Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Utbildningsmodell för webbaserad vägledning

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Utbildningsmodell för webbaserad vägledning"— Presentationens avskrift:

1 Utbildningsmodell för webbaserad vägledning
Baserad på Ariadneprojektet: Riktlinjer för webbaserad vägledning Denna utbildningsmodell är ett projektresultat av Ariadneprojektet. Modellen vänder sig till redan yrkesverksamma vägledare som är intresserade att använda sig av webbaserade verktyg i sitt dagliga arbete som vägledare. Utbildningsmodellen har som syfte att fördjupa kunskapen kring begreppet webbaserad vägledning. Utbildningsmodellen är kopplad till Guidelinen och bör användas som kurslitteratur

2 Förslag på program 1. Ariadne: ut ur IT-labyrinten - introduktion
kl 2. Ariadne: Riktlinjer kl 3. Praktiska övningar kl 4. Prel. slutsatser och utvärdering av dagen kl -Om projektet, att Ariadne är ett EU-projekt under Socrates/Grundtvig Syftet med utbildningen – Önskade resultat med projektet och utbildningsmodellen -Genomgång av riktlinjerna i Guidelinen, i stora drag -Bedöma olika webbplatser -Prel. Slutsatser, vad vi behöver begrunda inför framtiden –Utvärdering av dagen -Finns material vid era platser: -Dagens program -Deltagarlista -PP-underlaget –Riktlinjerna (Guidelinen) –Bedömningsschema –Exempel på webbplatser –Utvärderingsfrågor om dagen Lärarhandledning Utbildningen är tänkt att arrangeras under en heldag (alternativt under 2 halvdagar). Gruppstorleken bör inte överstiga 15 deltagare. Deltagarna bör innan utbildningen; Läsa riktlinjerna Skriva en del om sina erfarenheter av Internet i sitt arbete. Bedöma en webbplats. Helst någon webbplats kursdeltagaren inte har kunskap om sedan tidigare. Ett enkelt bedömningsschema med olika kriterier kan användas och förteckning över olika relevanta webbplatser. Under introduktionspasset redovisas deltagarnas erfarenhet av Internet. Man kan också fråga deltagarna om det var vissa avsnitt i riktlinjerna som under utbildningen behöver förklaras extra noga. Under de praktiska övningarna kan man först redovisa det arbete deltagarna redan gjort och diskutera deras erfarenheter. Utifrån detta kan man sedan vid behov revidera frågeställningarna eller fördjupa dem inför granskning av samma eller andra webbplatser. Det avslutande passet är tänkt att samla ihop de frågeställningar och områden som arbetsgruppen finner angeläget att fortsätta att arbeta med.

3 1. Ariadne – ut ur E-labyrinten
Centre for training in Careers guidance, UEL (University of East London); Careers Europe, Bradford; Vuxenutbildningen i Göteborg; MENTOR Vocational guidance, Bucharest; ASTER Resources for guidance, Bologna Att Ariadneprojektet föddes efter en konferens i Göteborg 2001 som handlade om etik och kvalitet i webbaserad vägledning. [ ] De flesta av deltagarna i de olika arbetsgrupperna har en bakgrund inom vägledning. UEL (University of East London), London – Universitet som utbildar vägledare på både grund- och magisternivå. Careers Europé, Bradford – ett nationellt resurscenter i England. Skapar info-material, driver informationstjänst, anordnar kurser VUF Vuxenutbildningen i Göteborg – Koordinator för Ariadne projektet MENTOR (NGO) Vocational guidance, Bukarest – anordnar bl.a. Kurser inom vuxenutbildning, utbildar handledare och mentorer ASTER Resources for guidance, Bologna – Bedriver forskning inom vägledning, driver projekt för att utveckla vägledningen Två produkter produceras av projektet: Riktlinjer webbaserad vägledning Utbildningsmodell – som ska kunna anpassas efter olika nationella förhållanden Målgrupper: Vägledare som använder Internet Vägledare som vill utveckla webbaserade verktyg Klienter som användare

4 Vilka är vi idag? Från olika verksamheter Presentera dig själv
Förväntningar på dagen - Vilka erfarenheter har vi med oss? - Vad kan vi få ut av dagen? Svar på utsända frågor: - Vi (vägledare) arbetar med olika målgrupper, från högstadieelever till universitetsstuderande. Identifiera gärna olika målgrupper för webbaserat stöd Vi kan ha olika förväntningar beroende på vilka erfarenheter vi har med oss. Ger vägledare en chans att identifiera expertis och olika erfarenheter Målgruppen varierar. Dessa riktlinjer utgår från vuxenperspektiv. Men mycket av de grundläggande tankegångarna kan ändå vara användbara när man arbetar med andra målgrupper. - Svar på tidigare utsända frågor (som en förberedelse kan det vara bra att skicka ut vissa frågor och inhämta svar i förväg). Redovisning.

5 Syftet med utbildningen
Att reflektera över integrationen av webbaserade verktyg/hjälpmedel i vägledningspraktiken. Hur man kan arbeta med webbaserat stöd gentemot olika grupper/situationer Är det här något för vår verksamhet och mitt arbete? Om ja, vad kan vara användbart? Om alternativen – databaser är vanligast. Andra verktyg kan vara hjälp inom de andra områdena, om mig själv, att välja, att genomföra Hur ska vi arbeta med det? Utifrån målgrupp, möjliga resurser. Försöka se möjligheter med webbaserade stöd (När, Var, Hur) Viktigt att seriöst tänka över detta. Inte bara reflexmässigt slå ifrån sig. Skapa kontakt mellan intresserade vägledare för att delge varandra tankar om detta fält.

6 Önskat resultat Att man har funderat på hur webbaserade verktyg påverkar arbetet Att man observerar den teoretiska basen för webbaserade verktyg Att man kan uppmärksamma tecken på en tillförlitlig webbplats Bra att ställa frågan vilka förväntade resultat som kursdeltagarna har. Gärna innan bilden visas Vilka erfarenheter finns? Är man medveten om vilken teoretisk grund en särskild webbplats är uppbyggd kring? Vem är utgivare av en webbplats (skola, privat företag, myndighet)?

7 Önskat resultat – forts.
Att man har funderat på hur Internet skulle kunna användas i arbetet Att man har övervägt de etiska aspekterna av att använda Internet Att man har reflekterat över villkoren för design av en webbplats Förhållandet till sökande, arbetsgivare och andra intressenter - Vägledaren anpassar vägledningsinsatserna efter sökandes behov. Vad kan hända när man använder en webbplats? (test, anonymitet, integritet, vid kommunikation) Vägledaren har ett särskilt ansvar för att utveckla sitt professionella kunnande. Kompletterande text: SVF (Sveriges Vägledare Förening) – etiska riktlinjer (ett utdrag)

8 Vi bestämmer hur vi ska arbeta med IT
Istället för att teknologin ska styra vårt sätt att arbeta Internet finns och lär öka i betydelse. T.ex. upphör AMS med sin Yrke o Framtid i tryckt form. Ska i fortsättningen bara finnas på Internet Men vi behöver sätta in de olika webbtjänsterna i ett sammanhang. Få kunskap och kvalitetssäkra våra länkar och använda dem medvetet. Även utveckla innehåll på webben, våra egna hemsidor. Att diskutera - Hur har Internet påverkat ditt privata liv? Internetbank, beställa resor, köpa en vara, läsa nyheter. - Hur har Internet påverkat ditt professionella liv? Databaser, registreringar, kommunikation, information. - Vad har du för känslor inför Internet? Positiva, negativa?

9 Ersättning för det personliga mötet?
Oro för att Internet övertar arbetsuppgifter Rädsla för att förlora kontrollen över arbetet Oro för oseriös verksamhet på Internet Ersätta det personliga mötet? Kan det bli så att vissa beslutsfattare har sådana förhoppningar? Detta leder till: Farhågor om att Internet övertar arbetsuppgifter. Ny teknik kan skrämma. Övertro från beslutsfattare. Att man inte har kontroll över sin arbetssituation. Att inte behärska tekniken. T.ex. att man inte behärskar länkarna, hur de fungerar, vad man får etc. Tjänsterna utformas och drivs bara av programmerare, informatörer utan att vägledare finns med. Att oseriös verksamhet kommer att florera med Internets intåg.

10 Webbaserad vägledning = valstöd
Webbaserad vägledning är inte ett bra begrepp Flera vill reservera begreppet vägledning till det unika mötet Valstöd som nytt begrepp Vägledning i snäv och vid bemärkelse (Gunnel Lindh) Begreppet valstöd föreslogs av Lärarhögskolan i Stockholm (institutionen för studie- och yrkesvägledning) 1998 William Pettersson. Detta som en direkt följd av ett projekt som nätverket för Infoteken i Sverige bedrev i samarbete med AMS (våren 1999) att bygga en första webbplats för webbaserad vägledning. Start – ditt studie och yrkesval. (www.syv.infotek.umea.se) Definition av vägledning i snäv och vid bemärkelse Vägledning i snäv bemärkelse innebär personlig vägledning och de förbundna aktiviteterna. Vägledningen är en interaktionsprocess Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som kan erbjuda en individ stöd i sin förberedelse att genomföra ett bra val. På engelska kallas detta ofta ”career education”. Att skapa en lärande situation. Gunnel Lindh -97

11 Komplement till det personliga mötet?
Värdet av tillgänglighet Värdet av anonymitet Värdet av pålitlighet Att Internet alltid är öppet. Oberoende av tid och rum. För t.ex skiftarbetare, rörelsehindrade, om man inte kan besöka en vägledare så ofta. 24-timmarssamhället ska svenska myndigheter sträva efter. Demokratisering av informationen. Att kunna undersöka själv innan man besöker en vägledare. Vissa kan känna sig dumma att fråga. Man kan själv få kontroll. Kan också kommunicera via e-post som vissa kan tycka är en fördel med att vara anonym. Informationen som ges är densamma. Datorn har inga humörsvängningar. Det finns stora möjligheter att kvalitetssäkra. Man kan också uppdatera lätt.

12 Rekommendationer från Göteborg år 2001
Mått på kvalitet & etik som blickar framåt och inte bakåt Ny roll bör styra utvecklingen, inte styras av den Utvärdera existerande vägledningsteorier i ljuset av IT-baserade hjälpmedel När Sverige hade ordförandeskapet för EU våren 2001 anordnades en expertkonferens i Göteborg med inriktning mot vägledning och Internet: Quality and Ethics in webbased guidance 25-27/ Resultatet ledde fram till ett antal rekommendationer. [ ] Att vi antar de utmaningar Internet ställer oss inför. Internet kan hjälpa till att förflytta ansvaret till sökande/eleven. Vägledaren ska inte vara informationsbäraren. Vi behöver släppa på kontrollen, att vi är lite av uppslagsböcker. Frågan är hur mycket sakinformation man behöver ha som samtalsledare. Vi vägledare behöver bli mer offensiva. Det är vår skyldighet att utvärdera olika verktyg och metoder. Inte döma ut på förhand. Ej heller vara okritiska. Vilka teorier passar bättre i webbaserad miljö än andra? Vad kan stödja?

13 Rekommendationer, forts.
Uppmärksamma den digitala klyftan, tillgången till IT Stödja dem som inte kan hjälpa sig själva Befrämja olika inlärningsstilar (både för vägledare och användare) LO:s rapport Datoranvändning i hemmet och på jobbet 2003 visar på kraftigt ökat innehav av datorer i hemmen och med Internetuppkoppling. Källa: [ ] Men fortfarande är det många som inte har detta. Möjliggöra för denna grupp att använda sig av denna teknik. Också inse begränsningarna. Internet har möjligheten, men vi är inte där än.

14 2. Ariadne riktlinjer Webbaserade verktyg och teori
Pålitliga och stödjande webbplatser Förmedling av tjänster Design av webbplatser Etiska överväganden Den teoretiska basen. Grundtankarna bakom en webbplats. Vilken teori har man valt? Utgår ett verktyg/stöd från en teori? Användarperspektivet. Klienten/sökande/eleven. Vägledarperspektivet. Vad man bör tänka på när man använder webben i sin praktik. Utveckla webbplatser. För de som är involverade i utvecklingsarbetet av en webbplats (alt. referensgrupper) Etiska utmaningar med Internet som miljö. Tydliggör t.ex ansvarsfrågan mellan vägledaren och klienten/eleven.

15 Webbaserade verktyg och teori
Att det finns teoretiska grundtankar bakom en webbplats Att man på webbplatsen uttalar den teoretiska grunden för verktyget Är detta viktigt? En medvetenhet. Röd tråd. Att vara öppen och tydlig. ”The hidden agenda”. T.ex att någon webbplats försöker rekrytera till ett visst yrke eller företag men att man framställer informationen som opartisk. I alla fall för vägledaren? Kanske 2 olika framställningar, klient/vägledare

16 Matchning som inriktning
Många webbplatser med vägledningsinnehåll består i huvudsak av databaser Dessa webbplatser använder sig ofta av en matchningsprocess Det kan utgöra en start på en process Vilka är deras begränsningar? Matchning som inriktning – t.ex Hollands teori. Matcha en persons egenskaper med ett yrkes förutsättningar. T.ex studera.nu, KY-myndighetens webbplats etc. T.ex AMV.SE:s tjänst ”Att välja yrke” Har också alltid byggt på Hollands teori – bl.a. annat intressetest Kan dock vara en utgångspunkt att göra ett intressetest. Behöver dock testledare för att det ska bli effektivt. Ofta undrar man vad detta gav. För att bedöma resultaten behöver man känna till värderingarna bakom. Men dessa syns ofta inte. Begränsningar? – Statisk syn på människan och omvärlden –reducerar människan till en helt igenom rationell människa – Hur blir det med självbilden, statisk och ej dynamisk/lärande? Yrkesbeskrivningar som kanske gällde för 10 år sedan när testet utvecklades kanske inte gäller nu.

17 Sociologiska inriktningar
Flera av de webbaserade verktygen har ett individualistiskt perspektiv och ser inte personen i dess omgivning Från sociologisk utgångspunkt bör verktygen stödja klientens uppmärksamhet på vad i dess omgivning som påverkar dess val Kan man möta sådana behov på nätet? Kan Internet stödja ett sådant perspektiv? Eller får man använda andra medel för att åstadkomma detta?

18 Teorier om socialt lärande
Menar att vägledarens uppgift är att uppmuntra klienten att skaffa sig lärande erfarenheter Internetbaserade verktyg kan tillhandahålla möjligheter för klienter att lära sig mer om yrken och utbildningar Vilken typ av verktyg kan få klientens medvetenhet om alternativen att öka? Intervjuer som Universitet har på sin hemsida av gamla studerande är ett sätt. AMV.SE utvecklar sina yrkesbeskrivningar med intervjuer och filmer. Kanske webbplatser där man grupperar yrken och får fram bärande principer – synliggöra olika alternativ där man rangordnar vad man tycker är viktigt – granska sina resultat tillsammans med branschexpert (skapa nätverk)

19 Nya teorier Försöka förstå den kognitiva processen
Klienten konstruerar ”sin egen värld” Vägledaren som medförfattare Fokuserar på möjligheter – inte hinder Webbaserade verktyg av denna typ stimulerar/förutsätter hög grad av klient-aktivitet Klienten kan med webben få sin personliga utveckling synliggjord och stimulera till ökat ansvarstagande Nya teorier: Konstruktivistisk teori, CIP-teori (Cognitive Information Processing), SCCT (Social Cognitive Career Theory), Lösningsfokuserad, Appreciative inquiry Att se på hur de intellektuella färdigheterna och känslorna påverkar ett val Vägledaren snarare påverkar än har förmågan att förändra (varaktig förändring kan bara komma från klienten själv) Vägledaren kan uppmärksamma mönster och tendenser. En utomstående vägledares skyldighet att påverka men klientens möjlighet att förändra Inriktad på lösningar och de positiva aspekterna av en livshistoria (på webben kan det vara problematiskt med att framkalla negativa känslor) Inga genvägar som intressetest är. Ett ex: med dess studieplan - [ ] Med t.ex. en portfolio-metod.

20 Pålitliga och stödjande webbplatser
Vem står bakom? Är den kommersiell? Förklarar man vilken målgrupp webb-platsen vänder sig till? Är syftet med webb- platsen klart uttryckt? När har den senast blivit uppdaterad? Är länkarna förklarade? Visar webbplatsen en klar tendens med sina åsikter? Organisation/privatperson offentlig/marknadsaktör. Behöver inte vara negativt. Men är de tydliga med det? Vilka tjänster är avgiftsbelagda? Viktig innehållsdeklaration, för tydligheten. Eller finns det någon ”hidden agenda”? Enkelt att åtgärda men inte alla som gör det. Hellre få än många. Lättanvänt blir det om man snart kan se vilka länkar som är viktiga för användaren. Grupperade och förklarade. Är detta fallet bör varningsklocka ringa.

21 Förmedling av webb-tjänster
Alltid öppen tjänst Själv-hjälp Integreras i verksamheten Generell eller specialinriktad tjänst Vägledares IT-färdigheter Utvärdering och feedback från användare Vilken inverkan kan webb-tjänsterna få på verksamheten? ATT TILLHANDAHÅLLA VÄGLEDNINGSTJÄNSTER PÅ INTERNET Stänger aldrig. Mycket av den återkommande informationen kan erbjudas som själv-hjälps tjänster. En tanke bakom integrationen. Vilka webbplatser ska användas? När ska de användas? Hur ska de användas? Är det tjänster av generell karaktär som rutininformation eller mer specialservice som kontaktmöjlighet via e-post, chat etc. Behöver utbilda vägledare inom IT. Om man har egen hemsida. Det går att utvärdera webbtjänst på ett rationellt sätt. Kvantitativt men även kvalitativt. Även utvärdera länkarna. Hur kan detta tänkas påverka verksamheten i stort?

22 Design av webbplatser Bra och dåliga webbplatser
Vem är ansvarig för innehållet? Användbarhet Skapar webbplatsen en lärande situation? Språket är viktigt Färger kan stödja men också stjälpa Navigationen ska vara enkel Tekniska spörsmål att tänka på Vilka erfarenheter har du av olika webbplatser? Vad kännetecknar en bra sådan? Vad brister på Internet? Bra att ställa sig dessa frågor. Bra att det råder klarhet i organisationen om detta. Personer kan vara ansvariga för olika delar av innehållet och för olika tjänster. Hur lättanvänd ska den vara? En förlåtande webbplats. För vilken målgrupp är platsen gjord för? Vad kännetecknar denna målgrupp? Hur involveras målgruppen i utvecklingen och utvärderingen av webbplatsen? Är det vissa lärostilar som premieras? Kan flera inlärningsstilar tillgodoses? Hur skriver vi? Vilka ord används? Långa eller korta meningar? Hur stödjer vi invandrargrupper? Minoriteter? Kan underlätta läsningen. Kan också missbrukas. Tänk på färgblinda och de med läs- och skrivsvårigheter. Behöver vara förståelig och synbar. Användare kan ha olika strategier; linjär och cirkulär. En strategi för att handskas med informationen; lagring och tillhandahållande.

23 Etiska överväganden Skydd för klienten/eleven/användaren
Skydd för studie- och yrkesvägledaren Göra gott eller undvika skada? – Problem eller dilemma Ett klient-centrerat förhållningssätt möjliggör klient-autonomi där denne kan ta ansvar för sin situation Mot dålig verksamhet För vägledaren att hålla sig till. ”Jag handlar så här p.g.a….” SYNLIGHET FÖR BÅDA PARTER VAD SOM GÄLLER I RELATIONEN Uppmärksamma skillnaden mellan problem och dilemma. Det förra finns det en lösning på, det andra något att förhålla sig till. Etiska riktlinjer bör uppmärksamma denna skillnad. Hjälpa eller stjälpa? Inte överta ansvaret men detta är beroende på mognadsgrad etc. På webben kan man inte vara säker på konfidentialitet, bättre då med öppenhet och ärlighet om förhållandet. Ett annat dilemma är begränsade resurser i relation till obegränsade behov. Hur ska man fördela resurserna? Respektera klienten som individ. Att ansvaret för valet ligger hos klienten. Vilket ansvar har vägledaren, t.ex när det gäller information? Tydlighet med hur kommunikationen sker, t.ex att man anger hur lång tid det tar innan man får svar på e-postförfrågan.

24 3. Praktiska övningar Ett bedömningsschema av webbplatser:
Verkar den pålitlig? Är den lätt att använda? Framgår det vilken målgrupp man vänder sig till? Uttalar man klart vad syftet är med webbplatsen? Är den tydlig med dess teori/grundtankar? Verkar den medveten om etiska problem? OBS! Använd gärna en webbplats du normalt inte använder. De två sista frågorna kan behöva extra förklaring och diskussion kring.

25 4. Preliminära slutsatser
Redovisning av bedömningarna. Vad behöver vi undersöka framöver? - - I övningen frågades det inte om hur. Integrationen. Det behöver arbetsgruppen/organisationen arbeta vidare med.


Ladda ner ppt "Utbildningsmodell för webbaserad vägledning"

Liknande presentationer


Google-annonser