Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Solängens Egnahemsförening Energialternativ för villor och radhus 17 april 2005 Energirådgivare Ragnar Uppström.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Solängens Egnahemsförening Energialternativ för villor och radhus 17 april 2005 Energirådgivare Ragnar Uppström."— Presentationens avskrift:

1 Solängens Egnahemsförening Energialternativ för villor och radhus 17 april 2005 Energirådgivare Ragnar Uppström

2 Energirådgivningen i Mölndal •Energirådgivningen är en halvtidstjänst inom SAMFAST •Övrig arbetstid: arbete med energi-, VVS-, inneklimat- och miljöfrågor för kommunens fastighetsbestånd •Rådgivning per telefon, e-post, mottagning i stadshuset samt i enstaka fall fastighetsbesök •Tel: , säkrast mån-ons kl E-post:

3 Exempel på en energirådgivares verksamhet •Telefonrådgivning •Mottagning på kontoret •Rimlighetsbedömningar av tekniska lösningar och offerter •Fastighetsbesök i begränsad omfattning •Föredrag för t ex egnahemsföreningar, samfälligheter eller företagarföreningar •Temadagar och utställningar •Skolaktiviteter •Marknadsföring, tidningsartiklar, direktutskick •Bevakning av teknik, regler och bidrag

4 Energirådgivarens viktigaste uppgifter •Att hjälpa privatpersoner, företag och organisationer att se möjligheter samt att se för- och nackdelar med olika alternativ – inte att välja åt dem! •Att inte bara ge råd när det gäller val av energikälla, utan även ge tips om hur man kan minska husets energibehov!

5 Skilj på energi och effekt •Energi är en mängd mätt under en viss tid, ofta angiven i kWh •Effekt är ett ögonblicksvärde eller en märkuppgift, ofta angiven i kW •Som villaägare betalar vi elen per kWh – inte per kW •Exempel: Kupévärmare märkt 1200 W, dvs 1,2 kW, som används 10 timmar i veckan kräver energianvändningen 1,2 kW x 10 h = 12 kWh under en vecka

6 Ungefär så här länge räcker en kWh •Bastu12 minuter •Torkskåp30 minuter •Dammsugare1 timme •Kaffebryggare1 timme 15 minuter •TV7 timmar •Dator9 timmar •Glödlampa på 60 W17 timmar eller •Värma 20 liter kallvatten till varmvatten (kranvatten)

7 Elprisets uppbyggnad •Elhandelspris T ex 33 öre/kWh •Elcertifikat 2 öre/kWh •Nätpris (överföringsavgift) 13 öre/kWh •Elskatt (höjning 1 jan 2005) 25,4 öre/kWh •Moms 25 % på alla delar => 18 öre/kWh •SUMMA 91 öre/kWh •Fasta avgifter till både nätägaren och elleverantören tillkommer!

8 Andra energislag: •Olja (ny riktigt effektiv panna)ca 95 öre/kWh •Olja (äldre panna)ca 120 öre/kWh •Pellets (bulkleverans)ca 50 öre/kWh •Fjärrvärmeca öre/kWh •Ved Varierar Värdena gäller nyttiggjord energi efter panna etc. Investeringskostnader tillkommer.

9 Typhuset Använder totalt kWh per år varav: kWh är hushållsel kWh är varmvatten kWh är uppvärmning Energianvändningen för hushållsel och varmvatten- beredning varierar ganska mycket mellan olika hushåll beroende på olika levnadsvanor.

10 Hushållsel och tappvarmvatten – några enkla tips: •Belysning:Lågenergilampor - lönsamt främst i utomhusbelysningen Släck där ingen är! •Kyl & frys:Dammsug baksidan vartannat år Rätt temperatur (+5°C resp –18°C) Frosta av regelbundet Tina fryst mat i kylen •Matlagning:Använd mikrovågsugn och elektrisk vattenkokare Använd spisens eftervärme Använd inte köksfläkten för länge (värmeförlust) •TV, dator:Använd strömbrytaren •Bilvärmare:Använd vid behov Använd timer och gärna temperaturstyrning •Vatten:Snålspolande duschmunstycken Tvätta med fulla tvättmaskiner

11 Husets värmeläckage Tak 15 % Ventilation 15 % Fönster 35 % Golv och källare 15 % Ytterväggar och dörrar 20 %

12 Börja med själva huset Isolering av vindsbjälklag: •50 cm istället för 20 cm minskar värme- förlusterna med i genomsnitt kWh/år •Relativt låg investeringskostnad •OBS! Ventilation på vinden viktig! Fönster: •Se över tätningslisterna •Byte eller tredje rutan •Fönsterbyte kan spara kWh/år •Hög investeringskostnad •Tänk på husets utseende! •Bidrag finns t o m 2006!

13 Distributionssystem •Vattenburet distributionssystem är att föredra, eftersom det är flexibelt Man kan då använda oljepanna, elpanna, fjärrvärme, värmepump, pellets etc •Golvvärme kräver välisolerade fönster och god isolering mot mark/krypgrund/källare, helst 25 cm isolering •Direktverkande el innebär att varje radiator är en egen värmekälla Svårare att byta uppvärmningssystem

14 Styrsystem för jämnare temperatur •Systemet regleras med inne- och/eller utegivare (”termostat”) •Systemet reglerar shunten på radiator- kretsen så temperaturen anpassas efter väder och de boendes önskemål •Välj helst ett system med innegivare – och/eller termostatventiler - om huset är soligt beläget •Automatik för temperatursänkning bör finnas Varje extra grad inomhus ökar värmekostnaden med ca 5 % eller kr/år!

15 Elvärme •Bekvämt system med stigande energipris •Direktverkande el kan kompletteras med t ex pellets- eller braskamin •Gamla termostater ger ojämn värme •Systemet kan kompletteras med ett auto- matiskt styrsystem för jämnare temperatur och lägre energikostnad •Med vattenburet elvärmt system finns möjlighet att byta till andra uppvärmningsformer t ex pellets, värmepump, fjärrvärme

16 Fjärrvärme •Ett bekvämt uppvärmningssätt utan arbetsinsats •Ofta lägre kostnad än olja och el •Vissa fjärrvärmeverk använder förnybart bränsle, t ex flis och pellets eller spillvärme •Kräver ett vattenburet system •Kräver litet utrymme, man får ett extra rum •Man får ingen värme från murstocken •Det blir kallare i pannrummet •Går inte att få i alla områden

17 Olja • Fossilt bränsle, dvs är inte förnybart • Miljöskadliga utsläpp • Osäkert pris • Låg arbetsinsats, bekvämt • Kan relativt enkelt bytas till annat energislag, t ex fjärrvärme, värmepump, pellets • Moderna oljepannor har en pannverkningsgrad på % jämfört med % för äldre Glöm inte regelbunden service, bl a rengöring av oljefilter samt byte av munstycke!

18 Elpanna • Enkel att installera • Kräver litet utrymme • Måttlig investering • Låg arbetsinsats, bekvämt • Inga lokala utsläpp, men globalt sett inte bra ur miljösynpunkt • Stigande elpris…

19 Pannor generellt • Kombipannor är flexibla, men har sämre verkningsgrad • Man kan isolera äldre pannor för att minska värmeförlusterna något • Stäng av cirkulationspumpen sommartid, men motionskör den gärna ibland

20 Nya el- eller oljepannor för Solängen? •Inte något idealiskt val som enda energikälla p g a miljöpåverkan och stigande el- och oljepriser •Ingen större skillnad mellan el- och oljepriset för tillfället •Osäkert vilket energislag som kommer att stiga i pris snabbast – men båda kommer att bli dyrare både p g a marknaden och höjda skatter •Kombipanna el-olja: Flexibelt med sämre effektivitet •OM ny oljepanna: Kondenserande oljepanna har mycket hög verkningsgrad och ett kompakt utseende (vägghängd)

21 Biobränsle, ved •Förnybart bränsle •Typhuset behöver ca 16 m 3 ved per år •Modern miljögodkänd panna, ackumulatortank, torr ved och hög lufttillförsel => låga utsläpp av miljöskadliga ämnen •Hög arbetsinsats – kräver engagemang •Låg driftkostnad

22 Vedpannor för Solängen? •I och för sig tänkbart med miljögodkända pannor och ackumulatortankar men •Känsligt i ett så tätbebyggt område •Kräver också mycket eget arbete och förvaringsutrymme •Hör med Miljö- och hälsoskyddskontoret först! •Braskaminer för ved får endast användas för ”trivseleldning”

23 Biobränsle, pellets •Förnybart bränsle •Tillverkas av skogsavfall och sågspån •Typhuset använder ca 8-9 m 3 pellets per år •Olika leveransformer •På oljepanna kan en pelletsbrännare installeras •Pelletskamin kan installeras som komplement vid t ex direktverkande el •Mindre arbetsinsats jämfört med ved •Dock krävs viss rengöring och hantering av aska

24 Pelletspannor för Solängen? •Får normalt installeras utan vidare i stället för oljepanna, då det är ett miljövänligt bränsle som förbränns bra •Pelletsbrännare kan i vissa fall monteras på befintlig panna •Kan vara svårt att finna utrymme för pelletsförråd i varje enskilt hus •Pelletskamin som komplement till annat energislag är tänkbart för husen inom Solängen

25 Värmepumpar •Värme från berg, jord, sjö eller luft nyttiggörs för husets uppvärmning •Man får normalt spetsa med el när det är som kallast ute •Låg arbetsinsats •Låga driftkostnader jämfört med el och olja •Inga miljöskadliga utsläpp lokalt •Ofta höga investeringskostnader •Alla värmepumpar, exkl frånluftsvärmepumpar, kräver anmälan till Miljö- och hälsoskydds- kontoret!

26 Radiator Cirkula- tions- pump Kondensor 4. Expansionsventil Kompressor Förångare Cirkulations- pump Lågtemperaturkälla, t ex jord, berg eller sjövatten Värmepumpen - så fungerar den

27 Frånluftsvärmepumpar •Återvinner värme ur den luft som ventileras ut ur huset och nyttiggör värmen till tappvarmvattenberedning och ofta även till uppvärmning •Standardlösningen i hus byggda på 1980-talet och senare •Ekonomiskt vid nybyggnation, eftersom separat ventilationssystem då inte behövs Frånluftsvärmepumpar för husen på Solängen? •Lämpligt enbart i hus som redan har ett kanalsystem för s k mekanisk ventilation

28 Bergvärmepumpar •Tillför värme till husets radiatorsystem och bör dimensioneras för att täcka ca 70 % av effekten och därmed ca % av husets energibehov för uppvärmning och tappvarmvattenberedning •Kan minska den köpta energin för uppvärmning och tappvarmvattenberedning med ca 65 % •Kostar ca – kr Bergvärmepumpar för husen på Solängen? •Inte aktuellt, eftersom det är långt till berg! (60-70 m?)

29 Bergvärmepumpar •Anmälan till Miljö- och hälsoskyddskontoret krävs •Borra inte närmare tomtgräns än 10 meter (utan tillstånd) •Det bör vara 20 meter till närmaste borrhål •Borra djupt - ofta borrar man m •Dyrt att borra i jord/lera innan man når berg •De befintliga elementen bör vara stora och/eller dimensionerade för låg temperatur •Välj en totalentreprenad, så blir det lättare att reda ut eventuella problem •Vem forslar bort den gamla pannan? •Vem tar bort s k borrkax? •Vem gör i ordning trädgården? •Skall service ingå?

30 Ytjordvärmepumpar •Tillför värme till husets radiatorsystem och bör dimensioneras för att täcka ca 70 % av effekten och därmed ca % av husets energibehov för uppvärmning och tappvarmvattenberedning •Kan minska den köpta energin för uppvärmning och tappvarmvattenberedning med ca 65 % •Kräver en grävbar yta på ca m 2 •Kostar ca – kr Ytjordvärmepumpar för husen på Solängen? •Många tomter är nog för små…

31 Luft-luftvärmepumpar •Kallas ibland även komfortvärmepump •Avger värmen direkt till luften inomhus och skall ses som ett komplement till andra uppvärmningsformer •Köp inte de billigaste modellerna •Bör ha steglös kapacitet (inverter) •Medför ljud både inne och ute Luft-luftvärmepumpar för husen på Solängen? •Ett realistiskt komplement - men beakta placeringen av både utedelen och innedelen med tanke på ”buller”!

32 Luft-vattenvärmepumpar •Kan kopplas in till en befintlig olje- eller elpanna •Alternativt ersätts en äldre panna med en ny elpanna för ”spetseffekt” •Kan minska den köpta energin för uppvärmning och tappvarmvatten med 50 % •Kostar ca kr om man även byter panna •Ingen innedel, men en större utedel •Medför ”buller” utomhus Luft-vattenvärmepumpar för husen på Solängen? •Ett realistiskt alternativ - men beakta placeringen av utedelen med tanke på ”buller”! •Be att få lyssna i förväg!

33 Solvärme •Används ibland enbart för tappvarmvatten- beredning, men ibland även för uppvärmning •Kräver ofta ackumulatortank •Ett bra komplement till andra uppvärmningsformer •Låg arbetsinsats •Ingen energikostnad •Ingen miljöpåverkan Statligt bidrag finns!

34 Olika typer av solfångare •Plana solfångare Kostar ca kr/m 2 Ger ca 450 kWh/m 2,år •Solfångare av lågkostnadstyp (Uponor m fl) Kostar ca 1000 kr/m 2 Ger ca kWh/m 2,år •Vakuumrörssolfångare Kostar ca kr/m 2 Ger ca kWh/m 2,år

35 Olika solvärmesystem •För tappvarmvatten Solfångaryta på ca 4-8 m 2 Varmvattenberedare på liter Kan täcka 50 % av energibehovet •För tappvarmvatten & uppvärmning Solfångaryta på m 2 Ackumulatortank på liter Kan täcka % av energibehovet

36 Några bra hemsidor på Internet om energi: 1(3) Allmänt om energi •www.molndal.sewww.molndal.se Bl a blanketter för anmälan om värmepumpsinstallation •www.energi.konsumentverket.sewww.energi.konsumentverket.se Marknadsöversikter, elprisjämförelser, Energikalkylen •www.boverket.sewww.boverket.se Information och blanketter om bidrag (t ex solvärme) •www.stem.sewww.stem.se Energimyndighetens hemsida Energitips och beställning av broschyrer

37 Några bra hemsidor på Internet om energi: 2(3) Värmepumpar •www.svepinfo.sewww.svepinfo.se Svenska Värmepumpsföreningen (branschförening) •www.sev.nuwww.sev.nu Svenska Energi- och värmepumpföreningen (branschförening) •www.sgu.sewww.sgu.se Sveriges geologiska undersökning med bl a Brunnsarkivet •www.geotec.sewww.geotec.se Svenska brunnsborrares branschorganisation

38 Några bra hemsidor på Internet om energi: 3(3) Bioenergi •www.energycentre.infowww.energycentre.info Information och länkar till produkter för pellets och sol •www.svebio.sewww.svebio.se Svenska Bioenergiföreningen •www.novator.sewww.novator.se Informerar om bioenergi •www.afabinfo.sewww.afabinfo.se Företag som bl a testar pelletsutrustning •www.pelletsbranschen.sewww.pelletsbranschen.se Informationssida från företag inom pelletsbranschen


Ladda ner ppt "Solängens Egnahemsförening Energialternativ för villor och radhus 17 april 2005 Energirådgivare Ragnar Uppström."

Liknande presentationer


Google-annonser