Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kollektivtrafiklösningar för Arninge-Ullna, Täby kommun Spårbilar – ett komplement i kollektivtrafiken? WSP Analys & Strategi Göran Tegnér och Thomas Höjemo.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kollektivtrafiklösningar för Arninge-Ullna, Täby kommun Spårbilar – ett komplement i kollektivtrafiken? WSP Analys & Strategi Göran Tegnér och Thomas Höjemo."— Presentationens avskrift:

1 Kollektivtrafiklösningar för Arninge-Ullna, Täby kommun Spårbilar – ett komplement i kollektivtrafiken? WSP Analys & Strategi Göran Tegnér och Thomas Höjemo

2 2 Slutsatser (1/2)  Spårtaxi i Arninge förkortar restiderna, minskar bilresandet och ökar kollektivtrafikresandet  Spårtaxinätet är samhällsekonomiskt lönsamt  Fler bostäder på kommunal mark eller samarbete med privata intressenter behövs om spårtaxinätet ska bli företagsekonomiskt lönsamt  Fastighetsvärdesökningen är den viktigaste intäkten

3 3 Slutsatser (2/2)  Samplanering viktig mellan bebyggelse och trafik  spårtaxi behöver breda gator  Spårtaxi minskar bilresandet enligt prognos  antalet parkeringar bör kunna minskas från 1,5 till 1,25 bilar / lägenheter  Avtal mellan kommunen och SL krävs  Ingen etablerad aktör finns för att sköta driften  mycket förberedelsearbete krävs från kommunens sida

4  Bilen idag självklart val  Kollektivtrafikandelen stagnerar  De flesta resor sker lokalt men kollektivtrafiken är koncentrerad mot innerstaden  Matarbusstrafiken är dyr, långsam och oattraktiv  Ett attraktivt komplement till spårtrafiken behövs 4 Vad är problemet idag med kollektivtrafiken?

5  Direkt till målet utan byten  Självvalt resesällskap  Sittplats åt alla  Vagnen väntar på dig  Kort gångavstånd till station  Förarlösa och anropsstyrda fordon  Upphöjd bana  Stationer på sidospår 5 Vad är spårbilar?

6 Vilka fördelar finns med spårbilar? 6  Halverad restid jämfört med buss  Klimatsmart – låga koldioxidutsläpp  Större kapacitet än spårväg  Tyst (som en elbil)  Enkelt för resenären

7 7 Spårtaxi i bruk på Heathrow

8 Stationerna ligger på sidospår 8 Bilden visar en volymstudie från Umeå, stationernas volymer syns i vitt

9 Smäckra banor för litet visuellt intrång 9 Rendering från ARUP som visar hur spårtaxi skulle kunna se ut i Bath

10 10 Uppdraget från Täby kommun (sammanfattat)  Kan spårtaxi vara ekonomiskt lönsamt i Arninge-Ullna?  Kan spårtaxi få plats på gatorna på ett bra sätt?  Är förutsättningarna annorlunda om Galoppfältet och Täby centrum också skulle få spårtaxi?

11 11 Kraftig utbyggnad planeras i Arninge-Ullna  Utbyggnad till år 2020  nya bostäder kommer att byggas  Över m 2 ny lokalyta för verksamheter

12 12 Förslag till spårtaxinät i Arninge-Ullna 4 minuters gångavstånd till en spårtaxistation (200 m) Direkt koppling till Roslagsbanan och buss vid Arninge resecentrum

13 13 Samhällsekonomisk kalkyl för Arninge Spårtaxinätet i Arninge är samhällsekonomiskt lönsamt

14 14 Företagsekonomisk kalkyl för kommunen + SL räknat på kommunal mark vid Handelskvarteren, Event Resort Ullna, nordvästra Arninge-Ullna och Hägerneholmskvarteren Företagsekonomisk vinst om mark behålls i kommunal ägo (2 800 bostäder) Gröna färger = kommunala intäkter Blå färger = SL:s intäkter

15 15 Företagsekonomisk kalkyl för kommunen + SL med fler bostäder: Företagsekonomisk vinst med minst bostäder på kommunal mark i Arninge Gröna färger = kommunala intäkter Blå färger = SL:s intäkter

16 16 Företagsekonomisk kalkyl för kommunen + SL räknat enbart på kommunal mark vid Handelskvarteren och Event Resort Ullna Företagsekonomisk förlust med bostäder på kommunal mark i Arninge Gröna färger = kommunala intäkter Blå färger = SL:s intäkter

17 17 Spårtaxi ovanför gatan fungerar bra med 25 m mellan husen Spårtaxibanan kan placeras på ett bra sätt som en del av trädallén

18 18 Kompletterande analys Mellanstort nät till Roslags-Näsby Koppling till båda grenarna av Roslagsbanan vid Roslags-Näsby, utan att gå vidare till (T) Mörby C

19 19 Samhällsekonomisk bedömning för ett mellanstort spårtaxinät från Arninge via Galoppfältet, Täby centrum till Roslags-Näsby Det mellanstora spårtaxinätet är samhällsekonomiskt lönsamt

20 20 Företagsekonomisk kalkyl för kommunen + SL räknat enbart på kommunal mark vid Handelskvarteren, Event Resort Ullna och Galoppfältet för mellanstort spårtaxinät till Roslags-Näsby Det mellanstora spårtaxinätet går med företagsekonomisk förlust för kommunen Gröna färger = kommunala intäkter Blå färger = SL:s intäkter

21 21 Samhällsekonomisk jämförelse Alla spårtaxinäten är samhällsekonomiskt lönsamma

22  Visuell påverkan på gaturummet  Insynsproblematik  Nytt system kräver nya tankesätt i planeringen  Trygghetsfrågor viktiga att studera  Fokus behövs på gestaltning och användarcentrerad design 22 Vilka utmaningar finns med spårbilar?

23  I Sverige finns endast en testbana (i Uppsala)  Internationellt rullar två system kommersiellt och två system är under byggnad  Risk med att vara först  Finansieringslösningar behöver utvecklas  Innovationer i trafiksystem tar lång tid  Kollektivtrafiken planeras i efterhand 23 Varför är spårtaxi så lite utbrett?

24  För närvarande följer SL spårtaxiutvecklingen aktivt, men driver inget eget projekt just nu.  SL har problem att finansiera stigande lönekostnader i personalintensiv verksamhet 24 Hur ställer sig SL till spårtaxi?

25 25 Att studera vidare – utredningsbehov  Ökningen av fastighetsvärdet kräver detaljerad studie  Finansieringsformer och driftslösning behöver studeras – OPS (Offentlig Privat Samverkan) föreslås som finansieringsmetod  Kan man få statligt stöd med 50% av investeringen?  Finns det privata byggbolag som kan tänka sig att medfinansiera?  En detaljerad reseprognos behövs  Optimal storlek på nätet behöver kartläggas

26 26 Slutsatser (1/2)  Spårtaxi i Arninge förkortar restiderna, minskar bilresandet och ökar kollektivtrafikresandet  Spårtaxinätet är samhällsekonomiskt lönsamt  Fler bostäder på kommunal mark eller samarbete med privata intressenter behövs om spårtaxinätet ska bli företagsekonomiskt lönsamt  Fastighetsvärdesökningen är den viktigaste intäkten

27 27 Slutsatser (2/2)  Samplanering viktig mellan bebyggelse och trafik  spårtaxi behöver breda gator  Spårtaxi minskar bilresandet enligt prognos  antalet parkeringar bör kunna minskas från 1,5 till 1,25 bilar / lägenheter  Avtal mellan kommunen och SL krävs  Ingen etablerad aktör finns för att sköta driften  mycket förberedelsearbete krävs från kommunens sida

28 Tack för er uppmärksamhet! 28

29 Bakgrundsbilder 29

30  Gatubredder kan anpassas till stråk för kollektivtrafiken  Markutnyttjande för bilparkering kan reduceras  Exploateringsekonomin kan förbättras Samplaneringen är nyckeln till goda lösningar! 30 Varför behövs samplanering av kollektivtrafik och bebyggelse?

31 Hur många passagerare kan åka per timme? Sittplatskapacitet per timme 31

32 Vad kostar det att bygga? Total investeringskostnad per bankilometer 32

33 33 Tre olika vagntyper  För godstransport  För normal persontrafik  En lyxigare variant för prinsar och prinsessor Masdar city har det första spårbilssystemet

34 34 Spårbilar på Heathrow flygplats sedan 2010

35 Ett tredje system byggs nu i Sydkorea 35  Öppnar 2013 i Suncheon Coastal Wetlands Park  Banlängd: 5,3 km  2,8 miljoner besökare per år

36  Markvärdet höjs: ökade intäkter för kommunen  Lägre driftskostnader än för buss: ger besparingar  Färre bilparkeringar: ger lägre exploateringskostnad 36 Varför är spårbilar intressant ekonomiskt sett?

37  Reducera miljöpåverkan  Utnyttja marken effektivare  Minska trafikens samhällskostnader  Reducera bullret  Åstadkomma goda resmöjligheter för alla 37 Varför är planering för kollektivtrafik viktig?

38 38 Större spårtaxinät via Galoppfältet till (T) Mörby centrum Koppling till (T) Mörby C för att ge snabbare restid och färre byten till Stockholm Nära till spårtaxi- stationerna vid Galoppfältet Koppling till båda grenarna av Roslagsbanan vid Roslags-Näsby

39 39 Företagsekonomisk kalkyl för kommunen + SL räknat enbart på kommunal mark vid Handelskvarteren, Event Resort Ullna och Galoppfältet för större spårtaxinät via Galoppfältet Det större spårtaxinätet går med företags- ekonomisk förlust för kommunen Gröna färger = kommunala intäkter Blå färger = SL:s intäkter

40 40 Samhällsekonomisk kalkyl för det större spårtaxinätet från Arninge via Galoppfältet, Täby centrum till (T) Mörby centrum Det större spårtaxinätet är samhällsekonomiskt lönsamt

41 41 Slutsatser – större spårtaxinätet  Det större spårtaxinätet är samhällsekonomiskt lönsamt  Kommunen och SL kan inte själva räkna hem det större nätet (kommunen äger endast 18% av marken på Galoppfältet)  Förhandlingar och samarbete med många aktörer krävs  stor komplexitet (SL, fyra privata markägare samt Danderyds kommun)  Värdefullt med kortare restider  Ju större nät desto mer attraktivt för resenären

42 42 Spårtaxi i gaturummet – 22,5 m gatubredd Spårtaxibanan kan placeras på ett bra sätt i kanten av gatan

43 43 Spårtaxi i gaturummet – 16 m mellan husen Spårtaxi rekommenderas ej på gatan – risk för insynsproblematik

44 44 Kanal- och skogskvarteren - orientering

45 45 Spårtaxidragning: Kanal- och Skogskvarteren  Fyra stationer täcker hela området,  Max 200 m gångavstånd  Breda gator  lätt att bygga spårtaxi  Kommunen kan ej få intäkter från fastighetsvärdes- ökningar då området säljs

46 46 Hägerneholmskvarteren - orientering

47 47 Dragning av spårtaxi - Hägerneholmskvarteren Fördel att behålla området i kommunal ägo  intäkter från ökat markvärde Sektion bör studeras i detalj (ev. för smalt) Alternativ dragning

48 48 Samhällsekonomisk jämförelse Alla näten är samhällsekonomiskt lönsamma – det lilla nätet har den högsta lönsamheten


Ladda ner ppt "Kollektivtrafiklösningar för Arninge-Ullna, Täby kommun Spårbilar – ett komplement i kollektivtrafiken? WSP Analys & Strategi Göran Tegnér och Thomas Höjemo."

Liknande presentationer


Google-annonser