Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

EVIDENS – hur funkar det? SIKTA – Kommunförbundet Skåne Lund, 28 maj 2009 Lars Oscarsson, professor socialt arbete, Örebro universitet Bakgrund:  Evidensbaserad.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "EVIDENS – hur funkar det? SIKTA – Kommunförbundet Skåne Lund, 28 maj 2009 Lars Oscarsson, professor socialt arbete, Örebro universitet Bakgrund:  Evidensbaserad."— Presentationens avskrift:

1 EVIDENS – hur funkar det? SIKTA – Kommunförbundet Skåne Lund, 28 maj 2009 Lars Oscarsson, professor socialt arbete, Örebro universitet Bakgrund:  Evidensbaserad praktik (EBP) = RCT - ”randomisera eller försvinn!!”  Socialt arbete = jazzmusik och rituella danser - ”det goda mötet” à la 70-tal  EBP = Forskningen + Praktiken + Klienten! - ”det goda mötet” à la 2000-talet

2 Idag:  Evidensbaserad praktik – vad är det?  Effektstudier och Evidensbaserad praktik  Nationella riktlinjerna & Evidensbaserad praktik  Från forskning till praktik – några exempel  Att utveckla en evidensbaserad missbruksvård - ett schematiskt exempel på klient-/brukarärende - varför? - och några förutsättningar Copyright: Lars Oscarsson 2009

3 EVIDENSBASERAD PRAKTIK – vad är det? ” Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar” (Sackett m fl 2000) Evidensbaserad praktik (EBP) är integreringen av bästa forskningsstöd med professionell praktisk erfarenhet och klientens värderingar, förväntningar och förutsättningar i övrigt (Oscarsson 2009) Dvs, EBM & EBP bygger på 3 kunskaps- eller informationskällor: Forskningen – Praktiken – Klienten/Patienten/Brukaren Copyright: Lars Oscarsson 2009

4 Hur tillämpar man EBM/EBP? Fem steg: 1.Som praktiker formulerar man en fråga som gäller den aktuella klientens eller patientens problem eller behov. 2.Man söker bästa möjliga stöd (i första hand forskning) för att besvara frågan. 3.Man granskar stödet kritiskt när det gäller validitet (giltighet), effekt och användbarhet. 4.Man integrerar granskningen med a) den professionella praktiska, kliniska erfarenheten b) klientens/patientens värderingar, förväntningar, fysiska & psykiska tillstånd & förutsättningar i övrigt. 5. Man genomför, eller genomför inte en insats, och utvärderar sin förmåga att genomföra steg 1-4 för att förbättra processen. Copyright: Lars Oscarsson 2009

5 Effektstudier och EBP – metoder för att utvärdera insatsers effekter 1. systematiska metaanalyser 2. dubbel blind RCT (RCT = Randomised Controlled Trial, randomiserad kontrollerad studie) 3. RCT cohortstudier 5. case control studier (”kontrollgruppsstudie”) 6. case seriers (SCD, SSD) 7. fallstudier Något om RCT: Copyright: Lars Oscarsson 2009

6 RCT-STUDIER: Copyright: Lars Oscarsson 2009 Population Urval EXPERI- MENT KONTROLL Storlek Variation ”Homogenisering” Intervention ”Standardisering” Skillnad? Signifikansnivå Effektstorlek ”Power” TAU

7 RCT-STUDIER: Några begrepp & samband vid RCT-studier:  Signifikans(-nivå)  Sannolikhetsnivå som anger risken att dra en felaktig slutsats  Variation  Ett variabelvärdes avvikelse från medelvärdet  Effektstorlek (ES)  Hur stor verkan en intervention har  ”Power” (statistisk styrka)  Sannolikheten att upptäcka en faktiskt existerande skillnad i utfallet mellan olika interventioner/grupper Copyright: Lars Oscarsson 2008

8 Några samband:  Ju större urval, ju mindre gruppskillnad behövs för att uppnå statistisk signifikans vid en given signifikansnivå, dvs  Att upptäcka små effektstorlekar kräver större urval  Ju större variation i urvalet, ju mindre troligt att en given gruppskillnad skall vara signifikant OBS!  Statistisk signifikans behöver inte betyda klinisk, praktisk signifikans = användbarhet Copyright: Lars Oscarsson 2009

9 …..Medan:  RCT-studier eftersträvar en idealtypisk situation genom: - ”homogenicering” (specifika, likartade individer) och - ”standardisering” (kontrollerade, likformiga insatser), medan  Orsakssamband ”i verkliga livet” – om insats A påverkar problem B hos klient C - är kontextberoende, Dvs:  En fråga om Generaliserbarheten - om och hur resultat från RCT-studier kan tillämpas i den vardagliga missbruksvården Copyright: Lars Oscarsson 2009

10 FRÅN FORSKNING TILL PRAKTIK – ex 1: Metaanalys:  Från grupp- till individnivå (”deaggregeringsdilemmat”): Relationen Metaanalyser – enskilda klienter: Behandlingseffekter på grupp- & metanivå måste ”deaggregeras” till enskilda individer/familjer i behandlings- praktiken (jfr ”homogenisering”) Copyright: Lars Oscarsson 2009

11 METAANALYS StinaPelleJohanLisaJanAnna Dan Karin Kim EXP KNTRL EXP KNTRL AB C Copyright: Lars Oscarsson 2009 SimonHedvigArvidJohannaDavidTuva Gustav Jessica Rasmus

12 FRÅN FORSKNING TILL PRAKTIK – ex 2: Specifika & Gemensamma faktorer  Förbättringsfaktorer i psykoterapi & psykosocialt arbete: Copyright: Lars Oscarsson 2009

13 Förbättringsfaktorer i psykoterapi & psykosocialt arbete Copyright: Lars Oscarsson 2009

14 Specifika effekter respektive Gemensamma faktorer Gemensamma interna faktorer:  Trygg, professionell behandlingsmiljö  Arbets-/terapeutisk allians  Trovärdig problemförklaring  Hopp & Tillförsikt  Frigör klientresurser Copyright: Lars Oscarsson 2009

15 Specifika effekter respektive Gemensamma faktorer Gemensamma externa faktorer:  Tillgång till bostad  Tillgång till arbete, sysselsättning  Tillgång till (fortsatt) socialt stöd Nyckelfrågan: Samspelet mellan specifika effekter och gemensamma faktorer? Copyright: Lars Oscarsson 2009

16 FRÅN FORSKNING TILL PRAKTIK – ex 3: Kontextens betydelse  ”Den utvidgade behandlingskontexten”: Copyright: Lars Oscarsson 2009

17 Den utvidgade behandlingskontexten Växande problem Tryck från omgivningen Utlösande händelse Motivation för förändring Insikt om behov av hjälp UtbudUtbud Tillgänglighet Terapeutisk Allians Andra insatser Specifik Behand- ling Inspirerad av Oxford et al Copyright: Lars Oscarsson 2009 Stöd från omgivningen Alternativa handlingar Alternativ självbild Posi- tiva livs- alter- nativ Förändringssystemet Behandlingssystemet Initierande systemet

18 NATIONELLA RIKTLINJERNA FÖR MISSBRUKS- och BEROENDEVÅRD – reflektioner utifrån evidensdiskussionen Sos om EvidensBaserad Medicin/Praktik Tre informations-/kunskapskällor: - tillgänglig forskning - klinisk, praktisk, professionell erfarenhet - patientens/klientens synpunkter Copyright: Lars Oscarsson 2009

19 Men…  Riktlinjerna beaktar bara viss tillgänglig forskning – RCT & Metaanalyser, & i viss mån medicinsk klinisk erfarenhet, Dvs:  Forsknings- & praktikmässiga begränsningar & Klientperspektivet frånvarande Copyright: Lars Oscarsson 2009

20 Hälso- & sjukvården Socialtjänsten:  Kunskapsunderlaget är ”villkorat” – överenskommelse Sos, SBU & Lmv om bedömning av kunskapsunderlag (RCT, etc) Copyright: Lars Oscarsson 2009

21 Riktlinjernas legala ställning: ”riktlinjer” = rekommendationer – inte formellt tvingande för huvudmännen (kommuner & landsting), utan ”professionellt incitament”; ”förväntade metoder, interventioner”; Men: utgångspunkt för tillsyn! Copyright: Lars Oscarsson 2009

22 Sammanfatta:  Riktlinjerna säger något om ”de 15%” – men inte mycket om övriga 85%, inklusive matchningsfrågor Slutsats:  Utgå bl. a. från riktlinjerna – men glöm inte de andra 85%!! Copyright: Lars Oscarsson 2009

23 ATT UTVECKLA EN EVIDENSBASERAD MISSBRUKSVÅRD Att förena de tre kunskapskällorna Forskningen - Praktiken/Praktikern – Klienten/Brukaren Några nyckelfrågor:  Forskningens praktiska signifikans/tillämpbarhet?  Interaktionen mellan metodspecifika och gemensamma faktorer?  ”Deaggregeringsdilemmat” – ”Finns Pelle i höstacken”? Copyright: Lars Oscarsson 2009

24 Varför dessa frågor?  Heterogena klient-/brukargrupper och komplexa problem  ”Terapeutiska agenten”?  Oklara samband/kausalitet  Insatsens effektstorlek & integritet? Copyright: Lars Oscarsson 2009

25 Slutsats: Evidens-/kunskapsbaserad praktik kräver en kombination av forskningsstöd och ”professionellt förhållningssätt” Copyright: Lars Oscarsson 2009

26 Ett professionellt förhållningssätt: - Att så långt möjligt ha en vetenskapligt och professionellt förankrad uppfattning om orsakerna till och lämpliga insatser för klientens/brukarens problem eller behov. -Att beakta klientens/brukarens egen uppfattning om orsakerna till och möjliga vägar ur sina problem eller behov. -Att så långt möjligt välja och föreslå insatser som är ”evidensbaserade”. - Att så långt möjligt ta ansvar för och följa upp insatsernas effekter på klientens/brukarens livssituation. Copyright: Lars Oscarsson 2009

27 Exempel: Evidensbaserat klientarbete i praktiken Utgångspunkt EBM/P & Professionellt förhållningssätt Copyright: Lars Oscarsson 2009

28 Exempel: Evidensbaserat klientarbete i praktiken Utgångspunkt EBM/P & Professionellt förhållningssätt Copyright: Lars Oscarsson 2009 Jämför med Vad är problemet? Precisera problemet Sök externt stöd för insats Professionella erfarenheter Integrera steg Din resp. klientens uppfattning BaslinjeGranska kritiskt!Klientens värderingar & förväntningar Problem- och insatshypotes Dokumentera! Utvärdera! Framgångs- kriterier jfr. T1 Genomför insatsen Följ upp framgångskrite- rierna T1 T2 T1 ….. TID

29 Varför en Evidensbaserad praktik?  Ökat klient-/brukarinflytande - klientens/brukarens värderingar – förväntningar – förutsättningar  Plattform för professionell kompetens - ”lokal beprövad erfarenhet”  Underlag för politiska prioriteringar - vilka insatser ger vilka effekter för vilka klienter/brukare?  Verksamhetsintegritet - vad vi kan och inte kan Copyright: Lars Oscarsson 2009

30 SLUTSATSER FÖR FORSKNINGEN & PRAKTIKEN  RCT-studier är viktiga – men en pusselbit  Mer forskning om insatser i vardagspraktiken  Börja bygga ”beprövad erfarenhet”: - professionsburen - kommunicerad/dokumenterad - kritiskt granskad - normativ Copyright: Lars Oscarsson 2009

31 IMPLIKATIONER FÖR PRAKTIKEN När det gäller forskning och utbildning:  Praktikrelevant forskning – sök effekter, sök vad som ger dem ”i praktiken”  Utbildning i Evidensbaserad praktik – inte bara i evidensbaserade metoder Copyright: Lars Oscarsson 2009

32 Implikationer för praktiken - forts När det gäller socialtjänstens organisation:  Stödjande policy för EBP  Tid för reflektion  Mötet med klienten en öppen process  Utbud av insatser  Insatsen ett medel att nå mål – inte ett mål i sig  Väga forskning, praktisk erfarenhet & klientperspektiv mot lagstiftning & tillgängliga resurser Copyright: Lars Oscarsson 2009

33 Implikationer för praktiken - forts När det gäller organisationen - forts:  Väga forskning, praktisk erfarenhet & klientperspektiv mot lagstiftning & tillgängliga resurser  Förmåga att komplettera, omfördela & omorganisera resurser  Stabilitet och kontinuitet  Förbättringskunskap  TACK! Copyright: Lars Oscarsson 2008

34 Några hållpunkter:  utgå från den egna praktiken  utgå från konkreta, lokala problem  börja med en klientgrupp, verksamhet, etc  utgå från vad som är lokalt realistiskt  uppfinn inte hjulet på nytt! Copyright: Lars Oscarsson 2009

35 Fyra nyckelord:  Dokumentation  Systematik  Jämförbarhet  Realism! Copyright: Lars Oscarsson 2009

36 CENTRALA FAKTORER FÖR EN EBP: 1. Reflektion 2. Forskning och Praktik 3. Klient-/brukarperspektiv 4. Kritisk granskning 5. Vetenskaplig metodpluralism * 6. Kontextberoende * 7. Klientrationalitet * TACK! Copyright: Lars Oscarsson 2009

37 Referenser: Oscarsson, L (2009) Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – en introduktion för praktiker, chefer, politiker och studenter. Stockholm: SKLKommentus. (under publicering) Oxford et al ” The Clients´perspective on change during treatment for an alcohol problem: qualitative analysis of follow- up interviews in the UK Alcohol Treatment Trial; Addiction 101, Sackett, D.L., Straus, S.E., Richardson, W.S., Rosenberg, W. & Haynes, R.B. (2000) Evidence-based Medicine. How to Practise and Teach EBM. Edinburgh: Churchill Livingstone.


Ladda ner ppt "EVIDENS – hur funkar det? SIKTA – Kommunförbundet Skåne Lund, 28 maj 2009 Lars Oscarsson, professor socialt arbete, Örebro universitet Bakgrund:  Evidensbaserad."

Liknande presentationer


Google-annonser