1 Kreativitet och patentering i storföretag Om de innovativa individernas betydelse för att skapa och bedöma nya idéer Hans Andersson & Christian Berggren.

En presentation över ämnet: "1 Kreativitet och patentering i storföretag Om de innovativa individernas betydelse för att skapa och bedöma nya idéer Hans Andersson & Christian Berggren."— Presentationens avskrift:

1 1 Kreativitet och patentering i storföretag Om de innovativa individernas betydelse för att skapa och bedöma nya idéer Hans Andersson & Christian Berggren Forskningsgruppen KITE Inst. för Ekonomisk och Industriell utveckling Linköpings Universitet

2 2 Vår syn: Uppfinnare är viktiga! 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 0 12345678910111213141516171819202122232425 Individuella uppfinnare Antal patentansökningar Sandvik Scania SCA PC En chef om en av sina uppfinnare: ”Ja, han har nog stått för en väldigt stor del av Sandvik Coromants lönsamhet …”

3 3 Detta är inte den dominerande bilden i litteraturen på området •Minsta betydelsefulla enhet vanligen teamet/gruppen.  Team är viktiga! –Befolkas i litteraturen dock vanligen av ”generiska ingenjörer” (Steiner 1995). •”The aim of innovation management is not to create heroes” (Gemünden et al. 2007:417)

4 4 Men när det nu är så här,.. att individer/uppfinnare är viktiga för företags framgång.  Vilka faktorer och aktiviteter bidrar till dessa individers kreativa förmågor?  Hur kan dessa individer utvecklas och nyttiggöras i företagens vidare kreativa processer?  Kräver olika typer av innovativa aktiviteter olika typer av personer och organisationer?

5 5 Individen - Amabiles komponentmodell Motivation för uppgiften Kreativitet source: Amabile 1988, 1997 Expertis Kreativitets- relvanta färdig- heter

6 6 Kreativitet som socialt fenomen PERSONLIG BAKGRUND Individen Genererar det nya KULTUR Domän Förmedlar information källa: Csikszenmihalyi 1999 SAMHÄLLE ”Fält” Väljer ut nyheter Stimulerar det nya

7 7 Typ av nyskapande/kreativt bidrag ”Radikalt” •Sternberg (1999) indikerar tre typer: –redirection –reconstruction –reinitiation •Ligger nära Marchs (1991) diskussion om explorerande aktiviteter: –”sökande, variation, risktagande, experimenterande, lekfullhet, flexibilitet, upptäckande”. ”Inkrementellt” •Sternberg (1999) indikerar fyra typer: –replication –redefinition –forward incrementation –advanced forward incrementation •Likt Marchs (1991) diskussion om exploaterande aktiviteter – att nyttja och förfina: –”produktivitet, urval, implementering”.

8 8 R & D Hur organisera för de olika typerna? •Kontextuellt? –Individer ges möjlighet att bekata såväl vad som skapar värde i det korta perspektivet som att fånga nya möjligheter och förändrade krav i kontexten av det dagliga arbetet. –Manifesteras i det dagliga arbetet genom att individer; •är uppmärksamma på möjligheter och tar initiativ, •söker möjligheter att samarbeta och förena sina ansträngningar med andras, •bygger interna nätverk och agerar “mäklare”, •är “mångsysslare” (Birkinshaw & Gibson 2004) Obs! De två formerna är komplementära. •Strukturellt? –Organisatorisk separation av F och U? •Risk för “isolering” Inkrementellt/ Exploaterande “Radikalt nytt/ Explorativt ’core units’ Extra inventive individuals? Radikalt/ Explorativt

9 9 Tre dimensioner för att förstå teknisk kreativitet ExpertisKreativa förmågorMotivation Radikalt nyskapande/ Explorativt orienterat Inkrementellt nyskapande/ “Exploaterande” Generera Stimulera/ välja

10 10 Fokus på patenterande uppfinnare Villkor för patent (PRV): •Nyhet –Uppfinningen får inte vara känd sedan tidigare när du lämnar in ansökan. Det spelar ingen roll hur, av vem eller var i världen den har gjorts känd. Uppfinningen räknas som känd även om det är du själv som har använt eller publicerat den. •Uppfinningshöjd –Med uppfinningshöjd menas att uppfinningen ska skilja sig väsentligt från allt som är känt sedan tidigare. Lösningen får inte ligga nära till hands för den som är kunnig inom uppfinningens teknikområde. Det innebär att nya sätt att kombinera kända metoder eller föremål inte nödvändigtvis är patenterbara. •Industriellt tillämpbar –Att uppfinningen ska vara industriellt tillämpbar innebär att den ska ha teknisk karaktär, teknisk effekt och vara reproducerbar. Kreativitet: •”Academics can quibble over criteria and measures all they want, but as a practical matter novel ideas that do not produce value relative to a firm’s strategic thrust fail to make the grade as ’creative’ solutions in organizational contexts. In addition, novel proposals are typically subjected to multiple evaluations on multiple occasions from multiple judges representing multiple domains. One step toward closing the relevance gap between researchers and practitioners in this area would be to adopt a common language for creativity that reflects an emphasis on value as well as novelty.” Ford (1995:333)  Nyhet och värde!

11 11 Företag skulle inte lämna in patent- ansökningar om de inte bedömde att uppfinningen i fråga uppfyllde kraven på nyhet, uppfinningshöjd, industriellt tillämpbarhet, eller om de inte bedömde att uppfinningen var av värde för företaget. Patentansökningar är alltså en utmärkt indikator på kreativitet! Patentansökningar (och patent) är alltid kopplade till uppfinnare (individer).

12 12 Var finns uppfinnarna? Svar: i (stor)företagen •Tre storföretag som förenar patentintensitet med fokus på resurs- effektivitet. •Konkurrerar framgångs- rikt globalt på vitt skilda, mogna marknader.

13 13 Centrala FoU-aspekter

14 14 Data •Intervjuer med –Uppfinnare, chefer, specialister, patentchefer Urval av uppfinnare med hjälp av företagsintern patentstatistik. •i dialog med chefer och patentexpertis. •viss variation har eftersträvats i urvalet. Company Org. level Scania Sandvik Tooling Sandvik Coromant SCA PC Sum VP of R&D x x 2 Division/Field of technology x x 2 Department/middle mgmt. x x x x x (x pat.) x x x x x (x pat.) 13 engineer/researcher/mech. x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x 35 11 16 11 16 52

15 15 Patentrelaterade uppfinnarpraktiker •Generera patenterbara idéer –Vikten av erfarenhet och gediget kunnande med djup och bredd. –”Byter alla jobb efter 3-4 år, då är kompetensnivån på 3-4-årsnivån. Den blir aldrig högre.” (Chef PU ) •Läsa patent –Distribuerat i organisationerna. –Arbetssamt men belönande. –“Genom att läsa mycket patent får du otroligt mycket idéer för det handlar mycket om påroblem, problemställning..” (uppfinnare”) •Arbeta nära patentingenjörer –Samlokalisering befrämjande. •Skriva patentansökningar –Involverar uppfinnare i processen att skriva patentansökningar. –Graden av involvering varierar tvärs organisationer, med position och med tekniskt område. –“Det kräver en viss teknik. /…/ Det är jobbigt. Det tar tid.” (Uppfinnare) •Att bedöma idéer och uppfinningar –Formellt och informellt. –Uppfinnare i patentportföljgruppen (SCA). •Kombinera personer –På individuell bas – inte bara kompetensområde. –“.. numera är hon självgående, men när hon var yngre, hon var för jämnan här. (uppfinnare) •Växla tempo och perspektiv –Medverkan i taktade produktprojekt skapar driv för mer långsiktigt orienterade projekt. –Det är jätteroligt att få ta sin uppfinning ända från början till “the bitter’ end.” (uppfinnare) •Okonventionella aktiviteter –“Vi har en gråzon som vi brukar kalla för skunkarbetet …” (FoU-chef) –“Jag tycker nog man ska följa manualen, oh ja. Samtidigt måste det kanske finnas lite, man ska kunna göra ett sidospår och så testa av någonting.” (uppfinnare)

16 16 Expertis Kreativitets- relevanta förmågor Motivation Kreativitet Bedömning och selektion av idéer och förslag bygger på expertis och urskillningsförmåga. I detta nyttjas med fördel erfarna uppfinnare. Att läsa patent och att jobba nära patentexperter utvecklar expertis och förmåga att förstå, fånga och hantera problemställningar. Att vara med i utvecklingen av patentansökan bidrar till förmåga att precisera och presentera problem och lösningar.. Att koppla samman individer och inte enbart funktionell expertis stimulerar och utmanar. Inte minst viktigt när det gäller yngre uppfinnare. ”Skunkarbete“ erkänns då det handlar om en mindre grupp motiverade personer en alltför restriktiv hållning riskerar att vara demotiverande. Uppfinningar ”Radikala’’ ’Inkrementella’ Möjlighet att - växla mellan olika typer av projekt, - vara med från idé till produkt, verkar vara motiverande.. Kreativa färdigheter och kreativa möjligheter

17 17 Vi vill bland annat lyfta fram … •.. vikten av att man utvecklar selektionen av idéer som en del i det kreativa systemet. –mycket fokus ligger på genration av idéer. •… att förmågan att formulera och presentera problem och lösning ska ses som en kreativ färdighet som kan tränas och utvecklas. –ex. genom medverkan i patentansökningsarbetet •... att kreativitet vare sig är begränsad till radikalt nyskapande eller till utvecklingsprocessens fuzzy front end.

18 18 Referenser Amabile, T. M. (1988). From individual creativity to organizational innovation. In K. Grönhaug & G. Kaufmann (Eds.), Innovation: A Cross Disciplinary Perspective. Oslo: Universitetsförlaget. Amabile, T. M. (1997). Motivating creativity in organizations: On doing what you love and loving what you do. California Management Review, 40(1), 39-&. Andersson, H. and Berggren, C. (2007). Individual Inventors in the R&D Factory. Creativity and Innovation Management, 16(4), 437-446. Birkinshaw, J., & Gibson, C. (2004). Building ambidexterity into an organization. Mit Sloan Management Review, 45(4), 47-55. Csikszentmihalyi, M. (1999). Implications of a systems perspective for the study of creativity. In R. M. Sternberg (Ed.), Handbook of creativity (pp. 313-335). New York: Cambridge University Press. Ford, C. M. (1995). Striking inspirational sparks and fanning creative flames: A multi-domain model of creative action taking. In D. A. Gioia & C. M. Ford (Eds.), Creative Actions in Organizations. Thousand Oaks: Sage. Gemünden, H. G., Salomo, S., & Hölzle, K. (2007). Role Models for Radical Innovations in Times of Open Innovation. Creativity and Innovation Management, 16(4), 408-421. March, J. G. (1991). Exploration and Exploitation in Organizational Learning. Organization Science, 2(1), 71-87. Steiner, C. J. (1995). A philosophy for innovation: The role of unconventional individuals in innovation success. Journal of Product Innovation Management, 12(5), 431-440. Sternberg, R. J. (1999). A Propulsion Model of Types of Creative Contributions. Review of General Psychology, 3(2), 83-100.