Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

EEF:s 6 steg till Energieffektivisering

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "EEF:s 6 steg till Energieffektivisering"— Presentationens avskrift:

1 EEF:s 6 steg till Energieffektivisering
Delkurs Klimatskal Lotta Bångens, ATON teknikkonsult AB Webbutbildning för att bli EEF-samordnare

2 Klimatskal Klimatskal - gränsen mellan ute och inne
Fönster, dörrar, väggar, tak, golv ”Värmeläckage” uttrycks i U-värde Enhet för U-värde: W/m2, K Ju högre värde desto mer värmeläckage Genom bättre isolering minskar värmeförluster Klimatskalet, eller klimatskärmen, är det som utgör gränsen mellan inne och ute i en byggnad. Klimatskalets uppgift är bland annat att skapa en god termisk komfort inne, men så låg energiåtgång som möjligt. Även solavskärmning räknas till klimatskärmen då den under sommaren är en av de viktigaste delarna för att skapa en god termisk komfort. U-värde är enheten för isolerförmågan, eller värmeläckaget, hos en byggnadsdel. Ju högre värde desto sämre. U-värde benämdes tidigare k-värde. Ungefärliga U-värden Fönster 1920-talet – 2,7 1970-talet – 1,8 – 2,7 1990-tal – 1,5 -1,7 2000-tal – 0,9 – 1,2 Yttervägg 1930 – 0,8 1950 – 0,6 1960 – 0,4 ,1- 0,3 Källa SIS energibesiktning av byggnader, Villa Granbäck (passivhus) Foto:

3 Vart försvinner värmen?
Ventilation 37 % Tak 10 % Fönster 24 % Ungefär så här fördelar sig värmeförlusterna. Väggar isolerar bättre än fönster, men står för en större del av ytan. Förlusterna via ventilationen kan minskas genom att installera värmeväxlare i frånluften. Förlusterna kan minskas radikalt genom att genomgående använda teknik och material som isolerar bättre. Behovet av värmetillskott kan i princip reduceras till noll (passivhus). Värmen från människor, apparater med mera räcker då för att skapa en god termisk komfort (extremt kalla dagar kan någon form av extra värme behövas). Väggar 24 % Golv 5 % Källa: Energirådgivningen i Stockholm

4 Fråga 1

5 Checklista Fönster Renovering/utbyte av fönster bör prövas om fönster är från år 1990 eller tidigare eller om underhållsbehov föreligger Tak Tilläggsisolering bör prövas på alla byggnader byggda före 1978 Vägg Utvändig tilläggsisolering av vägg bör prövas på alla byggnader byggda före 1975 eller om fasaden är i behov av renovering När du besöker en anläggning första gången kan du använda denna checklista för att bedöma om det är några problem med klimatskalet. Har du tillgång till energideklarationen är det bra att titta där om det finns nedtecknade åtgärder för klimatskalet. Fönster som är från år 1990 eller tidigare kan ha så högt U-värde att det är lönsamt att byta dem eller förbättra dem. Om fönstren är i dåligt skick (karmar på väg att ruttna mm) så kan det vara läge att byta till bättre fönster energimässigt. Fråga fastighetsägaren om det ligger något fönsterbyte inplanerat. Alla byggnader som är byggda före 1978 kan vara i behov av tilläggsisolering (om åtgärden inte redan är genomförd förstås) Fråga fastighetsägaren. Väggar i byggnader före 1975 kan vara i behov av tilläggsisolering. Ofta är det bara lönsamt i samband med en fasadrenovering. Källa: Energibesiktning av byggnader, SIS, Metoder för besiktning, Aton teknikkonsult AB

6 Exempel på åtgärder Tilläggsisolering (vind, fasad, källare)
Byte av fönster Renovering av fönster Tänk på att: Alla åtgärder måste fuktsäkras Säkra lufttillförseln vid tilläggsisolering Ta estetiska hänsyn Olika isolermaterial har olika miljöpåverkan Vanliga åtgärder på klimatskalet är tilläggsisolering samt byte eller renovering av fönster. Vid tilläggsisolering förändras temperaturförloppet i till exempel en vägg. Fukt kan kondensera i väggen som det inte gjorde tidigare. Därför måste alla tilläggsisoleringar ”fuktsäkras” och förslagen på utförande kontrolleras av en expert. När fönster förbättras energimässigt minskar (eller försvinner) kallraset. Det gör att den användbara ytan i en bostad eller på ett kontor ökar vilket är positivt.

7 Renovering av fönster Foto: www.fotoakuten.se
Äldre två-glasfönster med karm och båge har ett U-värde på cirka 2,8 W/m2,K. Med energiglas kan det förbättras till 1,8 och med dagens isolerrutor till cirka 1,3. Energiglas – ett tunt och hårt oxidskikt läggs på innerrutan. Glasytan reflekterar då mer av värmestrålningen från rummet. 50 procent mer värme stannar då kvar i rummet. Isolerruta - En isolerruta består av två eller tre glas som sitter ihop i ett tillslutet paket, där det inre glaset är ett energiglas. En glasmästare kan ge råd om lämpliga fönsterrenoveringar. Utöver att värmeförlusterna minskar när fönstret renoveras så ökar också bullerdämpningen och solskyddet förbättras.

8 Fråga 2

9 Besparingar Den här tabellen visar ungefär hur mycket man kan spara på olika åtgärder. Siffrorna är uppskattningar och beror på byggnadens förutsättningar, tidigare åtgärder mm. Tanken är att den kan vara ett litet uppslagsverk om någon kund frågar om besparingeffekter. Vad en åtgärd ger i just den specifika byggnaden måste en expert räkna på. Foto:

10 Välj energisnåla lösningar när Du ändå renoverar
Åtgärder på klimatskal ofta inte lönsamma av enbart av energiskäl Räkna då på MERkostnaden jämfört med Ditt basalternativ Ung. besparing = m2 * (minskat U-värde) * 96,4 (kWh) Om du ska räkna ut energibehovet i stora fastigheter finns det många olika beräkningsprogram du kan använda dig av. En del kräver större noggrannhet och fler parametrar än andra i inmatningen. En bra början är att gå in på Energimyndighetens hemsida och använda sig av deras program som heter Energikalkylen; det är förhållandevis lätt att mata in parametrar i detta beräkningsprogram. Foto:

11 Klimatskärmens utveckling
kWh/år Energibehov för uppvärmning (exkl. varmvatten och hushållsel) 30.000 12.000 6.000 Varav ”gratisvärme” Solceller Behov av tillförd energi för uppvärmning 26.000 8.000 2.000 -2.000* *som kan användas eller säljas Källa: Swedisol

12 Sammanfattning De punkter som tagits upp i denna "kortkurs" kan vara till hjälp för att upptäcka ett behov av energieffektivisering för klimatskärmen. Har man upptäckt att det förmodligen finns en del att göra är det läge att vända sig till en EEF-kollega som verkar inom isolerbranschen. I bland kan det vara ett så pass specifikt behov att det med fördel går att vända sig direkt till en produktleverantör som kan erbjuda produkter som löser behovet Lista över EEF-företag och vad de erbjuder för tjänster eller produktområden finns på hemsidan. Tack för din uppmärksamhet!


Ladda ner ppt "EEF:s 6 steg till Energieffektivisering"

Liknande presentationer


Google-annonser