Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

De obligatoriska kursernas lärandemål -ett sätt att finna allmänmedicinens kärna?? SFAMs Utbildningsråd Stockholm 130515.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "De obligatoriska kursernas lärandemål -ett sätt att finna allmänmedicinens kärna?? SFAMs Utbildningsråd Stockholm 130515."— Presentationens avskrift:

1 De obligatoriska kursernas lärandemål -ett sätt att finna allmänmedicinens kärna?? SFAMs Utbildningsråd Stockholm

2 SOSFS 2008:17Målbeskrivningar Delmål - beskrivning av kompetens Metoder för lärande Klinisk tjänstgöring KursKursämnenSK-kurs Avgifts- finansierad kurs Lokalt anordnad kurs Auskultation mm. En ny målbeskrivning 2008 Uppföljning i form av intyg Målbeskrivningar – Ny struktur och terminologi för målbeskrivningar för ST

3 7 obligatoriska (rekommenderade) kurser:  Allmänmedicinskt arbetssätt (delmål 3)  Förebyggande barnhälsovård(delmål 6)  Konsultationskurs (delmål 13)  Handledarutbildning (delmål 16)  Ledarskapsutbildning (delmål 17)  Organisation/ekonomi/styrning (18)  Kurs i forskningsmetodik (delmål 19)

4 SFAM möte i Växjö: Workshop: I syfte att komma fram till tydliga rekommendationer om innehåll och omfång för kurser och skriftligt arbete från SR-nätverket till SFAM

5 Grupper 2010:  FoU – kurs och skriftligt arbete ( Jan-Eric Olsson, Stockholm)  Konsultationskurs (Eva de Fine Licht, VG region)  Allmänmedicinskt arbetssätt (Lena Lilja, Östersund)  BVC kurs (Christina Gustafsson, Stockholm)  Ledarskapsutbildning (Mats Rydberg, Halmstad)  Handledarkurs (Bertil Isaksson, Kalmar)

6 Resultat: en gemensam beskrivningsmall  Form  Omfattning  Innehåll  Övrigt

7 Ett exempel: Allmänmedicinskt arbetssätt Form: Kurs i internatform, ev upplagt som huvuddagar med uppföljning. Grupparbete, seminarier, gruppaktiviteter, diskussion patientfall och vårdprogram. Omfattning:2-4 dagar

8 Forts: Innehåll:  processer, både som utbildningsprocess och som patientkontinuitet och teamarbete  patientcentrering, konsultationen är vårt viktigaste verktyg. Hur skapa optimala förutsättningar för bra konsultation?  hela patienten i sin miljö, med alla sina egna styrkor och svagheter. Teamarbetet ger en möjlighet till stöd, så att man inte dignar av arbetstyngden. Delegera när så är möjligt.  bära osäkerhet, lära sig expektans  hantera teknik  ensamarbete, fortbildning.  organisation av arbetet.

9 Forts: Övrigt:  Polyfarmaci och multisjuka är bra exempel att utgå ifrån.  Tyngdpunkt på arbete utgånget från patientfall, så att balans mellan ”mjukt” och hårt” skapas  Stöd i att arbeta strukturerat på en allmänläkarmottagning.  Exempel på viktiga och sårbara situationer i arbetet.  Omsorgsfull presentation av gruppdeltagare, mycket viktigt för att underlätta grupparbete.

10 Arbetet fortsätter Sundsvall 2011 Work shop: Kvalitetskriterier för de obligatoriska kurserna

11 Exempel: Allmänmedicinskt arbetssätt Allmänmedicinskt arbetssätt Form:  Kurs i internatform rekommenderas, ev upplagt som huvuddagar med uppföljning.  Grupparbete, seminarier, grupp-aktiviteter, diskussion kring patientfall och vårdprogram. Omfattning: 2-4 dagar

12 Forts: Lite tillägg Innehåll:  Processer, både som utbildningsprocess och som patientkontinuitet och teamarbete.  Patientcentrering, konsultationen vårt viktigaste verktyg. Hur skapa optimala förutsättningar för bra konsultation?  Hela patienten i sin miljö, med alla sina egna styrkor och svagheter. Teamarbetet ger möjlighet till stöd, så att man inte dignar av arbetstyngden. Delegera när så är möjligt.  Bära osäkerhet, lära sig expektans.  Ensamarbete, fortbildning.  Hanterandet av tiden som arbetsinstrument.  Hantera IT-teknik.  Organisation av arbetet

13 Forts - oförändrat Övrigt:  Polyfarmaci och multisjuka bra exempel att utgå ifrån.  Tyngdpunkt på arbete utgånget från patientfall, så att balans mellan ”mjukt” och hårt” skapas.  Stöd i att arbeta strukturerat på en allmänläkarmottagning.  Exempel på viktiga och sårbara situationer i arbetet.  Omsorgsfull presentation av gruppdeltagare mycket viktigt för att underlätta grupparbete.

14 2011:  Utbildningsrådet får i uppdrag från SFAMs styrelse via Eva Jaktlund att arbeta fram kriterier för de obligatoriska kurserna  Eva dFL får stöd av SR kollektivet att så kan ske

15 2012  Utbildningsrådet arbetar vid upprepade möten fram förslag till kriterier för kurserna i ”Allmänmedicinskt arbetssätt” och ”Konsultationsmetodik”  Rådet använder mallar enligt Bologna för att beskriva lärandemål och kursinnehåll och förbereder för examinationsmetoder.

16 Mallar: FORMALIA  Kursens benämning:………….  Huvudområde: Allmänmedicin  Nivå: Avancerad nivå  Betygsskala: U/G  Kursansvarig:…………….  Särskild behörighet: ST-läkare i AM

17 Mall: forts  Syfte(mål)…………………………  Lärandemål :Efter genomgången kurs skall kursdeltagaren:……  Innehåll……………….  Arbetsformer…………………….  Examination………………..  Övriga föreskrifter………………..  Litteratur och övriga läromedel………….

18 2013:  Utbildningsrådet inbjuder till Work- shop på läkarsällskapet April för att utforma Lärandemål och kursutformning  Samtidigt inbjuder SoS SFAMs styrelse till informatuion om KUST (kurser under ST som SoS tar över efter IPULS)

19 Forts:  KUST syftar till att i samarbete med specialistföreningarna ta fram ämnesområden, lärandemål och kursbeskrivningar i syfte att ge ett underlag för ett upphandlingsförfarande men också med garanterad måluppfyllelse och kvalitet  Utbildningsrådet bjuder in SoS till sin work- shop på läkarsällskapet för att samordna aktiviterna (Projektledare Jenita Nilsson)

20 KUST & Bologna: Teori och praktik

21 Bologna processen handlar om att börja från slutet ….  Vilken kompetens bör en nybliven och godkänd specialist inom allmänmedicin besitta?  kunskaper  färdigheter  förhållningssätt

22 SOSFS 2008:17Målbeskrivningar Delmål - beskrivning av kompetens Metoder för lärande Klinisk tjänstgöring KursKursämnenSK-kurs Avgifts- finansierad kurs Lokalt anordnad kurs Auskultation mm. Revidering av föreskriften Uppföljning i form av intyg Målbeskrivningar – Ny struktur och terminologi för målbeskrivningar för ST

23 Projektets syfte  Utveckla en struktur för kurser under ST som ska verka för ett mer behovsstyrt utbud av kurser. Behov som baseras på: efterfrågan av antalet kursplatser fördelat per ämnesområde efterfrågad kompetens av ST-läkare i enlighet med SOSFS 2008:17 •En struktur som är hållbar över tid och som verkar för en rättvis och ändamålsenlig fördelning av de statliga medlen.

24 Helikopterperspektiv hjälper …  Sovra:  Vilka kompetensmål uppfylls bäst genom annan aktivitet än kurs?  Vilka kompetensmål uppfylls i gemensamma kursämnen?  Klustra: Vilka kompetensmål kan sättas samman i vilka kursämnen?

25 Ny struktur och terminologi för ST- kurser: I vilket syfte bör ST-läkaren ha en kurs inom just detta ämne? Vad bör ämnet innehålla och varför? Ett antal mål som med hjälp av aktiva verb beskriver den kompetens ST-läkaren förväntas ha uppnått efter genomgången kurs i ämnet. Målen ska ange vad ST-läkaren ska kunna göra efter avslutat kurs: ”Efter genomgången kurs i ämnet ska ST-läkaren kunna …”.  Tidigt? Mitten? Sent?  Ange nummer på delmål (kan vara flera)

26 Pedagogikens röda tråd ”constructive alignment”  Kompetensmål  Beskrivning av vad studenten förväntas kunna efter genomförd utbildningsaktivitet.  Utbildningsaktivitet  Vilka utbildningsaktiviteter är lämpliga att använda för att uppnå det avsedda kompetensmålet?  Examination/uppföljning  Vilken typ av examination/uppföljning bör användas för att mäta/kontrollera att studenten har nått det avsedda kompetensmålet?

27 Blooms taxonomi som redskap för att formulera vad för sorts  kunskaper,  färdigheter och  förhållningssätt som kompetensmålen ska uttrycka.

28 Definiera kursämnen i ämnesspecifika kompetensmål Skapa Designa, producera, generera Värdera Utvärdera, bedöma, kritisera Analysera Särskilja, organisera, kategorisera, jämföra Tillämpa Använda, implementera Förstå Exemplifiera, sammanfatta, förklara, klassificera Minnas Lista, beskriva, namnge Socialstyrelsen använder Blooms reviderade taxonomi och taxonomitabell som redskap för att formulera vad för sorts kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som kompetensmålen ska uttrycka. Blooms reviderade taxonomi (Andersson & Krathwohl, 2001)

29 Blooms reviderade taxonomi och taxonomitabell för design av utbildning Samstämmighet mellan/röd tråd genom:  Förväntat utfall, (mätbara) lärandemål/kompetensmål  Undervisnings/utbildningsaktiviteter  Bedömning Jämför Constructive alignment (Biggs, 2003; Biggs & Tang, 2011)

30  Beskriva  Analysera  Problematisera  Tillämpa  Förutse  Tolka  Exemplifiera  Bedöma  Strukturera  Organisera  Redogöra för  Kategorisera  Diagnostisera  Implementera  Åtskilja  Klassificera  Integrera  Värdera  Jämföra  Förklara  Återge  Identifiera De ämnesspecifika kompetensmålen formuleras med aktiva verb (verb som anger vad ST-läkaren förväntas kunna göra) : ger vad ST-läkaren förväntas kunna göra) : Vad innebär det att ”ha kunskap om …”, ”ha kännedom om”, ”behärska”?

31 Nu jobbar vi!! I grupper omformulera lärandemålen från 2011 för Allmänmedicinkursen med aktiva verb och mall enligt SoS

32 Så här tänkte vi – före och efter KUST Kommentera/komplettera

33 Att notera:  SoS syftar till att skapa bra underlag för att välja de kursgivare som skall få uppdraget att genomföra kurser godkända och finansierade (?) av statliga medel (fd SK-kurser)

34 SFAM/Utbildningsrådet  Vill behålla möjligheten till lokala kurser gärna med central finansiering  Vill ge ”gamla” goda kursgivare en möjlighet att ”formulera” och komplettera sina kurser på ett sätt så de fyller givna normer  Vill förbereda för en anpassning till Bologna fullt ut med examinationsformer och poängsättning.

35 Bättre kurser för alla!! CHARLOTTE HEDBERG EVA DE FINE LICHT HELENA SCHILD TOSSMAN FÖR SFAMS UTBILDNINGSRÅD MAJ 2013


Ladda ner ppt "De obligatoriska kursernas lärandemål -ett sätt att finna allmänmedicinens kärna?? SFAMs Utbildningsråd Stockholm 130515."

Liknande presentationer


Google-annonser