Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Fröväxter VÄXTER. VÄXTERS FÖRÖKNING OCH VATTENTRANSPORT Sporväxter.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Fröväxter VÄXTER. VÄXTERS FÖRÖKNING OCH VATTENTRANSPORT Sporväxter."— Presentationens avskrift:

1 Fröväxter VÄXTER

2 VÄXTERS FÖRÖKNING OCH VATTENTRANSPORT Sporväxter

3 Fröväxter FRÖVÄXTER

4 Fröväxter FRÖVÄXTER •Fröväxt – växter som sprider sig med frön (istället för sporer) •Hit hör –Alla växter som har blommor –Gräs (har blommor, men svåra att se) –Lövträd (har blommor, men svåra att se) –Barrträd (har kottar med frön i stället för blommor)

5 Fröväxter FRÖET •Innehåller en ”matsäck” som plantan kan leva av tills den fått sina första blad

6 Fröväxter KÄRL •Fröväxter har rötter, stam och blad med kärl i •Rötter – suger upp vatten och näringsämnen ur marken •Kärlen – transporterar vidare till resten av växten

7 Fröväxter VÄXTENS MAT •Växter kan tillverka sin egen mat •Växten kan tillverka socker i sina gröna blad med hjälp av solljus. Detta kallas för fotosyntes. •Sockret är maten som växten behöver för att växa

8 Fröväxter BLOMMANS UTSEENDE Pistill (kvinnliga könsorganet) Pistillens märke Ståndarknapp med pollenkorn Ståndare (manliga könsorganet) Kronblad Foderblad NektarFröämne med ägg

9 Fröväxter POLLINERING •Pollen = spermier, fröer = bebisar •Pollinering –När ståndarens pollenkorn förs över till pistillen •Därefter sker befruktning och ett frö bildas •Vid fröbildning måste pistillens märke fånga ståndarmjöl från blommor av samma art •Korspollinering – Pistillen får pollen från en annan blommas ståndare •Självpollinering – Pistillen får pollen från den egna blommans ståndare. Undviks genom: –Ståndare och pistill mognar vid olika tidpunkt –Växten har antingen han- eller honblommor

10 Fröväxter TYPER AV POLLINERING •Djurpollinering (ofta insekter) •Vindpollinering

11 Fröväxter DJURPOLLINERING •Ofta genom insekter som söker mat •Pollen överförs på deras ludna kroppar •Insekter föredrar blommor med speciell färg, form eller doft → underlättar överföring till samma blomart •Blommorna har ofta en söt saft, nektar.

12 Fröväxter VINDPOLLINERING •Sprids med vinden •Vindpollinerade blommor är ofta små och saknar färgglada kronblad. Pistillernas märken är ofta stora och klibbiga (fångar lättare upp pollen) •Slösaktig metod (svårt att träffa rätt, mycket pollen går åt) •Ofta hängen (hassel har ca 5 miljoner pollenkorn per hänge) •Orsakar ofta allergier

13 Fröväxter SJÄLVPOLLINERING •Befruktar sig själva (blir en kopia) •Inte alltid så lyckat •T.ex. maskrosor

14 Fröväxter BEFRUKTNING PollenkornPistillens märke Spermie Äggcell Fröämne Pollenslang Pistill Fruktämne

15 Fröväxter FRÖET •Efter befruktning har ett frö bildats •Kan börja gro när det hamnar i jorden •Lever första tiden av sin ”matsäck”, frövita •Fröet bildar rot och stam •Första bladen kallas hjärtblad. Då kan växten själv bilda socker som behövs för att fortsätta växa (fotosyntes) •Övervintring –Övervintrar som frön som gror till våren –Fröställningar som sticker upp ovanför snön –Tjocka rötter eller lökar i jorden –Tappa bladen (träd)

16 Fröväxter HUR FRÖN SPRIDS •Vatten: Förs med vattnet vidare Vattennära växter, t.ex. näckros och al •Vind •Djur (via avföring när djur äter frukter eller bär)

17 Fröväxter KRYPTOGAMER (SPORVÄXTER)

18 KRYPTOGAMER •Växter som saknar ståndare och fruktblad •Viktigaste grupperna: –Ormbunksväxter –Mossor –Svampar –Alger –Lavar

19 SPORVÄXTER •Saknar blommor och från •Förökar sig med sporer •Innehåller klorofyll → tillverkar själv mat och syre •Typer av sporväxter: –Ormbunksväxter –Mossor

20 Fröväxter SPORVÄXTER ORMBUNKSVÄXTER

21 ORMBUNKSVÄXTER •Tre grupper: –Ormbunkar –Fräkenväxter –Lummerväxter •Har rötter, stam och blad som transporterar vatten och näring •Sporer utvecklas i sporgömmesamlingar på bladens undersidor. •Ur sporer utvecklas för-groddar med könsceller. Vid fukt simmar spermierna över till honägget för befruktning •Ny ormbunke växer (de har könsceller!) som sedan utvecklas vidare till nya plantor. •Ca 70 arter i Sverige (50 är ormbunkar) •Stenkol är rester av gamla ormbunksväxter

22 ORMBUNKSVÄXTER •Stensöta med blad med sporgömmesamlingar och jordstam •Fräkenväxten kärrfräken med sporax •Lummerväxten revlummer med ax i toppen med sporgömmen.

23 ORMBUNKAR •Sporer i sporgömmor på bladens undersida Stensöta

24 LUMMERVÄXTER •Långa och smala barrliknande blad. •Sporer i täta ax i grentopparna Revlummer

25 FRÄKENVÄXTER •Långa smala blad i kransar runt stjälken. •Sporer i täta ax i grentopparna. Åkerfräken

26 Fröväxter SPORVÄXTER MOSSOR

27 MOSSOR •Har blad och stam men ej rötter och kärl •Kan inte suga upp vatten från marken. Det gör att dom är beroende av luftens fuktighet. •Bladen tar upp vatten och näring från dagg och regn → mossor är känsliga för luftföroreningar. •Växer tätt som mjuk matta. Vattnet stannar kvar under. •Ur sporer utvecklas för-groddar med könsceller. Vid fukt simmar spermierna över till honägget för befruktning. •Växer långsamt •Mossor är viktiga: Täcker bar mark och bevarar fuktigheten i marken. Kammossa Björnmossa

28 MOSSOR Björnmossa med mössa och sporkapsel med lock. Kammossa. Bålflikar av lungmossa.


Ladda ner ppt "Fröväxter VÄXTER. VÄXTERS FÖRÖKNING OCH VATTENTRANSPORT Sporväxter."

Liknande presentationer


Google-annonser