Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Mot en mer kunskapsbaserad öppenvård för unga med missbruk Torkel Richert, Malmö högskola Ett trestadsprojekt kring kunskapsutveckling, erfarenhetsutbyte.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Mot en mer kunskapsbaserad öppenvård för unga med missbruk Torkel Richert, Malmö högskola Ett trestadsprojekt kring kunskapsutveckling, erfarenhetsutbyte."— Presentationens avskrift:

1 Mot en mer kunskapsbaserad öppenvård för unga med missbruk Torkel Richert, Malmö högskola Ett trestadsprojekt kring kunskapsutveckling, erfarenhetsutbyte och systematisk dokumentation

2 Bakgrund  Andelen unga som prövar narkotika har ökat  MOB – trestadssatsning ( )  Projektmedel till tidiga insatser i öppenvård för unga med riskbruk eller missbruk  Nya mottagningar och nya projekt  Behov av utvärdering/erfarenhetsutbyte  Projektgrupp tillsätts

3 Trestadsprojektet  Jämförande studie  Erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling  Dokumentationssystem

4 Mottagningar och huvudrepresentanter MottagningRepresentant FrånStockholm Maria Ungdomsenhet Puman Annica Hammarstrand Viveca Feldt, Kamilla Asp, Johan Dyberg Margareta Alm FrånGöteborg Mini-Maria Hisingen Mini-Maria Nordost Mini-Maria Väster Mini-Maria Centrum Ingegerd Nilsson Chatarina Davidsson Karin Patriksson Per-Ola Tjäder FrånMalmö Maria Malmö Måns Wretblad

5 Jämförande studie  Beskriva och jämföra de deltagande mottagningarna - Hur är mottagningarna i de tre städerna organiserade? - Vilka metoder används? - Vilka insatser erbjuder man?  Beskriva och jämföra mottagningarnas besökare - Vilka vänder sig till de olika mottagningarna? - Finns skillnader vad gäller ålder, etnicitet, kön, drogbild mm?

6 Mottagningarna, skillnader och likheter  Inledningsvis stora skillnader  Utveckling i liknande riktning  Vissa skillnader kvarstår

7 Maria Stockholm PUMANMini-MariaHisingenMini-MariaNordostMini-MariaVästerMini-MariaCentrumMariaMalmö Startår / Huvud- mannaskap Socialtjänst/ Beroendev. Socialtjänst Samlokali- sering Akutmot- tagningen Alk. & Nark. Rådgivning Ungdoms- mottagnin. GötateametRUG BUP (del av Beroendev.) Ålder Upp till 20 år år Upp till 21 år Upp till 25 år InsatserInfo/råd/stödSamtalsbeh. Familje- och nätverksarb. Cannabispro.DroganalysMed.Bedöm Prev.prog.BSFT Info/råd/stödSamtalsbeh Info/råd/stödSamtalsbeh. Cannabispro.DroganalysMed.Bedöm.Akupunktur Info/råd/stödSamtalsbeh. Cannabispro. Droganalys Med.Bedöm.Akupunktur Info/råd/stödSamtalsbeh. Familje- och nätverksarb. Cannabispro. Droganalys Med.Bedöm.Akupunktur Info/råd/stödSamtalsbeh. Familje- och nätverksarb. Cannabispro.DroganalysMed.Bedöm.Akupunktur Info/råd/stödSamtalsbeh. Familje- och nätverksarb. Cannabispro.DroganalysMed.Bedöm.Akupunktur Avgiftning Dokumen- tation UngDOKJournaler Eget formul. JournalerUngDOKJournalerUngDOKJournalerUngDOKJournalerUngDOKJournalerUngDOK Besök /år Personal231,566676

8 Jämförande studie kring besökarna  Ta fram och testa ett gemensamt inskrivningsformulär  Jämföra målgrupper mellan mottagningarna  Jämföra mottagningarnas målgrupp med andra ungdomar

9 Materialets fördelning

10 Narkotikaanvändning

11 Primärdrog

12 Frekvens av bruk (primärdrog)

13 Narkotikadebut

14 Första berusning

15 Uppväxt och uppväxtmiljö  Knappt hälften har vuxit upp med både sin biologiska mor och far  Vanligt med våld, missbruk och psykiska problem i uppväxtmiljön Förekomst under uppväxten Kvinna (%) Man (%) Totalt (%) Missbruk Psykiska problem Våld212725

16 Psykisk hälsa

17 Problematik Kvinna (%) Man (%) Totalt (%) Sömnstörningar Allvarligt deprimerad Allvarlig ångest eller spänningstillstånd Svårt med förståelse, minne, koncentration Ätstörningar Svårt att kontrollera våldsamt beteende Allvarligt menade självmordstankar Medvetet försökt att skada dig själv Självmordsförsök Psykisk ohälsa, förekomst av problem under en längre period i livet

18 Utbildning och försörjning  Av ungdomar år, hade bara hälften fullföljt gymnasieutbildning  De ungdomar över 18 år uppgav förälder eller socialbidrag som de vanligaste försörjningskällorna de senaste halvåret

19 Tidigare behandling för missbruk

20 Dömd för brottslighet

21 Jämförelser med motsvarande åldersgrupp i ”normalbefolkningen”  Ett betydligt mer frekvent alkoholbruk  En mer omfattande narkotikaanvändning  Mer otrygga uppväxtförhållanden  Betydligt större psykisk ohälsa  Betydligt lägre utbildningsnivå  Är i mindre utsträckning självförsörjande  Har i större utsträckning blivit dömda för brott

22 Jämförelser med ungdomar placerade inom SiS  Stora likheter i alkoholbruk  Likheter i vilka narkotiska preparat man använt  Likheter i erfarenhet av tidigare behandling  Likheter i andelen dömda för brottslighet  En senare alkohol och narkotikadebut men ett mer frekvent narkotikabruk  En högre utbildningsnivå  ”Stabilare” uppväxtförhållanden

23  Professionell dialog  Jämföra arbetssätt, insatser och metoder  Utbyta positiva och negativa erfarenheter  Diskuterat kvalitetsproblem  Hitta och testa metoder för utvärdering och verksamhetsutveckling Erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling

24  Arbetsprocess och metoder träffar per år träffar per år - Fokusgrupp - Fokusgrupp - Kvalitetscirkel - Kvalitetscirkel - Studiebesök - Studiebesök - Föreläsningar - Föreläsningar - Diskussioner - Diskussioner - Pilotprojekt (tex ORS/SRS) - Pilotprojekt (tex ORS/SRS)

25  Centrala teman (utifrån fokusgrupp) - Service/bemötande - Service/bemötande - Samverkan/organisering - Samverkan/organisering - Kunskap - Kunskap - Marknadsföring/utåtriktat arbete - Marknadsföring/utåtriktat arbete - Dokumentation/utvärdering - Dokumentation/utvärdering Erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling

26 ” Det har ju varit en väldigt rolig gemensam process med ett gemensamt lärande. Läroprocessen i erfarenhetsutbytet har varit fantastisk…Hade vi bara suttit och pratat statistik, formulär och UngDOK så hade det inte blivit så intressant och givande” ” Det har ju varit en väldigt rolig gemensam process med ett gemensamt lärande. Läroprocessen i erfarenhetsutbytet har varit fantastisk…Hade vi bara suttit och pratat statistik, formulär och UngDOK så hade det inte blivit så intressant och givande” Erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling

27 ” Det mest givande med erfarenhetsutbytet tycker jag var att träffa andra professionella, som arbetar med ungefär samma jobb och få utrymme, viktigt eftersom det är så svårt när vardagen rullar på, att reflektera över det vi gör och fundera på vad vi kan göra annorlunda och bättre” Erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling

28 Dokumentation  Dokumentation en svår men viktig fråga - Vård i form av service innebär speciella förutsättningar - Ej formellt krav på dokumentation - Mål om en attraktiv och lättillgänglig behandlinsform - Systematisk dokumentation, en förutsättning för en professionell och kunskapsbaserad praktik

29  Dokumentation vid inledningen av projektet - Olika strategier - Missnöje på samtliga mottagningar Dokumentation

30  Att använda ett befintligt system eller utveckla ett nytt? - ASI, DOK, ADAD, EUROADAD - ASI, DOK, ADAD, EUROADAD - För omfattande, ej inriktat på öppenvård, ej anpassat för ungdomar - För omfattande, ej inriktat på öppenvård, ej anpassat för ungdomar - Beslut: att skapa ett nytt gemensamt system (UngDOK) Dokumentation

31  Vilka risker ser man med en utökad dokumentation? - ”Mindre tid för klientarbete” - ”En mindre attraktiv mottagning” - ”Ett mer mekaniserat arbete och en försämrad behandlingsrelation” Dokumentation

32 ”Det är ju ett växande problem inom hela socialtjänsten att man dokumenterar nästan ner sig och har mindre och mindre tid för det direkta klientarbetet. Där måste man vara väldigt vaksam på det så att dokumentationen inte tar över” ”Man måste också tänka på det primära syftet med våra verksamheter, det är ingen utredningsverksamhet utan det är en insatsverksamhet. Det är det vi är ålagda att göra. Dokumentationen är tydligast kopplad till utredningsarbete… …Viss dokumentation måste vi göra, men vi måste prioritera intervention och inte dokumentation” Dokumentation

33 ”Det är skillnad mellan att komma till ett socialkontor och söka hjälp, att vara i upptakten av en institutionsvistelse och att komma till en öppenvårdsmottagning. Många av våra klienters motivation är mycket skör. Klienten är ofta mycket ambivalent till att träffa oss. Om vi inte verkligen lyckas att möta dom där dom är kommer de inte tillbaka. En inte helt ovanlig situation är att en klient kommer och säger att flickvännen eller mamma tycker att han behöver söka hjälp. Troligen finns det då åtminstone en skärva av motivation att arbete med. Att i det läget plocka fram ASI- eller DOK -formuläret skulle kunna vara förödande” (Liljegren 2004). Dokumentation

34 ”Det får inte verka avskräckande så att det upplevs som ett förhör, så att man inte vill komma tillbaka. Det har jag varit med om att ungdomar har reagerat på att det blir som ett förhör och då får man ju bryta och ställa andra typer av frågor, så att det mer blir ett öppet sam- tal. Det har jag fått göra ibland. Sen kan man återgå till formuläret senare eller försöka täcka in frågorna allteftersom i samtalet. Det måste också bli tydligt att det är en form av omsorg och inte ett polisförhör” Dokumentation

35   Intervjuformulären skall vara kortfattade och lätta att använda   Frågorna måste vara anpassade till målgruppen   Dokumentationen måste ge information som kan vara till hjälp i behandlingsarbetet, fungera som underlag för beskrivning av mottagningarnas målgrupper och insatser   Datamaterialet måste ge möjlighet till uppföljning och enkel ”utvärdering” av insatser   Det måste vara lätt att få ut statistik/data UngDOK, gemensamma utgångspunkter

36  : Den jämförande studien planeras och genomförs  2006: Arbetet med att utveckla ett gemensamt system påbörjas  2006: Ulla Jergeby (IMS) Bert gren (IKMdok) deltar i möten  2007: Första version av ett gemensamt inskrivningsformulär  2008: Arbete med utskrivningsformulär och manual  2009: Ledningsbeslut om att UngDOK skall användas  2009: Kontrakt med IKMdok, Databas skapas  2009: Implementering av UngDOk påbörjas  2010: UngDok används i samtliga tre städer Utvecklingen av UngDOK

37  Formulären tenderar att växa  För vem ställer vi frågan?  Hur skall informationen användas? Utvecklingen av UngDOK

38  En kompromiss mellan olika perspektiv  Forskarperspektivet  Ledningsperspektiv  Behandlarperspektiv  Klientperspektiv  Professionsperspektiv Utvecklingen av UngDOK

39  Behovet av en intervjumanual blir tydligt  Olika begreppsanvändning  Olika tillvägagångssätt att genomföra intervjun Utvecklingen av UngDOK

40  Olika förutsättningar – olika processer  Viktiga aktörer: Projektdeltagarna, Cheferna, IKMdok  Att visa på vinster med systematisk dokumentation  En naturlig del i det dagliga arbetet Implementering av UngDOK

41   Brukar- och användarvänligt   Fungera som ett stöd i behandlingsarbetet   Ge underlag för kartläggning av målgrupp och insatser   Ge underlag för utvärdering och verksamhetsutveckling De första erfarenheterna av UngDOK

42 Brukar- och användarvänligt ”Jag tycker inte att besökarna upplever intervjun som jobbig. Många upplever snarare den som positiv och intressant och känner att de blir tagna på allvar. Det beror nog på att intervjun är lagom omfattande och på att frågorna inte är alltför tunga, avklädande eller blottande … även personalen upplever många gånger intervjun som ett stöd i samtalet”

43 Stöd i behandlingsarbetet ”Det (UngDOK) kan vara ett bra stöd i behandlingsarbetet eftersom vi tidigare ser vilka behov ungdomarna har. Eftersom vi ställer alla frågor senaste vid tredje besöket så får vi ganska tidigt en bra bild av deras situation och behov. Genom att använda UngDOK får vi reda på sådant som vi tidigare kanske aldrig hade fått reda på…” ”Ja det är ju olika hur bra ungdomarna är på att signalera hur de har det, hur det egentligen är, men de flesta är ganska bra på att svara på direkta frågor, bara man vågar ställa dem. Här fyller UngDOK en viktig funktion”

44 Kartläggning av målgrupp och insatser ”Jag tycker att för våran del i Stockholm, vi ser det framförallt som en kartläggning. Det är viktigt för oss att säkerhetsställa att alla ungdomar som vi möter får de här frågorna, vi kollar med alla hur det ser ut med droger, psykisk hälsa, koncentrationssvårigheter mm. Det är en kvalitetssäkring. Sen vi började med det här så säger många kollegor att vi har öppnat upp för andra typer av insatser och behandlingar och sett att vi behöver lite mer kunskap kring vissa områden. Vi ser det i och med att vi ställer andra frågor”

45 ”Jag tänker att det är också viktigt att vi nu på ett bra sätt kan beskriva våra insatser. Det kan hjälpa oss att på sikt utveckla mottagningarna och utveckla vårat arbetssätt. Att vi blir bättre på att förstå vilka behov som finns i den här gruppen och får en bild av vilka insatser de får och resultatet av dessa insatser. Vi är inte riktigt där ännu, men det är ju nästa steg, när man tänker utvärdering och utvecklingsarbete” Stöd för verksamhetsutveckling och utvärdering

46 Målgrupp: Ett dokumentationssystem för mottagningar som möter unga med missbruk i öppenvård Syfte: Kartläggning av målgrupp och insatser, hjälp i behandlingsarbetet, underlag för utvärdering och verksamhetsutveckling Innehåll: Inskrivningsformulär, utskrivingsformulär och intervjumanual, databas Organisation: Styrgrupp, referensgrupp, förvaltare, UngDOK idag, en översikt

47   Sociodemografiska uppgifter   Familj och umgänge   Behandlingskontakt   Sysselsättning   Uppväxtmiljö   Boende   Utbildning   Försörjning   Utsatthet för våld   Psykisk hälsa   Alkohol, narkotika, tobak   Behandlingshistoria   Kriminalitet   Skattning av hälsa   Skattning av livssituation Frågeområden i senaste versionen av inskrivningsformuläret (2011)

48 Frågeområden i utskrivningsformuläret  Form för avslut (planerat, oplanerat, remiss mm)  Sysselsättning (senaste 30 dagar, 6 månader)  Försörjning (senaste 30 dagar, 6 månader)  Droger (senaste 30 dagar)  Insatser (psykosociala, medicinska)  Skattning av livssituation (relationer, skola/arbete, livet i allmänhet) UngDOK idag, en översikt

49  Ökade krav på dokumentation (t ex nationella riktlinjer)  Stort intresse från öppenvårdsmottagningar att utveckla dokumentationsarbetet  Ett gemensamt dokumentationssystem och en gemensam forskningsdatabas skapar många möjligheter UngDOK på sikt, ett nationellt system?

50 Mot en mer kunskapsbaserad öppenvård för unga med missbruk  Stort behov av kunskapsutveckling inom missbruksvården  Ökade krav på kvalitet, kontroll, dokumentation, systematisk uppföljning, utvärdering, evidens  Problem: Litet intresse och dålig kunskap kring verksamhetsutveckling/utvärdering, knappa resurser, distans mellan forskning och praktik, avsaknad av systematiskt dokumentationsarbete

51  Ökad kunskap kring metoder för utvärdering och verksamhetsutveckling  Ett gemensamt dokumentationssystem och en gemensam databas  En plattform för professionell dialog  Ett samarbete mellan praktik och forskning Mot en mer kunskapsbaserad öppenvård för unga med missbruk

52 Framtida utmaningar  Att skapa ett större professionellt nätverk och en större databas (inkludera fler mottagningar)  Att säkerställa att datamaterialet kommer till så stor användning som möjligt  Att hitta en rimlig nivå/ambition i dokumentationsarbetet  Kvalitetsäkring/validering av UngDOK  Att utvärdera insatser och metoder  Att upprätthålla motivation och engagemang för verksamhetsutveckling  Når man rätt målgrupp? Mer uppsökande arbete?  Utveckla samverkan mellan beroendevård och socialtjänst


Ladda ner ppt "Mot en mer kunskapsbaserad öppenvård för unga med missbruk Torkel Richert, Malmö högskola Ett trestadsprojekt kring kunskapsutveckling, erfarenhetsutbyte."

Liknande presentationer


Google-annonser