Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Docent Folke Björk Byggnadsteknik Fysik för den byggda miljön SH1010 Värmetransporten i ett fönster.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Docent Folke Björk Byggnadsteknik Fysik för den byggda miljön SH1010 Värmetransporten i ett fönster."— Presentationens avskrift:

1 Docent Folke Björk Byggnadsteknik Fysik för den byggda miljön SH1010 Värmetransporten i ett fönster

2 Värmetransport i fönster •Mekanismerna för värmetransport •Att bedöma hur stort bidrag varje del ger till den totala värmetransporten. •Att kombinera värdena för de olika mekanismerna för att beräkna hela fönstrets prestanda.

3 En okomplicerad vägg •Homogen tegelvägg Tegel 0,4m λ= 0,6 W/m,K 5°C5°C 20°C Värmeflöde: Φ (W) Area 1 m 2

4 Värmeledning •Vi har en vägg av tegel •På ena sidan är temperaturen 20ºC •På andra sidan är temperaturen 5ºC •Hur mycket värme går genom en kvadratmeter vägg på en sekund? •Väggen är 0,4 m tjock d=0,4 m •Tegels värmekonduktivitet: λ = 0,60W/mK •Se exempel på sid 533

5 Vi räknar ut värmeflödet Φ[phi] värmeflöde (W)

6 Värmemotståndet R •Värmemotstånd – ett praktiskt sätt att tänka •För att räkna ut värmeflödet: •Dividera temperaturskillnaden med ett tal som beskriver konstruktionen – ett värmemotstånd •Vi kallar värmemotståndet R!

7 Värmemotstånd för tegelväggen

8 Vi räknar värmeflödet igen •Nu med hjälp av värmemotståndet!

9 En litet mer komplicerad vägg •Tilläggsisolerad tegelvägg •Värmeflödet är detsamma genom teglet och genom mineralullen •Mellan materialen är temperaturen Tmitt, säger vi! Tegel 0,4m λ= 0,6 W/m,K Rt=0,4/0,6= 0,67 m 2 K/W Mineralull 0,1m λ= 0,04 W/m,K Rm=0,1/0,04=2,5 m 2 K/W 5°C5°C 20°C Tmitt

10 Värmeflödet är detsamma genom båda materialskikten •Båda materialskikten har samma värmeflöde •Materialskikten har olika temperaturskillnad •Det borde finnas ett R-värde som gäller för väggen med två materialskikt

11 Vi sätter in siffror

12 Vi löser ut temperaturskillnaderna

13 Värmemotstånd är praktiska! •För en vägg med flera skikt kan värmemotstånden adderas

14 U-värde •U-värde, värmetransmission, används ofta för att beskriva värmeledningskaraktäristika hos väggar med mera. •Enhet för U-värde: W/m 2,K •U-värdet fås som inverterat värmemotstånd

15 Vi tittar på ett tvåglasfönster •Fönstret består av –Yttre ruta –Inre ruta –Spalt mellan rutorna –Fönsterbåge och karm

16 Fönstrets värmetransportmekanismer •Ledning och Konvektion –Från luften på ena sidan fönstret sedan genom ena glasrutan till luften mellan glasrutorna och genom andra glasrutan och till luften på andra sidan fönstret •Strålning –Fram till ena glasrutan, sedan vidare genom spalten mellan glasen till andra glasrutan och till andra sidan fönstret

17 Nu ska vi räkna på värmetransporten i ett fönster •Genom att ta fram värmemotstånd för fönstrets olika delar så går det bra att räkna på fönster. •Vi ska titta på en del i taget

18 Värmeledning i glaset •Glaset är 3 mm tjockt •λ=0,8 W/m,K •R(glas)=0,003/0,8=0,00375 m 2 K/W •Är detta mycket eller litet?

19 Avstånd mellan ytorna (m) Luft i vertikal spalt Endast ledning 1 K 8 K 11 K 32 K dT K: Konvektiv värmeöverföringskoefficient h c W/m 2,K 16 K 23 K 6 K W/m 2,K

20 Argon i vertikal spalt 1 K 11 K 32 K dT K: 16 K 23 K Endast ledning Avstånd mellan ytorna (m) Konvektiv värmeöverföringskoefficient h c W/m 2,K W/m 2,K

21 Ledning och konvektion i spalt mellan två glas •Konvektion kan uppstå när spalten är bred och temperaturskillnaden stor •När spalten är smal (<40 mm) blir det endast värmetransport genom ledning •Olika gaser har olika värmeledningsförmåga Luft λ = W/mK Argon λ = W/mK Krypton λ = W/mK Xenon λ = W/mK 40 mm luft: 40 mm argon:

22

23 Emittans •Emittans, ε, har ett värde mellan 0 och 1. •De flesta byggmaterial har ε=0,9 •Glas kan till exempel ha lågemissionsbeläggning på ena sidan ε =0,84 ε =0,16

24

25 Strålning mellan ytor •Parallella ytor som ligger nära varandra- precis som två fönsterrutor i ett tvåglasfönster •När yta 2 om sluter yta 1 – precis som ett fönster i en vägg, som omsluts av rummet eller av ”naturen”

26 Värmemotstånd för strålning •Vi vill uttrycka värmetransporten genom strålning som ett värmemotstånd – för det är så praktiskt

27 Vi får dessa uttryck för värmemotstånd vid strålning: •För spalten mellan två glas: •Från fönstret in mot rummet eller ut mot naturen:

28 Rs för typiska ”Fönstertemperaturer” Rs hamnar mellan 0,18 och 0,21 ; 0,2 är användbart

29 Vid två parallella transportmekanismer •I fönstret sker värmetransporten samtidigt med både ledning och strålning •Vad blir kombinerad värmemotståndet om man tänker sig att strålning och ledning sker med samma temperaturskillnad?

30 Alltså vid samtidig ledning och strålning ”Parallellkopplad ledning och strålning”

31 Glasets eget värmemotstånd •Värmemotstånd i spalten: –Ledning minst 1 m 2 K/W –Strålning minst ca 0,2 m 2 K/W •Glasets värmemotstånd 0,00375 m 2 K/W är försumbart! •Så det räknar vi inte med i fortsättningen!

32

33

34 R1 •Representerar värmeöverföringen pga ledning och konvektion vid fönstrets inneryta. R1=0.3 m 2 K/W

35 R2 •R2 representerar värmeöverföringen pga långvågig strålning mellan fönstrets insida och rummet R2 = 0,2/  glas m 2 K/W  glas = 0.84

36 R3 •R3 representerar värmeledning och konvektion i spalten mellan glasen och kan om gasen i spalten står stilla beräknas som: •R3=d/   = gasens värmekonduktivitet W/mK –d = spaltbredden, m Luft λ = W/mK Argon λ = W/mK Krypton λ = W/mK Xenon λ = W/mK

37 R4 •R4 representerar strålningsöverföring och kan om gasen i spalten står stilla beräknas som •R4=. 0,2/  1.  2 m 2 K/W    = emittans på ena sidan   = emittans på den andra sidan

38 R5 •Representerar värmeöverföringen pga ledning och konvektion vid fönstrets ytteryta. R5=0.05 W/m 2 K

39 R6 •R6 representerar värmeöverföringen pga långvågig strålning mellan fönstrets utsida och motstrålande temperatur ute R6 = 0,2/  glas m 2 K/W  glas = 0.84

40 Fönstrets totala värmemotstånd m 2 K/W Summan av tre par parallella motstånd

41 Fönstrets värmegenomgångs- koefficient, U-värde U = 1/R tot W/m 2 K Förutsätter att P1 och P2 = 0, Tia = Tir, Tie = Tre

42 Fönster när det är mörkt •Vi har tittat på fönstret nattetid – när inget solljus trasslar till!

43 Nu tittar solen in! – Reflektansen för utsidan är ρ = 0.106, – Absorptans för glas 1 a1 = 0.073, – Absorptans för glas 2 a2 = – Transmittans τ = Reflektans Absorptans för glas 1 Absorptans för glas 2 Transmittans

44 Arbetsuppgift •Arbetsuppgiften består av att konstruera glaspaketet till en isolerruta med två glas under vissa förutsättningar •Samt att beräkna det resulterande fönstrets värmetransmission: U-värde

45 Del 1 Konstruera ett glaspaket •Du får i uppgift att konstruera ett tvåglasfönster som har för glasdelen ett •U-värde = (X/10) W/m 2 K, •X=personnumrets sjätte siffra •Detta finns till hands: •Glas med ε =0,84 på båda sidorna eller med beläggning som ger ε =0,16 eller 0,10 på en av sidorna •Gas mellan glasen är någon av –Luft λ=0,023 –Ar λ=0,016 –Xe λ=0,0087 –Kr λ=0,0052 •Spalten får vara högst 50 mm bred •Resulterande U-värde måste vara rätt inom 0,01W/m 2 K

46 Del 2 Beräkna fönstrets värmetransmission •Fönsterbågen är 0,10 m tjock och 0,10 m bred och är tillverkad av trä, λ=0,14W/m,K •Fönstret är 1 m högt (inkusive fönsterbåge) •Fönstret är 0,5+X/10 m brett, där X är personnumrets sjätte siffra. •Beräkna hela fönstrets U-värde

47 Hela fönstrets värmetransmission •Fönstrets värmetransmission består av glasets värmetransmission och bågens värmetransmission som viktat medelvärde •Hela fönstrets U-värde beräknas som: Aglas Abåge

48 I rapporten •Indata •Beskriv fönstret –Valda glas –Avstånd mellan glas –Hela fönstrets storlek –Glasdelens U-värde –Hela fönstrets U-värde


Ladda ner ppt "Docent Folke Björk Byggnadsteknik Fysik för den byggda miljön SH1010 Värmetransporten i ett fönster."

Liknande presentationer


Google-annonser