Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Behandling av personer med ”komplexa vårdbehov” Seminarium för chefer och beslutsfattare Stefan Borg Verksamhetschef Beroendecentrum Stockholm.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Behandling av personer med ”komplexa vårdbehov” Seminarium för chefer och beslutsfattare Stefan Borg Verksamhetschef Beroendecentrum Stockholm."— Presentationens avskrift:

1 1 Behandling av personer med ”komplexa vårdbehov” Seminarium för chefer och beslutsfattare Stefan Borg Verksamhetschef Beroendecentrum Stockholm

2 2 Målgrupper  Psykisk sjukdom – personlighetsstörning  Missbruk – beroende  Antisocialproblematik – kriminalitet  Social svikt – hemlöshet  Kognitiv svikt

3 3 Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige KriminalvårdFrivårdPolis Socialtjänst Ekonomi, försörjning FamiljMissbruk Social psykiatri HVB Hälso- och sjukvård Allmän psykiatriRättspsykiatriPrimärvård Akut Sluten vård Öppen vård Specialiserad beroendevård Akut Öppen vård Sluten vård SiS

4 4 Framväxt av omvårdnad/behandlingsmodeller för patienter med komplexa vårdbehov Olika modeller för omvårdnad och behandling  CRA = Community Reinforcement Approach  Training in Community living  CM = Case Manager  Care Management  DD-team  ACT = Assertive Community Treatment

5 5 Vad har en CM för uppdrag?  Se till att insatser och processer för klienten/ patienten genomförs och integreras  Olika CM-modeller historiskt  Parallellt arbetande  Sekventiellt arbetande  LOTS, vårdmäklare  Integrerat  Rollen som CM skiftar beroende på vårdlandskapets organisation

6 6 Stegvis arbetsmodell enl. Mueser et. al Allians Skadelindrande MJ Retention skadeförebyggande MJ Behandling ÅP, träning - ADL, självhjälpsgrupper Personlig utveckling psykoterapi

7 7 Vad är evidensbaserad vård och behandling?

8 8

9 9 Vad är en evidensbaserad behandlingsorganisation?

10 10

11 11 Förutsättningar för CM  Verksamheten är ute i samhället  Verksamheten bedrivs i samarbete med patienten/klienten  Verksamheten bygger på patienten/klientens självständighet/kapacitet  Skapar förutsättningar för behandlingsprocessen

12 12 Svenskt vårdlandskap Utveckling  Fler aktörer  Fler huvudmän  Mer kostnadsjakt  Större brukarinflytande  Mindre slutenvård  Evidensbaserad - Certifiering

13 13 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik  Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin  Olika behandlingstraditioner och personberoende  Sjukvård – Socialtjänst på olika håll  Tillnyktring – avgiftning – behandling – uppföljning – olika vårdverksamheter i olika enheter och organisationer  Ca ¾ av resurserna utgjordes av slutenvård  Flera utredningar genomfördes under 1990-talet för att se över effekterna av tidigare satsningar

14 14

15 15 Lokala avtal Lokala avtal bör upprättas mellan respektive kommun, sjukvårdsstyrelse och beroendecentrum. I förekommande fall ingår också lokal psykiatri och primärvård i avtalet. Varje kommun och sjukvårdsområde planerar gemensamt med utgångspunkt från lokala behov och förutsättningar och inrättar därefter lokala integrerade enheter. Kommunen ska svara för socialtjänstens kostnader och sjukvårdsområdet För hälso- och sjukvårdens andel. De gemensamma kostnaderna - lokaler, administration etc - fördelas efter överenskommelse. Enheten ska ledas gemensamt. Från KSL Policydokument

16 16 Lokal mottagning  Kvalificerad resurs för en eller flera kommuner eller stadsdelar för alkohol-, tablett och narkotikamissbrukare  Samlokalisering med lokal socialtjänst eftersträvas  Bjuda in Psykiatri, Rättspsykiatri, Kriminalvård och Primärvård

17 17 Personal  Specialistläkare i beroendevård/psykiatri  Sjuksköterska med vidareutbildning i beroendevård/psykiatri  Casemanager (mentalskötare, socionom eller motsvarande med terapiutbildning och CM-utbildning)  Psykologtillgång för utredning/diagnostik

18 18 Beroendevård i Stockholms län • Akutslutenvården – TNE – akutmottagning/intag - akutmottagning och lokala öppenvården i samma beslutsorganisation •Några högspecialiserade program kvar •Gemensamt utbildning och kompetensstöd för öppen- och slutenvård, högspecialiserad vård och lokal vård

19 19 Svåra alkoholneurologiska komplikationer minskar när lokal beroendesjukvård samlokaliseras med socialtjänstens missbruksverksamhet Andel patienter som återintas med delirium, alkoholpsykos och epilepsi inom 90 dagar efter avgiftning (1997) Typ av mottagning som patienten hänvisades till samlokaliserad med socialtjänst 3,3 % ej samlokaliserad 10,4 %

20 20 Kostnader för beroendevården SLL Unika pat Kostnad/UP33,9030,3530,4430,11

21 21 Nya policyprogrammet

22 22 PART – Enkät om alkoholvanor i befolkningen Riskkonsumenter 23 % av männen7 % av kvinnorna Av dessa uppger 40 % av männen50 % av kvinnorna samtidig psykisk ohälsa Av alkoholberoende patienter uppger 25 % av männen och 21 % av kvinnorna samtidig psykiatrisk diagnos

23 23 PART-studien Andel (%) med annan psykisk ohälsa och sociala problem bland personer med riskabla alkoholvanor. MänKvinnor All annan psykisk ohälsa Social funktions- nedsättning All annan psykisk ohälsa Social funktions- nedsättning Totalt %

24 24

25 25 Från en kartläggning av klienter inom socialtjänsten, Bromma SDF, (n=214) Samtidiga insatser hos andra huvudmän i procent Pågående samtidiga insatser Ytterligare behov av samtidiga insatser Beroendevård Psykiatrisk vård Övrig sjukvård Kriminalvård 40 % 22 % 10 % 17,5 % 10 % 16,5 % 1 %

26 26 Behandling och omvårdnad på olika psykosociala funktionsnivåer Primärvård Bio feedback Kort samtal Specialiserad beroendevård/psykiatri Psykosocialt behandlingsarbete Integrerade långvariga behandlingsinsatser Isolerade korta insatser Riskbruk Komplexa vårdbehov Hänvisning Remiss Vpl och behandlings- konferenser

27 27

28 28

29 Catarina Norman Beroendecentrum Stockholm 10 punktsprogrammet •Öka medvetenheten •Missbruk och psykisk sjukdom ska behandlas samtidigt •Erbjud lätttillgänglig vård •Alla ska ha makt över sitt eget liv •Anpassa organisationer och verksamheter •Prioritera personer med dubbel problematik •Gemensam behovsanalys behövs •Samordna insatserna •Använd resurserna mer effektivt •Insatserna måste bygga på en gemensam grundsyn

30 •Vad är ACT?  Assertive  Community  Treatment  S =  System  Samverkan  Sverige Catarina Norman Beroendecentrum Stockholm

31 Hur ser det ut? I den stora Världen ACTteam=LäkareSsk Soc sekr PsykologCMCM DD Sverige ACT team= CM ssk CM msk CM soc sekr CM boendestöd Utöver teamet: PAL, ssk,soc sek Catarina Norman Beroendecentrum Stockholm

32 Catarina Norman Beroendecentrum Stockholm ACT-team Individ Läkare Ssk Soc.sekr Behandlings- överenskommelser Aktualisering och drift Styrning och övervakning Övergripande mål och förutsättningar

33 Varför en ny modell?  Kasta inte bort det som fungerar  Hindrar ”dumpning” genom remiss  Blandar inte myndighetsutövning och behandling  Minska risken för behandlingsavbrott  Nätverket behövs längre än ACT Catarina Norman Beroendecentrum Stockholm

34 Problem?  Utan tydligt avtal, lätt för icke beslut  Konflikter i gruppen  Övervakning genom gemensamma arbetsträffar Catarina Norman Beroendecentrum Stockholm

35 35 Typ av hjälp som patienter/klienter vill ha, % fördelning inom respektive grupp Total Samtalsbehandling vid exempelvis relationsproblem, aggressionsträning m.m. 64 Samtalsbehandling med inriktning på alkohol/drogproblem 63 Praktisk hjälp/stöd – boende, ekonomi 59 Metadon underhållsbehandling 12 Andra mediciner 38 Avgiftning32 Behandling för kroppsproblem 31 Andel som tror att de ska få den hjälp de vill ha 70 Några resultat från undersökningen ”Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling” från Robin Room m.fl n=1865 varav 942 från sjukvårdens beroendevård i Stockholm och 837 från Socialtjänstens missbrukarvård.

36 36 Vad som ingår i CMs uppdrag  Bedömning  Utredning  Planering  Stöd  Behandlingsinslag, såväl social som medicinsk  uppföljning

37 Anpassade insatser Anpassade insatser  - De insatser teamet ger anpassar man kontinuerligt till patienten/klientens olika faser av motivation och förändringsförmåga. (stegvis intervention).  Teamet anpassar sig till den faktiska situation klienten/patienten befinner sig i, oavsett annan praxis inom moderorganisationen.  Avsteg från praxis beslutas i samråd med primärteamet Catarina Norman Beroendecentrum Stockholm

38 Professionellt nätverk  Teamet kallar till nätverksmöte regelbundet för patient/klientdragning.  Planering och uppföljning ska i möjligaste mån ske tillsammans med övrigt professionellt nätverk.  Teamet ansvarar för mötets struktur och är föredragande  Som stöd för det professionella nätverket ska gemensam vårdplan användas. 38

39 39 Längre behandling i öppen vård minskar risken för svåra återfall bland svårt alkoholberoende patienter Längd av behandling i öppenvård efter avgiftning på sjukhus > 6 Andel i % med svåra återfall inom 1 år efter avslutad behandling Veckor

40 40 Andel utskrivna från Beroendecentrum Stockholms akut och avdelningar som besökt öppenvårdsmottagning i beroendevården inom 5 dagar efter någon utskrivning År Procent till öppenvård inom 5 dagar

41 41 Stegvis arbetsmodell enligt Mueser et al – Fas 1 En låg psykosocial och kognitiv funktionsnivå, destruktivt okontrollerbart missbruk, svårigheter med vardag och boende  allians  skadelindrande  uppsökande och praktisk hjälp  hjälp till sjukvård – tillnyktring  stöd till anhöriga och nätverk

42 42 Stegvis arbetsmodell enligt Mueser et al – Fas 2  Svårigheter med vardag och boende periodvis samarbete, perioder av kontrollerbart bruk/abstinens  motivation  tolerans  stabilisering  avgiftning  psykiatrisk behandling  sysselsättning  boende med tolerans  enklare social träning vad gäller basala funktioner

43 43 Fasen karaktäriseras av återfall med social svikt växlande med perioder av kontrollerad konsumtion alternativt alkohol- eller drogfrihet Växlande psykiatrisk symtomatologi Återfallsprevention, KBT, läkemedel mot sug, psykiska symptom, neuropsykiatriska problem Stöd i nätverk, självhjälpsgrupper Boende och sysselsättning Social träning - ADL Stegvis arbetsmodell enligt Mueser et al – Fas 3

44 44 Längre perioder med stabilitet Bättre förmåga att förstå och arbeta med återfall Återfallsförebyggande behandling svål vad gäller missbruk som psykiatrisk problematik Personlighetsutveckling, exempelvis via psykoterapi Social träning Stegvis arbetsmodell enligt Mueser et al – Fas 4

45 45 Behandlingsprocessen inom beroendevården Allians MI, ”tillnyktring”/stabilisering Struktur, stöd MI, avgiftning Långsiktig behandling med farmaka Återfallsprevention Neuropsykiatri/neuropsykologi respektive psykoterapi Samtalsstöd, familj eller enskild Personlighetsstörningar Psykiatriska diagnoser Somatiska diagnoser Behandling med farmaka Samarbete Skadelindrande Retention Skadeförebyggande Långsiktig behandling Livsstilsförändring Behandling underliggande tillstånd Personlig utveckling


Ladda ner ppt "1 Behandling av personer med ”komplexa vårdbehov” Seminarium för chefer och beslutsfattare Stefan Borg Verksamhetschef Beroendecentrum Stockholm."

Liknande presentationer


Google-annonser