Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Utveckling av den individuella biståndsutredningen Ett projekt vid FoU Västernorrland.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Utveckling av den individuella biståndsutredningen Ett projekt vid FoU Västernorrland."— Presentationens avskrift:

1 Utveckling av den individuella biståndsutredningen Ett projekt vid FoU Västernorrland

2  Start hösten 2005 – (kompetensstegen)  Biståndshandläggare från Sundsvall, Örnsköldsvik, Kramfors, Sollefteå, Härnösand och Ånge  Gemensamt utbildnings och utvecklingsprojekt

3 Utvecklingsprocessen  Utbildning och reflektion (teoretisk och praktisk)  Test av kartläggnings- och bedömningsinstrument tillsammans med IMS  Utveckling av ett eget kartläggningsinstrument (arbetsgrupp)  Utveckling av ett eget kartläggningsinstrument (arbetsgrupp)  Testperiod dec 06 – feb 07 – Utvärderas  Ny kollegiegranskning

4 Bakgrunden;  En svår roll med många olika roller  Omfattandet kritik  Ett behov av att mera kunskap

5 Lagstiftningen (SoL, FL, SekrL, KL) Rollen som offentlig tjänsteman Biståndshandläggning/ biståndshandläggare Uppdraget från organisationen – att konstruera en brukare Förväntningar från omgivningen

6 Vad krävs för att nå en utveckling  Bli bättre på den sociala utredningen  Våga ta makten över utredningen där socialtjänstlagens mål och intentioner blir synliga  Öka omgivningens kunskaper för att få bättre förutsättningar  Reflektera över yrkesrollen och för vem vi är till för – vilket kräver integritet och mod!

7 Vanliga utredningar (tidigare)  Medicinsk diagnos  Bostad  Familjeförhållande (make, maka, barn)  Behov beskrivna i form av insatser/tjänster

8 Vad har vi sällan med?  Hur min sjukdom/funktionshinder begränsar min vardag  Vanor, intressen  Otrygghet  Psykisk hälsa  Livsstil  Nätverk  Omgivningens resurser  Målen med biståndsinsatserna

9 Våra utgångspunkter;  Mera fokus på utredningen – se den formella strukturen som en ram  Mera fokus på utredningen – se den formella strukturen som en ram  Utgå från ett socialt synsätt  Vilka begrepp är användbara och hur kopplar vi dessa begrepp till utredningen? (SoL:s begrepp)  Olika sätt att beskriva behov  Olika sätt att beskriva behov

10 Ett socialt synsätt/social modell  Vår föreställning om behov – som behovshierarki (Maslow) eller utifrån en helhet (KASAM – begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet – Antonovsky)  Vård - omsorg  Individen i relation till omgivningen. Att konstruera ett handikapp -

11 Olika sätt att beskriva behov  Sociala tjänster – behov beskrivs i form insatser och aktiviteter, t.ex. städning, inköp, ledsagning, matdistribution osv.  Funktionella nyttor – vilken nytta som blir konsekvensen av en tjänst. Behov av att ta sig till affären för att handla mat. Hur kan vi tillgodose detta behov. Kanske med färdtjänst eller med ledsagning, men också matdistribution eller att affären kör hem mat eller att få hjälp med att handla.

12  Bakomliggande nyttor/värden – att leva och bo självständigt, meningsfullhet, trygghet

13 Reflektion över yrkesrollen  Hur ser min roll ut? Vilka möjligheter och vilket handlingsutrymme har jag?  Att ta makten över utredningen

14 Fokus på kartläggningen och de uppgifter vi väljer att samla in Att se utredning i två steg

15 Utredningen KartläggningBedömning

16 Frågor inför kartläggningen  Vilka uppgifter samlar vi in och varför?  Vilka uppgifter samlar vi inte in och varför?  Behöver vi ett stöd?  Behöver vi bli enhetligare i kartläggningen?  Leder enhetligare kartläggningar också till enhetligare bedömningar och beslut?

17 Konsten att se en hel människa Kartläggning av behov i den dagliga livsföringen – ur ett INDIVID-perspektiv.

18 Utgångspunkter  Socialtjänstlagen  Systematisera det som går  Vetenskap och beprövad metod  Hjälpmedel i stället för mätverktyg

19 KARTLÄGGNINGSINSTRUMENT  Den enskildes beskrivning av sin situation.  Handledning – metoden  Kvalitativ intervjuteknik.  Intervjuguide – hjälpmedlet  Livsområden  En hel människa.

20 En hel människa  Biologisk  Kropp – funktioner, skador, sjukdomar, ålder, styrkor osv.  Social  ”Var och en är ingen – någon är man bara med andra.  Psykologisk Person, intellekt, socialt, hur man blivit den man är.  Kulturell Nedärvda idéer, ideal, värderingar och attityder. Hur de yttrar sig.

21 KASAM känsla av sammanhang Meningsfullhet – Vad motiverar mig? Begriplighet – Vet jag vad som måste till för att lösa situationer? Hanterbarhet – Har jag de verktyg jag behöver?

22 Salutogent synsätt  Identifiera friskfaktorer –  För lite av det goda.  Hälsofrämjande faktorer –  WHO – fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.  Omvärldsfaktorer –  Familj, stödjande vuxna, nätverk, göra meningsfulla och betydelsefulla saker.

23 Patogent synsätt  Individen ur ett sjukdoms/skadeperspektiv.  Hälsa som frånvaro av sjukdom/skada.  Fokus på att minimera brister. Kan inte till kan.  Målen formuleras utifrån ett funktionsperspektiv.  För mycket av det onda.

24 Mål! Vems?  Den enskildes mål = hälsoperspektiv  Myndighetens mål = allt för ofta ett funktionsperspektiv  Hur mäta att man uppfyllt målet???  Vem avgör om målet uppfyllts???

25 Kvalitativa intervjuer  Som man frågar får man svar.  Gick resan hit bra i dag?  Berätta om din resa hit i dag.  Vilken fråga ger ett svar med fysiska, psykiska, sociala och kulturella aspekter.

26 Intervjuguide  Hjälpmedel att kartlägga den dagliga livsföringen.  Delområden – livsområden  Förberedelse

27 Personlig hygien, klädsel  Allt som rör kroppen som tänder, hud, naglar och hår  Toalettbesök och annat som hör till situationen.  Klä och klä av sig  Den personliga stilen - identitet  Handla och prova kläder.  Hjälpmedel, hjälp av annan.

28

29 Ligger det något i detta??? ”Omotiverad är den som inte vill det jag vill att den ska vilja”

30 Det vi vill uppnå…  Bättre kartläggningar som ger bättre underlag för bedömningen/beslutsunderlaget  Bättre utredningar och tydligare mål underlättare för verkställigheten  Ökad kunskap – ökat mod och integritet – ökad professionalitet  Biståndshandläggarnas kunskap om behoven kan användas för planering

31 Varför en systematisk bedömning/kartläggning?  En samlad bild av en enskild klient/brukare  En samlad bild av en klient/brukargrupp  Underlag för diskussion med klient/brukare om lämplig insats  Uppföljning om insatsen ledde till den önskade förbättringen  Kunna beskriva och planera verksamheter  Att hitta en lämplig insats utifrån det unika behovet

32  Skillnad mellan standardiserad och strukturerad  Skillnad mellan kartläggning och bedömning  Skillnad mellan självskattning och professionens bedömning

33 Kartläggningsinstrumentet för planering  Får en samlad bild av klientgruppen  Får handläggarnas uppskattning av behoven och hur de kan eller är tillgodosedda  Kan få en uppfattning om kommande behov  Kan se förändringar över tid

34 Livsområden som kartläggs  Bostad/Hushåll  Närmiljö - omgivning  Mat  Personlig hygien/Klädsel  Aktiviteter/Intressen, vanor, traditioner  Hälsa – fysisk/psykisk/kognitiv  Rörelse/förflyttning  Trygghet  Säkerhet  Kommunicera  Socialt nätverk  Närstående/familj  Ek/adm  Eget fokus

35 Handläggarnas skattning Livs/behovsområdenABCDE Mat Kommunicera Resurser/omgivningABC Nätverk Bostad

36 Handläggarens skattning av behoven A Helt självständig/inga problem BMåttliga problem – är delvis självständig och har delvis hjälp av annan/avstår CMåttliga problem – är delvis självständig och har/behöver delvis insatser från kommunen. DStora problem och har hjälp av annan/avstår. EStora problem och har/behöver omfattande hjälp av kommunens insatser.

37 Skattning av resurser/omgivningsfaktorer AFungerar bra/inga problem/ BMåttliga problem/brister CStora problem/brister

38 Du kan inte alltid stanna i ditt eget hörn av skogen och vänta på att andra ska komma till dig. Du måste gå till dem ibland Kloka ord av Nalle Puh


Ladda ner ppt "Utveckling av den individuella biståndsutredningen Ett projekt vid FoU Västernorrland."

Liknande presentationer


Google-annonser