Vi skapar en organisation som gynnar möjligheterna

En presentation över ämnet: "Vi skapar en organisation som gynnar möjligheterna"— Presentationens avskrift:

1 Vi skapar en organisation som gynnar möjligheterna
Sammanfattning av slutrapport ”Modersmålsprojektet” aug 2007-juni 2010 Haparanda BUN-ordförandeträff maj 10 Vi skapar en organisation som gynnar möjligheterna

2 …att få igång ett praktiskt samarbete i Norrbotten från
…att få igång ett praktiskt samarbete i Norrbotten från hösten …att successivt bygga ut samarbetet framgent med fler språkgrupper och fler kommuner involverade. ...att på sikt erbjuda kompetensen till kommuner och andra intressenter över hela landet. …att nyttja och utveckla fjärrteknik och pedagogik …att ge alla inblandade kommuner del av utvecklingen genom att fördela ansvar över hela länet. Avsiktsförklaringen Mål

3 …att leva upp till lagens krav att erbjuda undervisning i
…att leva upp till lagens krav att erbjuda undervisning i modersmål/minoritetsspråk …att genom samarbete kunna erbjuda fler språkgrupper …att nyttja fjärrundervisning och utveckla pedagogiken …att genom samarbete förbättra kvalitén …att ge eleverna högre kompetens, bredare språkval och högre kvalité i språkundervisningen. Syfte:

4 Arbetsgruppen (delar av länets BUN-ordföranden) föreslår att: …att projektledare/utredare anställs dels för: …att inventera och kartlägga modersmåls- och minoritetsspråk i länets kommuner, behov, kompetenser …att föreslå försöksverksamhet med start höstterminen …att projektanställningen finansieras av länets kommuner …att i rollen som projektledare, under projekttiden ansöka om centrala medel för fortsatt arbete med modersmåls- och minoritetsspråk fr o m hösten 2008.

5 Mål och syftesfrågor från avsiktsförklaringen:
…att få igång ett praktiskt samarbete i Norrbotten från hösten 2007 Resultat: Alla kommuner samarbetar på det organisatoriska planet med Kommunförbundet via telefon, fysiska besök och nätverksträffar 2 ggr/termin. …samt praktiskt/operativt inom gemensamma språkområden (från ht 2009) En utopi att projektet skulle klara organisations -uppbyggnaden på åtta månader på en 50 %-tjänst.

6 …att successivt bygga ut samarbetet framgent med fler
…att successivt bygga ut samarbetet framgent med fler språkgrupper och fler kommuner involverade. Resultat: Kartläggningen visade at vi kunde starta upp distansundervisning i två språkområden: nordsamiska och ryska, ett antal lärare erbjuds för länets räkning av sina hemkommuner. Vi har utökat med fler språkområden: finska, karen, thailändska, tyska…och fler är på gång

7 att på sikt erbjuda kompetensen till kommuner och
...att på sikt erbjuda kompetensen till kommuner och andra intressenter över hela landet. Resultat: Jag har på begäran föreläst i Umeå (RUN) Stockholm (SKL) Arvidsjaur (ASO) med deltagare utanför Norrbotten Lycksele (Lärare i glesbygd) Västernorrlands orter (över CMA till studieförbund och kommuner. Information samt presentation om projektet till rektorer, skolchefer och kommunchefer runt om i landet.

8 …att nyttja och utveckla fjärrteknik och pedagogik Resultat: Vi har byggt den interaktiva linan fullt ut mellan samtliga kommuner och dess utsedda skolor. Varje kommun har fått önskat antal utrustningar. En utrustning motsvarar CMA-licens, headset och webbkamera. Jag har utbildat alla 19 kontaktpersonerna samt hittills ett tiotal modersmålslärare i verktyget samt i förhållningspedagogik Pedagogiskt har projektet tillfört kommunerna kunskap i förordnings- och styrdokumentens olika intentioner, kunskapsvariablar, samt information om ESP, värdegrund, mm.

9 Luleå 38 Arvidsjaur 20 Gällivare 25 Kiruna Övertorneå 13 Kalix 10
Kommun Antal önskade utrustningar Luleå 38 Arvidsjaur 20 Gällivare 25 Kiruna Övertorneå 13 Kalix 10 Piteå 30 Arjeplog 7+7 Boden Haparanda 9 Älvsbyn 5 + 3 Jokkmokk 4 Pajala 5+4 Överkalix

10 …att ge alla inblandade kommuner del av utvecklingen genom att fördela ansvar över hela länet. Resultat: Ett antal kommunsamordnare har tyvärr inte fullt ut kunnat delta i uppbyggnaden, främst ur ett ekonomiska perspektiv, men även p g a arbetssituationen (rektor) Något ansvar är ej fördelat över länet. Länet har istället efterfrågat en central koordinator/ infrastrukturhandläggare. Luleå kommun har erbjudit sig att ta på delar av uppdraget från 1 aug 2010.

11 …att leva upp till lagens krav att erbjuda undervisning i modersmål/minoritetsspråk Resultat: Höjt måluppfyllelsen och rättsäkerheten för eleverna att kunna lära sig sitt modersmål/minoritetsspråk. Kartläggningsdokumentation görs i resp. kommun vilket ger bättre grepp om antal språkområden och elever så att lagens krav om minst fem elever och erforderlig lärarkompetens följs. OBS: Huvudprinciperna för modersmålet och minoritetsspråken flyttas från Grundskoleförordningen upp till Skollagen = högre dignitet, de flesta behöver kompetensutveckla sig kring attityder och förhållningssätt till modersmålet, ett inkluderande arbetssätt och interkulturellt förhållningssätt. (Skolverket 2009) • Dessutom kommer modersmål och minoritetsspråkslagen att omfatta förskoleklasser och förskolan. • Betyg i ämnet Modersmål i skolår 9 för att få läsa i GY 11

12 …att genom samarbete kunna erbjuda fler språk- grupper Resultat: Luleå, Boden, Kiruna, Arjeplog har erbjudit länet sina resurser. Problem med handledarresurser i kommunerna Överkalix, Jokkmokk, Arvidsjaur, Gällivare är kommuner som ev. har resurser på gång.

13 …att genom samarbete förbättra kvalitén …att ge eleverna högre kompetens, bredare språkval och högre kvalité i språkundervisningen. Resultat: Kvalitén har klart förbättras såväl organisatoriskt som pedagogiskt genom vårt projektsamarbete. Mycket finns dock kvar att kvalitetssäkra: 1. Utbilda fler modersmålslärare (15 hp) Lärarlyftet från ht 2011 ?? 2. Säkerställ resurstilldelning av: handledare/ modersmålslärare i resp. kommun 3. Förstärk den lokala organisationen/handläggningen 4. Säkerställ informationen till föräldrar/elever om rätten att läsa sitt modersmål. (webb) 4. Screening, performansanalyser, ESP, IUP, IKT (behövs kompetensutbildning)

14 …att inventera och kartlägga modersmåls- och minoritetsspråk i länets kommuner, behov, kompetenser Resultat: språk/termin visar kartläggningen. Flest antal elever finns inom finska, ryska, thailändska, Kommunerna måste i dagsläget ge melllan 6-56 språk. Ingen kommun i länet lever upp till de nationella kraven. De flesta kommuner, i de fall det förekommer, bedriver undervisningen utanför timplanebunden tid. Max 60 min/vecka är ”dosen” (15,4 % av Sveriges elever har rätt att läsa sitt modersmål, ca 8,2 % får det.) Med ny skollag lyfts förordningen upp till lag = skräpning Studiehandledningar saknas. Kompetensutbildningsbehovet är stort

15 …att projektanställningen finansieras av länets kommuner Resultat: Kommunförbundet finansierade projektet fullt ut (50 % anställning) under perioden aug juni 2008 därefter togs beslut i skolans beredningsgrupp på Kommunförbundet om fortsatt total finansiering då en förlängning av projektet var nödvändig för högre måluppfyllelse. Från aug juni 2010 ändrades anställningens omfattning till 25 %. (se bugetutfall)

16 …att i rollen som projektledare, under projekttiden ansöka om centrala medel för fortsatt arbete med modersmåls- och minoritetsspråk fr o m hösten Resultat: Har ansökt och beviljats medel av Länsstyrelsen via Migrationsverket på kr under Medlen har använts till att utbilda 18 modersmålslärare från 7 kommuner 15 hp i en destinerad utbildning vid Luleå Tekniska universitet. Utvärderingen mycket positiv, viss litteratur för svår.

17 Konferensinnehåll: Samverkanspartners
Studiebesök: Välkomsten, IT-företag (videoutrustning), Pajalas studio Föreläsare: Skolverkets representanter för kursplanearbete och måluppfyllelse (2 st) samt ansvarig för ESP med IUP. Kompetensutveckling, dokumentation, samsyn om frågeställningar mm Inbjudna expertpersoner: IT Norrbotten vid tre tillfällen samt representanter för Luleå Tekniska universitet Samverkanspartners IT Norrbotten och Polycom NLL Luleå Tekniska universitet och RUC 14 kommuner Skolverket Länsstyrelsen Utbildningsdepartementet

18 BUDGETUTFALL: aug 2007- juni 2010 Lön och sociala avgifter
BUDGETUTFALL: aug juni Lön och sociala avgifter kr KAP-KL kr Rese, lokal och hotell kr Utbildning kr Reseersättning kr Föreläsningskostn/konsult Konklusion:… ett snitt ca kr/ kommun…för det har vi organiserat den interaktiva bredbandslinan i nätverk ut mot samtlig skolor, verktyget (licens, webbkamera och headset) samt höjt kompetens och därmed måluppfyllelsen för ansvariga samordnare, lärare (modersmåls samt handledare) och givetvis för elever som får läsa sitt modersmål.

19