Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

FL 5 Kap 5, 11, 15 Sedan 30-talets massarbetslöshet har full sysselsättning, dvs att ”alla” skall ha jobb, varit ett av de absolut främsta målen för den.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "FL 5 Kap 5, 11, 15 Sedan 30-talets massarbetslöshet har full sysselsättning, dvs att ”alla” skall ha jobb, varit ett av de absolut främsta målen för den."— Presentationens avskrift:

1 FL 5 Kap 5, 11, 15 Sedan 30-talets massarbetslöshet har full sysselsättning, dvs att ”alla” skall ha jobb, varit ett av de absolut främsta målen för den ekonomiska politiken. Vi skall därför nu studera hur arbetsmarknaden och arbetslösheten fungerar i kap 5. Sedan går vi vidare till ett annat mycket viktigt mål med den ekonomiska politiken, Pengar och inflation i kap 11. Avslutningsvis kommer vi kortfattat att i kap 15 studera avvägningen mellan just Inflation – arbetslöshet.

2 FL 5 Kap 5 Arbetsmarknaden och arbetslöshet Fokus : -Arbetsmarknaden -Arbetslöshetens orsaker

3 Kap 5 Arbetsmarknaden Precis som för skjortor finns givetvis en marknad för arbetskraft med tillhörande utbud,efterfrågan och priser. Utbudet av arbetskraft Utbudet av hur mycket arbetskraft folk ställer till marknadens förfogande beror b la på : -Löneläge -Kultur och religion -Skattesystemet och bidragssystemet -Tillgång till barnomsorg -Utbildningsnivå -etc

4 Kap 5 Fortsättning Antagande fig 5.1 s 102 : Som innan antar vi att alla faktorer utom lönen är fast. Utbudskurvan har en positiv lutning, dvs att ju högre lön som erbjuds, desto fler vill jobba. Dock, att välja arbete har en alternativkostnad, det vi försakar i form utav fritid. Ex : sova, vara med vänner och familj, idrotta osv. Högre lön medför därmed två olika effekter på valet mellan arbete och fritid : -Substitutionseffekten -Inkomsteffekten

5 Kap 5 Substitutionseffekten Högre lön innebär att det blir mer lönsamt att jobba i förhållande till att inte jobba, vi substituerar (ersätter) fritid med arbete = utbudet ökar Inkomsteffekten Högre lön innebär att vi behöver arbeta färre h för att uppnå samma konsumtion som Innan, medför att utbudet minskar. Vilken av effekterna som är störst är inte helt klart, dock antar vi att substitutionseffekten är den dominerande i praktiken.

6 Kap 5 Skatter och arbetsvilja I verkligheten är bruttoinkomsten oviktig för arbetsutbudet, det är nettoinkomsten (inkomsten efter skatt) som är avgörande. Inkomsteffekten av skatt Höjd skatt innebär lägre lön netto = vi måste arbeta fler h för att bevara vår standard = utbudet ökar. Substitutionseffekten av skatt (dominerande effekt) Höjd skatt innebär att marginalnyttan av extra arbete sjunker, det är inte mödan värt att jobba relativt att vara ledig. Samma effekt som vid hög a-kassa och höga socialbidrag. = utbudet minskar.

7 Kap 5 Efterfrågan arbetskraft Företag anställer folk för att kunna producera/sälja varor och tjänster som efterfrågas. Därav påverkas efterfrågan på arbetskraft av efterfrågan på företagets produkter, samt hur produktionstekniken ser ut. Vidare är en viktig faktor relativpriset mellan att anställa personal relativt att köpa maskiner som tillverkar istället. Om det blir billigare med maskiner, torde det ge högre vinster relativt än om vi bara har anställda.

8 Kap 5 fort efterfrågan arbetskraft Åter till vår kära skjortproducent : Precis som man var pristagare på marknaden för skjortor är man pristagare på arbets – marknaden. Företagets personal är bara en liten del av den totala marknaden för sömmerskor och man måste anpassa sina löner till marknadslönen. Företaget vill maximera sin vinst och avtagande avkastning råder fortfarande!

9 Kap 5 Lön och marginalprodukt fig 5.2 sid 105 Marginalprodukten och dess värde, dvs det tillskott till produktionen som varje extra arbetstimme ger, minskar pga den avtagande avkastningen (negativ lutning). Marknadslönen är dock given (horisontell kurva). Vid K1 gäller marknadslön = värdet av marginalprodukten. Under K1 är värdet av marginalprodukten per extra arbetad h högre än marknadslön = företaget kan öka antalet sömmerskor och göra mer i vinst. Över K1 är värdet av marginalprodukten lägre än marknadslön = företaget måste minska antalet sömmerskor för att göra vinst.

10 Kap 5 Företaget skall alltså för att göra maximal vinst fortsätta anställa till dess att : marknadslön = värdet av marginalprodukten

11 Kap 5 Totalt utbud och efterfrågan fig 5.3 sid 106

12 Kap 5 I arbetskraften = de i åldersintervallet 18 – 64 år (16-64 år) som arbetar eller aktivt söker arbete. Sysselsatta = andelen av arbetskraften som arbetar minst 1h i veckan. Arbetslösa = mellanskillnaden mellan de i arbetskraften och de sysselsatta. Arbetslöshetens kostnader All arbetslöshet innebär kostnader för samhället i form utav ersättningar = man kostar mer än man bidrar med. Men det har även en kostnad i form utav att vi inte utnyttjar vår produktionsresurs arbete fullt ut = lägre produktion än vid full sysselsättning (ineffektiv produktion).

13 Kap 5 3 st orsaker till arbetslöshet ”klassisk” (frivillig) arbetslöshet fig 5.4 sid 109. Den klassiska synen på arbetslöshet är att den orsakas utav att lönen (priset) är för hög vilket medför ett utbudsöverskott på arbete = arbetslöshet. Orsak kan vara för starka fackföreningar som kräver för höga löner. För hög lön innebär att den är högre än värdet av marginalprodukten, vilket i sin tur innebär att det blir olönsamt för företagen att efterfråga så många anställda. Alltså, om marknadsmekanismen enligt enkla modellen i kap 3 får råda (löntagaren tar lägre lön), så kommer arbetslösheten att försvinna av sig självt fig 5.5 sid 110

14 Kap 5 Den Keynesianska synen Enligt den Keynesianska analysen beror arbetslösheten på att efterfrågan på varor och tjänster är för låg, vilket leder till låg efterfrågan även på arbetskraft. Förnekade dock inte lönesänkningarnas betydelse, men att det skulle vara arbetslös- hetens enda botemedel. Såg lönepressning som ineffektiv mot arbetslöshet då lönerna inte bara var en kostnad för företagen, utan även inkomstkällan för konsumenterna. M.a.o blir lönesänkning = mindre köpkraft hos befolkningen (lägre efterfrågan varor) = mindre efterfrågan på arbetskraft. Keynes recept var expansiv finanspolitik.

15 Kap 5 Matchningsproblem på arbetsmarknaden En tredje förklaring till arbetslöshetens orsak som hävdar matchningsproblematikens inverkan (matchning mellan arbete och arbetstagare). Orsaker : -Företag är i ständig förändring, nya produkter tillkommer, gamla försvinner, så även för vissa yrkesgrupper -Äldre arbetare går i pension, nya träder in i arbetskraften, de har oftast olika kunskaper -Regioner utvecklas olika

16 Kap 5 Friktionsarbetslöshet -Kortsiktig individuell arbetslöshet i skarven mellan byte av jobb, färdiga studier och första jobbet. Ej skadlig för samhällsekonomin Strukturarbetslöshet -En allvarligare form av matchningsproblematiken. Här är det frågan om hela yrkes- grupper som försvinner när en industri är i snabb omvandling -Kan inte avhjälpas genom lönesänkningar el efterfrågestimulans, de kunskaper som de arbetslösa har är helt enkelt inte efterfrågade -Lösningen är rörlighet, både geografiskt men även kunskapsmässigt

17 Kap 5 Fler medel mot arbetslösheten -Utbildningssystem som följer behoven -Hög geografisk rörlighet -Skattesystem som inte hindrar incitamenten till att jobba

18 Kap 5 Vilken sorts lönebildning -Ett gott skäl till trögrörliga löner är att arbetstagaren behöver trygghet för att kunna planera sitt liv och göra långsiktliga investeringar som att köpa hus eller bilda familj -USA har haft en förhållandevis fri arbetsmarknad, dock låga minimilöner, och hög alternativ kostnad för att vara arbetslös. Detta har lett till hög rörlighet och kraftigt minskad arbetslöshet på 90-talet -Europa har haft en mer reglerad arbetsmarknad, lägre alternativkostnad för att vara arbetslös. De lågutbildade har därför inte hittat arbete och hög arbetslöshet har permanentats

19 Kap 5 Varning för förenklade recept Vi kan givetvis öka sysselsättningen genom att använda färre hjälpmedel (maskiner etc) I produktionen, dock måste vi då acceptera en lägre levnadsstandard. Dela på jobben? Fundera vidare inför tentamen!

20 Kap 5 Sammanfattning : Företagen efterfrågar arbetskraft till dess att lönen=värdet av marginalprodukten. Jämvikt på arbetsmarknaden beror på samspelet mellan utbud och efterfrågan. Arbetslösheten är skillnaden mellan andelen i arbetskraften och sysselsatta. Klassisk arbetslöshet beror på för höga löner. Keynesianska synen är att den beror på för låg efterfrågan på varor i ekonomin. Tredje förklaringen är matchningsproblematiken mellan utbud och efterfrågan. Sanningen bakom arbetslösheten är en kombination av alla tre.

21 Kap 11 Pengar och inflation Nu skall vi studera ett av de senaste decenniernas viktigaste mål i den ekonomiska politiken, nämligen inflationsbekämpningen.

22 Kap 11 Inflation Inflation innebär att den allmänna prisnivån stiger, tillika att penningvärdet försämras. Förväntad låg inflation är inte skadligt, det är den höga och oförutsedda som är kostsam. Fluktuerande inflation innebär att framtida priser blir svåra att förutse, vilket innebär b la att riskpremier krävs vid långsiktliga kontrakt (lån etc). Ovan föranleder att beslutsfattande och investeringar blir kortsiktiga samt sjunker i mängd, i längden hotar detta välståndet och sysselsättningen.

23 Kap 11 Snedvridande effekter av inflation Inflationen har snedvridande effekter på inkomst- och förmögenhetsindelningen. Löntagare : Långa löneavtal får kraftigt sänkt köpkraft vid hög inflation då prisnivån ökar snabbare än lönenivån. Kan undvikas genom indexerade löneavtal knutet till inflationen. Sparare/låntagare : När inflationen stiger urholkas värdet av sparandet. Samtidigt medför inflationen att låntagaren gynnas då värdet på skulderna minskar.

24 Kap 11 Deflation Är motsatsen till inflation, dvs en allmän prisnedgång. Är också negativ då uppskjuten konsumtion är alltid är lönsammare, allt blir ju billigare med tiden = sänker aktiviteten i ekonomins efterfrågan och leder därmed till arbetslöshet. fig sid 227 visar inflation och deflation i Sverige

25 Kap 11 Pengar och centralbanken I alla moderna samhällen används pengar för att underlätta byten, istället för att byta mjölk mot mjöl. Allt bygger på att det finns ett förtroende för pengarna, dvs att folk kan lita på att de kan använda dem även i morgon till samma köpkraft. I Sverige vilar denna uppgift på centralbanken, riksbanken. -Kontrollerar mängden mynt och sedlar -Bekämpar inflationen ( 2% per år +/- 1%) -Guld och valutareserven

26 Kap 11 Hur styrs penningmängden? Den totala mängden sedlar, mynt och bankernas innehav på konton i riksbanken kallas den monetära basen. Den kan öka eller minska på två sätt. Styrräntan : Varje dag lånar bankerna pengar hos riksbanken till priset av styrräntan. Höjd styrränta medför lägre efterfrågan hos bankerna, på samma sätt som sänkt styrränta medför ökad efterfrågan (mer senare). Köpa/sälja tillgångar : Genom att köpa/sälja ex statsobligationer kan man dra in respektive lägga ut mer pengar till den monetära basen.

27 Kap 11 Kostnads och efterfrågeinflation Vart kommer inflationen ifrån ? Tillfälliga ”flaskhalsar” i produktionen kan leda till ett starkt förhandlingsläge för de som äger de produktionsfaktorer de råder brist på, oftast en viss grupp arbetstagare. Dessa kan då tvinga fram löneökningar som inte täcks av produktivitetsökningen utan måste täckas med högre priser. Prisökningarna i sig kan leda till kompensationskrav för andra arbetsgrupper som vill kunna bibehålla sin köpkraft = ”pris - löne - spiral”

28 Kap 11 Marknadsstrukturens roll Om en marknad gradvis blir mindre konkurrensutsatt tenderar priserna att stiga snabbare, vilket ökar inflationen. Om en marknad istället gradvis blir mer konkurrensutsatt tenderar prisökningen att minska. Många tror att den globala övergången till förhållandevis låg inflation under 90-talet hänger samman med globaliseringen och det ökade konkurrenstrycket.

29 Kap 11 Förväntningarnas betydelse Inflationen är ofta en självuppfylld profetia, i olika löneavtal och andra långsiktliga avtal skrivs förväntad inflation in. Därmed uppfyller den sig själv. Dock, än en gång, förväntad inflation är inte skadlig, bara den oväntade. Inom Eu sätter ländernas centralbanker upp s.k inflationsmål, vilket även ECB gör, detta skapar en viss säkerhet bland invånarna att de vet att man jobbar för en stabil inflation.

30 Kap 11 Importerad inflation Inflationen på 70-talet startade vid oljekrisen. När priset på olja steg i omvärlden steg även priset på de produkter som utnyttjar olja, ex plast, vilket i sig ledde till ökade lönekrav = spiral igen. Möjligt scenario idfa USA och övriga västvärlden inkl Israel stoppar Irans planer på atombomber?! Hur kommer oljepriset att påverkas?! Blir det då importerad inflation igen?!

31 Kap 11 Sammanfattning : Inflation = allmän prisökning, tillika att penningvärdet sjunker. Den oväntade fluktuerande inflationen är skadligast. Löntagare är förlorare och låntagare är vinnare vid hög inflation. Deflation = allmän prissänkning Centralbankens huvuduppgift är inflationsbekämpningen ( 2% +/- 1% )

32 Kap 15 Avvägning inflation och arbetslöshet Fokus : -Sambandet mellan inflation och arbetslöshet -Vad är stagflation? -Utbudspolitik för lägre arbetslöshet

33 Kap 15 Phillipskurvan fig 15.1 sid 309 Phillipskurvan baserades empiriskt på 50-talet och visar hur inflation och arbetslöshet samvarierar. Obs! är inget antagande utan visar en faktisk korrelation och att det fanns en trade – off mellan arbetslöshet och inflation i ett land på kort sikt. Den dominerande förklaringen är att vid hög arbetslöshet tvingas löntagarna till lägre löneökningar vilket medför att köpkraften inte ökar allt för snabbt och vid låg arbets- löshet ökar dess köpkraft och löner = inflation Låg arbetslöshet = hög inflation

34 Kap 15 Ekonomins aggregerade utbud och efterfrågan fig 15.2 sid 311 Phillipskurvan hjälper oss att se varför prisnivån stiger när efterfrågan ökar.

35 Kap 15 Rehn – Meidnerska modellen Phillipskurvans samband mellan arbetslöshet och inflation kunde betraktas på två sätt. Den ambitiösa inställningen till Phillipskurvan innebar att den inte togs för givet utan att dess läge kunde påverkas (skiftas) genom att på olika sätt förbättra arbetsmarknadens funktionssätt i syfte att hålla nere matchningsarbetslöshet. Alltså skapa låg inflation och låg arbetslöshet samtidigt. Den mindre ambitiösa inställningen var att se läget på Phillipskurvan som given. Man kunde se kurvan som ett slags ”smörgåsbord” där man kunde välja mellan inflation och arbetslöshet. Högerregeringar valde låg inflation, vänster valde låg arbetslöshet.

36 Kap 15 Stagflation Samtidig inflation och arbetslöshet, ngt som uppkom på 70-talet och innebar slutet för synsättet om att man kunde välja en kombination på kurvan av arbetslöshet och inflation. expansiv efterfrågepolitik höjer inflationen, men sänker inte arbetslösheten på sikt.

37 Kap 15 Den vertikala Phillipskurvan fig 15.4 sid 317 Den enkla phillipskurvan visade korrelationen på kort sikt. På lång sikt fick den mkt kritik för att det inte ansågs möjligt att via expansiv politik ”köpa” sig låg arbetslöshet till priset av en engångshöjning av inflation. Anledningen är att löntagare formulerar sina lönekrav i reala termer (köpkraft)! Expansionspolitik leder bara till tillfälliga effekter (A till B). Efter ett tag kommer ekonomin att anpassa sig till prisökningar och löntagarna kommer kräva högre lön i kompensation I reala termer för ökad inflation. Leder till skift i Phillipskurvan (B till C), tillslut närmar sig ekonomin D. Detta illustrerar Den långsiktliga kurvan som är vertikal. Dvs att vilken inflationsnivå som helst är förenlig med en viss naturlig arbetslöshet (strukturarbetslöshet + friktionsarbetslöshet).

38 Kap 15 Åtstramningsreceptet fig 15.6 Stram finans- och penningpolitik sänker efterfrågan, vilket ökar arbetslösheten och leder på kort sikt till minskad inflation (D till E). Efter ett tag sjunker förväntningarna om kommande inflation = kurvan skiftar nedåt (E till F). När löntagarna och arbetsgivarna anpassat sig kommer de fatta samma reala beslut som I utgångsläget (D) innan åtstramningen.

39 Kap 15 Sammanfattning : Phillipskurvan på kort sikt avspeglar korrelationen mellan arbetslöshet och inflation. Stagflation innebär samtida arbetslöshet och inflation. Den vertikala långsiktliga Phillipskurvan visar den naturliga arbetslösheten till vilken inflationsnivå som helst och att arbetslösheten är given på sikt oberoende av inflationen.


Ladda ner ppt "FL 5 Kap 5, 11, 15 Sedan 30-talets massarbetslöshet har full sysselsättning, dvs att ”alla” skall ha jobb, varit ett av de absolut främsta målen för den."

Liknande presentationer


Google-annonser