Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

SKL och skolfrågorna Per-Arne Andersson Chef för avdelningen Lärande och arbetsmarknad SKL.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "SKL och skolfrågorna Per-Arne Andersson Chef för avdelningen Lärande och arbetsmarknad SKL."— Presentationens avskrift:

1 SKL och skolfrågorna Per-Arne Andersson Chef för avdelningen Lärande och arbetsmarknad SKL

2 ”Verktyg” och stödmaterial ”Verktyg”  PRIO36 kommuner  SKL Matematik PISA kommuner  PLUG-IN55 kommuner

3 Socioekonomisk resursfördelning till grundskolor – så kan kommunen göra

4 Bakgrund, syfte och avgränsningar  Socioekonomisk resursfördelning står högt på agendan i många kommuner och i den allmänna skoldebatten  Från den 1 juli 2014 kommer det stå i skollagen att ”kommuner ska fördela resurser till utbildning i skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov”  Arbetet är tänkt som ett stöd till kommuner. Hur gör man, vad bör man tänka på?  Arbetet är avgränsad till just socioekonomisk resursfördelning  Det kan finnas andra skillnader mellan skolor som behöver kompenseras för på annat sätt

5 Några saker att tänka på  Börja med att ta reda på om det finns några systematiska skillnader mellan skolorna vad gäller elevsammansättningen  Utifrån det - bestäm vilka faktorer som ska vara med i kommunens resursfördelningsmodell och hur de ska viktas  Diskutera och bestäm hur stor omfördelningen ska vara  Informera de berörda – både kommunala och fristående skolor - om resursfördelningsmodellen  Följ upp hur ersättningen används och utvärdera effekterna - och justera modellen om så behövs

6 Faktorer som spelar roll  Föräldrarnas utbildningsbakgrund – är den faktor som spelar störst roll  Migrationshistorik - men tänk på att skilja mellan nyanlända och de med utländska bakgrund som bott i landet en längre tid  Elevens kön – men bara om könsfördelningen mellan skolorna är ojämn  Förekomsten av försörjningsstöd i elevens familj – kan indirekt fånga in svårigheter att klara skolan  Familjesammansättningen - dvs. om eleven bor med båda eller en av sina föräldrar

7 SKL:s arbete med Skolans digitalisering

8 Mål och budskap  SKL ska arbeta för att den svenska skolan tar modiga och kloka steg mot ett utvecklat lärande som drar full nytta av de möjligheter som teknik och internet erbjuder  SKL ska agera för att bistå de kommunala skolhuvudmännen med stöd och information kring digitaliseringens möjligheter och utmaningar.  SKL ska agera för att driva egna och/eller uppmuntra externa förändringsarbeten på nationell nivå, i syfte att underlätta för ett lärande som drar nytta av möjligheterna med internet och modern teknik.  SKL ska vara en aktör som gör saker som andra inte kan göra. – Om andra aktörer kan göra det lika bra eller bättre ska SKL inte göra det.  Innovation, forskning, erfarenheter och samverkan är hörnstenar i SKL:s arbete med skolans digitalisering.

9 Aktuella uppdrag  Nationellt forum för skolans digitalisering  Nationell strategi för skolans digitalisering  Molntjänster, GAFE, (Google Apps For Education)  Självskattningsverktyget LIKA  Skoladministrativtsystem/it-stöd kravspecifikation  Digitala lärresurser, förstudie  Kompetensutveckling för skolledning, koncept  21st century skills och Digital assessment?

10 Leda för Resultat (LfR) Skola Ett förslag till ett utvecklingsprogram Maj 2014

11 Syftet … • … är att utveckla förmågan att hos en skol- huvudman att följa resultat, identifiera förbättringsområden, analysera dessa & åtgärda dem så att resultaten förbättras • Det övergripande målet är att förbättra resultaten för eleverna hos de ingående skolhuvudmännen

12 Bakgrund • Sverige behöver en skola i världsklass • Många skolhuvudmän & skolor lyckas inte nå målen • Forskning visar att - mellan rektorer & politiker råder ett bristande förtroende - det tycks saknas tillräcklig transparens i systemet mellan de olika nivåerna • Lärare som lämnar skolan är missnöjda med ledarskap, möjligheten att utnyttja sin professionella potential & den psykosociala arbetsmiljön • Befintliga ledarsatsningar/utbildningar fokuserar på det individuella ledarskapet samt har mer handlat om snäv ekonomistyrning än kvalitets- styrning

13 Leda för Resultat Skola • Ett initiativ till ett utvecklingsprogram med inspiration från LfR Socialtjänst -fokus på resultat, inkluderar chefer på alla nivåer i styrkedjan, gemensamt arbete som ger kollegialt lärande samt inkluderar arbetsgivaransvaret (den arbetsgivarpolitiska fronten) • Vänder sig till ledning & stödprocesser • Målet är en pilot hösten 2015 med max 6 kommuner - urval baseras på intresseanmälningar • Förhoppningen är att programmet kommer att erbjudas till intresserade skolhuvudmän hösten 2016

14 Framgångsfaktorer för LfR • Fokus på resultat respektive ledning & styrning • Tydlig projektledning • Målgrupperna ledningsfunktion plus stödfunktioner • Omfattar flera olika styrnivåer, vilka är aktiva & delaktiga • Gemensamt arbete ger kollegialt lärande • Fysiska möten • Får nätverk • Hemmaplansarbete

15 Förslag på teman för seminarier • Att förstå system samt att följa, analysera & åtgärda resultat • Att skapa tydliga roller & en tydlig ansvarsfördelning • Att skapa transparens & delaktighet • Att bygga en lärande organisation • Att integrera det systematiska kvalitetsarbetet i ordinarie styrning & ledning

16 KOOLT=arbetsnamn (Kompetens Oerhört Långsiktigt Teknikintresse)  2020 ska minst 30 % av eleverna välja naturvetenskapligt eller tekniskt program på gymnasiet  SKL samarbete med IVA (ingenjörsvetenskaps akademien) och Sveriges Ingenjörer  I startgroparna

17 Vad säger forskningen om klasstorlek?  Forskarna inte helt eniga om klasstorlekens betydelse.  Senare forskning visar att mindre klasser kan spela roll framförallt för yngre barn, elever med utländsk bakgrund och socioekonomiskt missgynnade.  Men det viktigaste för elevernas resultat är inte hur stor klassen är, utan hur skickliga och engagerade lärare är.  Forskarna inte heller eniga om värdet av att satsa på mindre klasser.

18

19 Faktorer som har störst effekt för elevernas studieresultat  Eleverna vet hur de ligger till i förhållande till uppsatta mål  Återkoppling av resultat till eleven  Lärarens pedagogiska förmåga  Studiero i klassrummet  Stöd och uppmuntran från hemmet  Analysera undervisningen tillsammans med kollegor

20 Hur ser klasstorleken ut i Sverige?  Det finns ingen statistik eller forskning som tyder på att klasstorleken har ökat  Flera studier pekar på ett svenskt genomsnitt på elever per klass i grundskolan  Lärartätheten och resurserna till skolan har ökat under hela 2000-talet  Totalt satsar Sverige 6,3 procent av BNP på skolan, jämfört med OECD-genomsnittet på 5,7 procent

21 Rektorsenkät 2010  Under våren 2010 genomförde SKL en undersökning bland rektorer för kommunalt drivna grundskolor och gymnasieskolor.  Cirka 1300 rektorer har svarat på undersökningen, varav 990 rektorer för grundskolan och 317 stycken rektorer för gymnasieskolan.  Det motsvarar 30 procent av landets rektorer

22 Genomsnittsklassen är mindre än den allmänna bilden…

23 …och undervisningsgrupperna ännu mindre

24 Ofta fler pedagoger i klassrummet

25 Ingen större förändring av undervisningsgruppernas storlek

26 OECD:s analys av Sveriges PISA- resultat  Sverige tillhör de tio länder som satsar mest pengar per elev, men OECD ser inga kopplingar mellan länder som spenderar mycket pengar och resultat  Skolor i socialt utsatta områden är mer missnöjda med resursfördelningen än skolor i andra områden  Sverige har prioriterat små klasser, därmed lärartäthet, istället för höga lärarlöner

27 Skolriksdagen 2015  27 – 28 april

28 Resultatutveckling i Sverige PISA vs betyg

29 Modell för att utveckla skolan Kart- läggning Arbetande nätverk Åtagna insatser genomförs STYRNING OCH LEDNING UTVECKLAS Alla fyra nivåerna i varje kommun: politik, förvaltningsledning, rektorer och lärare Arbetande nätverk Uppsatta mål nås Uppsatta mål nås Operativa mål Huvudmannens ansvar! Säkerställa delaktighet! Uthållighet!

30 Styrning och ledning utvecklas Gemensam ledning  Ledningsnivåerna är sammanlänkade (politik, förvaltning, rektorer)  Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning Gemensam syn  Höga förväntningar på alla elever och övriga  Lärarnas kompetens och samarbete är avgörande Gemensamma rutiner  Det finns fungerande rutiner för systematisk uppföljning och återkoppling  Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd Gemensam ledning  Ledningsnivåerna är sammanlänkade (politik, förvaltning, rektorer)  Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning Gemensam syn  Höga förväntningar på alla elever och övriga  Lärarnas kompetens och samarbete är avgörande Gemensamma rutiner  Det finns fungerande rutiner för systematisk uppföljning och återkoppling  Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd

31 Modellen i praktiken: Matematiksatsning PISA 2015 Kart- läggning Arbetande nätverk Åtagna insatser genomförs STYRNING OCH LEDNING UTVECKLAS - Alla fyra nivåerna i 86 kommuner skolor - 13 arbetande nätverk personer (politiker, förvaltningsledning, mattelärare & rektorer) Arbetande nätverk Målet: PISA 2015 Operativa mål

32


Ladda ner ppt "SKL och skolfrågorna Per-Arne Andersson Chef för avdelningen Lärande och arbetsmarknad SKL."

Liknande presentationer


Google-annonser