Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Betalning I •Rättshandlingen ”betalning” (G – B) •Betalningstransaktionen (G – mellanhand – B) •Var? •Med vad? •Hur? •När, dvs. fråga om dröjsmål?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Betalning I •Rättshandlingen ”betalning” (G – B) •Betalningstransaktionen (G – mellanhand – B) •Var? •Med vad? •Hur? •När, dvs. fråga om dröjsmål?"— Presentationens avskrift:

1 Betalning I •Rättshandlingen ”betalning” (G – B) •Betalningstransaktionen (G – mellanhand – B) •Var? •Med vad? •Hur? •När, dvs. fråga om dröjsmål?

2 Betalning II. Var? •I borgenärens bostad/affärslokal (SkbrL 3 §) •Annan ort som B anvisar, om detta ej medför väsentlig olägenhet eller kostnad (SkbrL 3 § 2 st) •Masskuldebrev (t ex obligationer): G:s affärslokal (SkbrL 4 §) •Bankböcker: G:s affärslokal (4 §)

3 Betalning III. Var? •Infrielsepunkt: ”det moment i betalningstransaktionen som medför att borgenären får en ovillkorlig och sakrättsligt skyddad äganderätt till, och faktisk möjlighet att disponera över, egendom som utgör ett allmänt accepterat bytesmedel” (pengar). •Vid infrielsetidpunkten skall betalning ske. •Hålls inte denna tid är gäldenären i dröjsmål, om inte borgenären åstadkommit dröjsmålet. Se dock t.ex. SkbrL 7 § 2 st. rör. kursförluster när betalning är omöjliggjord pga oöverstigligt hinder

4 Betalning IV. Var? •Princip enligt SkbrL •Riskfördelning mellan B och G om transaktionen försenas /inte fullbordas •Fördelningen av kostnaderna för transaktionen mellan B och G •Se KöpL 48 § st, betalning skall ske hos säljare eller på platsen för överlämnande

5 Terminologi •Betalningsmedel: anger det som skall presteras, förpliktelsens storlek och omfattning •Betalningsinstrument: de medel med vilka en gäldenär uppfyller förpliktelsen, hjälpmedel betalar använder för att utföra prestationen

6 Betalning V. Med vad? •Vilka betalningsmedel skall B acceptera? •Kontanter: –”Sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel”, Lag om Sveriges riksbank 5 kap. 1 § 2 st. –Rätt att betala i betalningsortens valuta oavsett skuldebrevets ordalydelse, om inte annat avtalats, SkbrL. 7 § 1 st.

7 Betalning VI. Med vad? •Hyra: kontanter, postanvisning, postgiro, bankgiro •Giroöverföringar (gottskrivning på girokonto = fordran mot penninginstitut; lika mycket en betalning som överräckande av sedlar och mynt) •Från bankkonto till bankkonto med hjälp av internetbank-anordning

8 Vissa betalningsinstrument •Anvisning, principiellt: ett meddelande från G till B att mot handlingen uppbära pengar eller varor hos tredje man C •Exempel: postanvisning, check •Check: giltig check skall var undertecknad av utställaren (trassent), ovillkorlig anmodan från denne till bank (trassatbanken) att utbetala ett visst penningbelopp. En check skall innehålla ordet ”check” samt ange betalningsort, utställningsort och utställningsdag. Betalningsmottagare måste inte anges

9 Mer om check •Check är i regel orderhandlingar – kan ställas på innehavaren eller överlåtas in blanco •Check har en kort uppvisningstid – efter max 20 dagar skall den uppvisas vid trassatkontoret, är inte medel för kredit •Vägrar trassatbanken inlösen uppstår checkansvar, dvs. regressansvar mot utställaren

10 Vissa betalningsinstrument II •Giro (post eller bank): betalningsförmedling där betalningen sker när beloppet bokförts på mottagarens konto •Kontokort: betalkort – kreditkort. –Internt kontokort: Kundens godkännande av försäljningsnotan kan ses som ett erkännande av skulden, kan ses som en form av skuldebrev

11 Externt kontokort Kund Kortföretag Säljare kortavtal Köpskuld Honoreringsavtal Försäljningsnotan som en anvisning dragen på kortföretaget

12 Betalning VIII •G:s uppdrag når inte G:s bank •Uppdraget försenas hos G:s bank •G:s bank försätts i konkurs före uttag •Uppdraget försenas under överföringen •Uppdraget försenas hos B:s bank •B:s bank går i konkurs före kontoföring •B:s bank går i konkurs efter kontoföring

13 Betalning VIII forts. •Principiellt anses betalning ha skett när medlen är tillgängliga för B. •Räcker att medlen satts in på kontot, krävs inte också att B fått underrättelse om insättningen. •Posten är B:s uppdragsgivare, om de är långsamma bör detta inte gå ut över G

14 Betalning IX •1. Enligt parternas överenskommelse –Viss dag: bestämd dag, viss dag efter angiven tidsrymd –När som helst inom en viss tidsrymd –Bestämd sluttidpunkt –Vid anfordran (mot uppvisande av skbr m.m.) –När B erbjuder sin motprestation –Viss tid efter uppsägning –Viss tid efter uppvisandet

15 Betalning X - 2 •A. SkbrL. 5 § 1 st.: In dubio vid anfordran eller vid den tidigare tidpunkt när G önskar betala •B. SkbrL. 5 § 1 st.: Vid löpande ränta – årligen på dagen för skuldebrevets utfärdande eller när kapitalbeloppet helt eller delvis förfaller om detta sker tidigare

16 Betalning XI - 3 •A. Konsumentkrediter: konsumenter har alltid rätt till förtidsbetalning (KkrL 20 §) •B. Konsumentkrediter: borgenären har rätt till förtidsbetalning i vissa fall (KkrL 21 – 23 §§) •C. I övrigt avtalsfrihet om förtidsbetalning, bortsett från lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. 4 §)

17 Betalning XII. •När på betalningsdagen? •I affärslokalen: under normal affärstid •På eller via bank: när denna är ”öppen”, obs. internetbank •Lördag, söndag, helgdag: närmast följande vardag

18 Betalning XIII •Hur länge kan G stoppa en betalning? •Sedlar och mynt – tills pengarna kommit i B:s besittning •Checkar och dylikt – tills B löst in checken •Betalningsförmedling – när betalningsuppdraget inkommit till Postgirot (enligt kontoavtalet), dvs. så länge mottagarens konto inte krediterats

19 Postgirot I •Hur går en postgirobetalning till? •Dag 1: G postar ett betalningsuppdrag •Dag 2: Betalningsuppdraget når Postgirot. –Under dagen: lagring av inkommande betalningsuppdrag i en ”mellandator” –Omkring kl. 19 – 21 görs Postgirots reskontrakörning. Då bokförs beloppet på mottagarens pg-konto

20 Postgirot II •Dag 1: G. betalar på postkontor. Postkontoret sänder meddelande om betalningen till Postgirot •Dag 2: Postgirot erhåller meddelandet om inbetalningen. I övrigt som ovan. •När betalningsuppdraget inkommit till postgirot – inte längre möjligt att återkalla

21 Postgirot III •NJA 1988 s. 312 – När är pg-betalning fullgjord? Krediteringsdagen eller dag när meddelande om insättning når B? •Bokfört 4 maj - inbetalningsbesked 7 maj •Bokföringsdag på grund av att: –Postgirot är att anse som ombud för B (- ?) –B kan tillgodogöra sig betalningar på bokföringsdagen –Svårigheter för svaranden att visa när meddelandet kommit B tillhanda

22 Postgirot IV •När på dagen är skulden infriad? –När Postgirot avslutat sin bokföringsåtgärder •En internetbank fungerar principiellt på ett liknande sätt som en girocentral. Skillnaden är att betalaren G både ger anvisningen och matar in den i den egna banken dator. Man har alltså tagit bort ett mellanled

23 Kvittning I •1. Ett sätt att betala en skuld •2. Ett sätt att erhålla betalt för en fordran •Den som kvittar eller framställer kvittningsförklaring är gäldenären •Motparten är borgenären •”Kvittningsborgenärens” fordran = huvudfordran (HF) •”Kvittningsgäldenärens”, kvittarens” fordran = motfordran (MF)

24 Kvittning II •Krav för giltig fordran (kan avtalas bort): •1. Motfordringen skall vara gällande, dvs. indrivningsbar •Undantag: den får vara preskriberad, men inte p.g.a. specialpreskription, om: –A) både HF och MF existerade innan MF preskriberades och –B) just B resp. G innehade HF respektive MF innan MF preskriberades

25 Kvittning III •2. MF måste kunna mätas eller avräknas mot HF, t ex pengar-pengar eller pengar- arbete •3. Motfordringen måste vara förfallen till betalning (gäller inte om borgenären är i konkurs) •4. Fordringarna skall normalt vara ömsesidiga (samma parter i båda fordringsförhållanden)

26 Kvittning IV •Kvittningsförbud i vissa fall, t ex om huvudfordringen är arbetstagares fordran på lön enligt lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt •Obs. specialregler i 18 § SkbrL (löpande skuldebrev) och 28 § SkbrL (enkla skuldebrev)

27 Deposition I •Lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet (länsstyrelsen) •Penningprestationer

28 Deposition II •Alternativa förutsättningar: •1. Borgenären vägrar att ta emot betalning •2. Borgenären är förhindrad att ta emot betalning •3. Gäldenären vet inte – och bör inte veta – vem som är borgenär •4. Två eller flera gör anspråk på att vara borgenär och gäldenären kan inte skäligen anses skyldig att avgöra vem som har rätt


Ladda ner ppt "Betalning I •Rättshandlingen ”betalning” (G – B) •Betalningstransaktionen (G – mellanhand – B) •Var? •Med vad? •Hur? •När, dvs. fråga om dröjsmål?"

Liknande presentationer


Google-annonser