Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Media. Bakgrund till mediernas roll i samhället • I bondesamhället – kvar på samma plats livet ut. • Ibland framhålls att den roll media har idag hade.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Media. Bakgrund till mediernas roll i samhället • I bondesamhället – kvar på samma plats livet ut. • Ibland framhålls att den roll media har idag hade."— Presentationens avskrift:

1 Media

2 Bakgrund till mediernas roll i samhället • I bondesamhället – kvar på samma plats livet ut. • Ibland framhålls att den roll media har idag hade kyrkan då. • Nationalstaters framväxt – industriella revolutionen – olika yrkesgrupper – penninghandel istället för byteshandel – behovet av regler – viljan av att lära sig mer.

3 Shannon & Weaver • Shannon & Weaver som symboliserar den kommunikation som sker mellan sändare och mottagare. • Modellen förutsätter att kommunikationskanalen är identifierad. • Figur 1: Sändar-mottagarmodellen

4 Lasswells formel VemSäger vad Med vilken kanal Till vem/vilka Vad får det för effekt

5 Lasswells formel …eller begreppet sändare används ofta vagt och tenderar att bli mångtydigt. I en kommunikations- situation där två personer samtalar med varandra är det oftast enkelt att avgöra vem som är sändaren, i andra fall kan det vara mer komplicerat. En sådan oklarhet kan till exempel vara om man syftar på den som formulerat ett innehåll, den som så att säga står för tankeinnehållet i ett meddelande, eller om man tänker på begreppet sändare som den mer eller mindre tekniska apparatur som förmedlar signaler till omvärlden. Vem?...

6 Lasswells formel …i modellen kallat meddelandet, kan här representera olika företeelser, är den mening eller föreställning som sändaren lagt i ett kommunikationsinnehåll samma mening eller föreställning som mottagaren lagt i innehållet. Det är inte alltid självklart att använda begreppet ”meddelande” på ett sätt, som innebär att det bara kan ha en betydelse. Nyare kommunikationsteorier menar att människan fungerar individuellt och unikt för sig med ett specifikt sätt att ge och uppfatta meddelanden Säger vad?...

7 Lasswells formel... kanalen, som används vid kommunikationstillfället skiljer man ibland åt. Medium står för något mer generellt, kanal är något mer specifikt. Medium har i vanligt språkbruk blivit liktydigt med mass- medium. Man får här inte glömma att människan också fungerar som ett medium. Med vilken Kanal?...

8 Lasswells formel • Mottagaren är ibland ett förvirrande begrepp. Här avses dels den avsedda mottagaren, dels de som faktiskt tar emot meddelandet. • Det är känt att innehållet i ett meddelande ofta förvanskas på vägen. Det som uppfattats av en person och levereras vidare till någon annan, är kanske inte detsamma som sändaren från början avsåg. Till vem/vilka?...

9 Lasswells formel • Effekten är den punkt då mottagaren fått och tagit del av informationen och ska bearbeta den. • Ett budskaps väg från sändaren till mottagaren och avsedd effekt kan ses som ett antal vallar som ska brytas igenom där det första genom-brottet är en förutsättning för det andra och så vidare. Förstår mottagaren vad han förväntas göra, accepterar mottagaren varför denne skall göra på ett visst sätt och har mottagaren förstått hur denne skall göra. • Effekten mäts med hjälp av tre variabler Räckvidd, Verkningsgrad och Kommunikation. Vad får det för effekt?

10 Räckvidd Räckvidd anger den andel av en målgrupp som man faktiskt kan nå med ett medium. Man kan också uttrycka det som antalet potentiella kontakter för mediet i målgruppen. Räckvidd används ibland som begrepp för hur stor del av befolkningen som nås med ett medium. Denna analys är egentligen inte särskilt intressant eftersom det inte relateras till en målgrupp. Endast om målgruppen skulle vara identisk med hela befolkningen har man anledning att se till alla invånare. Olika medier har olika hög eller låg räckvidd. Det är inte alltid självklart att använda högräckviddsmedier. Om målgruppen är liten och exakt definierad, är kanske ett lågräckviddsmedium, som just till exempel formella möten det bästa att använda. • Många anser att räckvidd är en helt avgörande analysfaktor. Andra är dock kritiska till detta och menar att det finns andra betydligt viktigare faktorer för att skapa uppmärksamhet och intresse hos sin målgrupp. Bland dessa kan nämnas trovärdighet och begriplighet. Då målgruppen för de kommunikationskanaler denna undersökning avser undersöka är liten och tydligt definierad så används medium av lågräckviddskaraktär i detta fall formella primära möten. Således mäter denna variabel genomsnittlig närvaro på de i undersökningen angivna möten (kommunikationskanaler).

11 Verkningsgrad Detta är en bedömning av hur kraftfullt mediet är. Man kan också säga att det är den totala effekten av förmågan att väcka uppmärksamhet, styrkan på budskapet och utformningens lockelse. Vill man bibehålla uppmärksamhet är förmågan att skapa intresse genom budskapet helt avgörande för verkningsgraden. Ett av de medier som besitter stor förmåga att väcka och bibehålla uppmärksamheten är bildmediet som till exempel filmen. Men det allra största mediet är möjligheten till att personligen påverka.

12 Kommunikation • Här handlar det om hur mycket respondenten känner att denne har möjlighet att vara delaktig och påverka de budskap som förmedlas och kommuniceras mellan ledning och medarbetare. Reproduktiv: innebär att respondenten inte känner någon som helst möjlighet att vara med och påverka trots eventuella diskussioner som kan uppstå. • Produktiv: Innebär att respondenten känner att denne har möjlighet att påverka om man så önskar.

13 Medieideologier En ideologi är en idé om hur samhället skall organiseras och styras. Medieideologier är olika synsätt på mediernas roll i samhället. För en av de mest kända klassificeringar av medieideologier står Hutchinskommissionens. Fyra medieteorier urskiljs: den auktoritära, den marxistiska, den frihetliga och den sociala ansvarsideologin.

14 Frihetsteorin • Inom denna teori betraktas medierna som ett av de mest betydelsefulla medlen att skapa och bevara en fri åsiktsbildning. Medierna ska ”stå helt fria från de politiska beslutsfattarna och fungera som en tredje statsmakt vid sidan av regering och riksdag” vilket betyder att varje ingripande från statens sida förbjuds. • Den frihetliga ideologin grundas på idén att massmediernas möjlighet för fri opinionsbildning har en väsentlig roll för demokratin. Det betonas dessutom att ”en fri och obunden diskussion endast kan skapas genom fri etableringsrätt (näringsfrihet) och fri konkurrens” eller med andra ord: ”Om marknaden är fri kommer människors efterfrågan att leda till att de på sikt bästa åsikterna får medborgarnas stöd”.

15 Den sociala ansvarsideologin • Ideologins grundsyn är att massmedierna har bestämda moraliska plikter i samhället och att de har ett ansvar inför samhällets utveckling. Dess anhängare är kritiska mot den frihetliga ideologin och menar att friheten ”har blivit en frihet för ägarna av massmedier och vissa politiska eliter men inte för majoriteten av konsumenterna”. • Med målet att skapa bättre förutsättningar för medborgarnas yttrandefrihet har det förespråkats för att frihetsteorin skulle ”revideras och kompletteras med olika krav på informationen, t ex genom en intern kontroll, medbestämmande för journalister eller vissa statliga åtaganden”. Tanken är att ”det ska råda full yttrandefrihet för medierna men att samhället måste gå in och begränsa etableringsfriheten och även sätta ramar för verksamheten för att begränsa marknadskrafternas negativa verkningar”.

16 Den auktoritära ideologin Denna ideologi dominerade under och 1700-talet. Det enda medium tillgängligt då var pressen. Tidningar grundades då i propagandasyfte och staten ansågs ha självklar rätt till ingrepp av olika slag. Idag betyder det att press, radio och tv kontrolleras av de politiska beslutsfattarna. Mediernas uppgift är att uppfostra medborgarna genom att propagera för och försvara statens politik samt att sörja för underhållning och avkoppling. Olämpliga meningsyttringar och obehagliga nyheter undertrycks aktivt av beslutsfattarna vilket leder till att massmedierna censureras och endast personer som är solidariska med det rådande systemet får komma till tals. Vidare tillåts inte kritik mot regimen från massmediernas sida. Inom systemets ramar tillåts dock kommersiella intressen och konkurrens mellan medier. Inom sig kan den rymma system där medierna är instrument för totalitärt förtryck och sådana där medierna är redskap för utvecklingen, den auktoritära mediesynen är alltså på inget sätt enhetlig. Den låter sig även ofta förenas med en hög grad av näringsfrihet för tidningsutgivare. Ideologin praktiserades under fascisttiden i Tyskland och Italien och reglerar än idag beslutsfattarnas förhållande till massmedier i ett antal länder i arabvärlden.

17 Den marxistiska medieideologin Karl Marx ( ) beskrev i mitten av 1800-talet pressen som det band som förbinder staten med världen. Lenin ( ) menade att efter den socialistiska revolutionen måste tidningar ställas direkt i partiets tjänst och fungera som ett instrument i byggandet av det nya kommunistiska samhället. "En tidning är inte bara en kollektiv propagandist och en kollektiv agitator utan också en kollektiv organisatör". Med det menar Lenin att pressens frihet inte ska vara liktydig med frihet för ägare eller redaktörer. I den marxistisk-leninistiska samhälls- uppfattningen spelar alltså medierna och särskilt pressen en betydelsefull roll. Anhängare av denna ideologi anser att massmedier i den borgerliga staten endast är fria för en liten grupp medborgare, innehavarna av produktionsmedlen, de reella makthavarna. Medierna är därför verktyg i förtryckarnas händer. Massmedierna har då funktionen av en säkerhetsventil de gånger man låter de förtryckta komma till tals. Ideologin har fungerat väldigt likt den auktoritära ideologin, skillnaden är att massmedierna i de socialistiska staterna har varit samhällsägda. Anledningen till det har varit att det enligt det marxistiska synsättet råder ett motsatsförhållande: näringsfrihet betyder att yttrandefrihet för enskilda människor minskar.


Ladda ner ppt "Media. Bakgrund till mediernas roll i samhället • I bondesamhället – kvar på samma plats livet ut. • Ibland framhålls att den roll media har idag hade."

Liknande presentationer


Google-annonser