Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

2013-01-262014-06-221 Astrid Lundevall Urologi i primärvård Allmänläkardagarna Skövde 2013-01-30 Välkomna!

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "2013-01-262014-06-221 Astrid Lundevall Urologi i primärvård Allmänläkardagarna Skövde 2013-01-30 Välkomna!"— Presentationens avskrift:

1 Astrid Lundevall Urologi i primärvård Allmänläkardagarna Skövde Välkomna!

2 LUTS Low urinary tract symtom

3 Clinical and bacteriological outcome of different doses and duration of pivmecillinam compared with placebo therapy of uncomplicated lower urinary tract infection in women: The LUTIW project Ferry: Scandinavian Journal of Primary Health Care, 2007; UVI-symtom efter pivmecillinam och placebo

4 Behandling nedre uvi kvinnor I första hand •Nitrofurantoin (Furadantin ® ) 50 mg x 3 i 5 dygn •Pivmecillinam (Selexid ® ) 400 mg x 2 i 3 dygn 200 mg x 3 i 5 dygn obs kvinnor > 50 år 200 mg x 2 i 7 dygn I andra hand •Trimetoprim (Trimetoprim®) 160 mg x 2 i 3 dygn 300 mg x 1 i 3 dygn Behandlingstid 3-5 dygn Undvik kinoloner som driver resistensutveckling

5 6 7 European Antimicrobial Resistance Surveillance System. EARSS. Ju mer kinoloner – desto högre resistens

6 NSAID Ny studie visar lika god klinisk utläkning av NSAID som av antibiotika.

7 Behandling män Vid febril uvi •Ciprofloxacin eller trimetoprim i dygn vilka båda penetrerar in i prostatavävnaden •Målet är att behandla de bakterier som lämnat den skyddande biofilmen

8 Behandling män Vid afebril uvi •mecillinam (Selexid ® ) eller •nitrofurantoin (Furadandin®) i 7 dygn Målet är att behandla bakterier i urinen för symtomfrihet. Obs avsaknad av evidens.

9 Äldre och uvi

10 På särskilda boenden är diagnosen misstänkt akut cystit mycket vanlig Orsakar cirka 60% av alla antibiotikaordinationer

11 SANT ( Swedish Antibiotic Nursing home Trial) 58 boendeenheter med totalt 2752 boende, 890 st infektionsepisoder, medelålder 86 år Eva Pettersson et al, Scand J Infect Dis 2008 % 38% av all antibiotika förskrevs efter indirekt kontakt

12 Vad är vad? Svårt! Nedsatt aptit, svaghet och trötthet är inte specifika för symtomgivande urinvägsinfektion •Undvik rutinmässig provtagning med testremsa, odling eller antibiotikabehandling •Andra möjliga orsaker till ospecifika symtom bör undersökas

13 Differentialdiagnoser för äldre kvinnor •Atrofiska slemhinnor •Prolaps •Cystocel •Vulvit/vaginit, till exempel Candida albicans •Tumörsjukdom •Allergisk reaktion

14 Tänk på att…. •Akut cystit ofarligt - antibiotika förkortar tid med symtom •ABU ska inte behandlas med antibiotika, gravida och inför prostataop undantaget •Starkt luktande urin och ospecifika symtom hos äldre är inte indikation för varken urinodling eller antibiotika

15 Några tips…. •Undvik rutinmässig provtagning med urinsticka och odling. Kan leda till tankefel. •Fundera över andra orsaker •Odling, ja gärna inför behandling •Vänta lite – undvik handläggning på jourtid •Brev från Smittskyddsläkaren till anhöriga om ABU

16 Viktigt budskap Stor risk för överbehandling med antibiotika hos äldre

17 C. difficile - dödsorsaksregistret i Sverige Eftekhari et al, opubl data

18 ABU

19 Förekomst av ABU •Flickor1-2% •Kvinnor år2-5% •Gravida2-3% •Kvinnor år5-15% •Kvinnor > 70 år15-20% •Sjukhemsboende25-50% •Yngre män<1% •Män > 60 årökande mot 5-10%

20 ABU •Prevalensen av ABU ökar med stigande ålder •ABU orsakas ofta av lågvirulenta bakteriestammar •Inget stöd för orsakssamband bakteriuri (utan dysuri) – allmänna symtom •Bakteriuri förekommer alltid vid KAD och ska inte behandlas i frånvaro av allmänsymtom. •Diagnostiska problem, risk för överbehandling med antibiotika

21 Positiv urinsticka = säger inte särskilt mycket Negativ urinsticka kan tala för att det inte är UVI

22 Pyelonefrit

23 Pyelonefrit •Feber, frossa •Flanksmärta •Allmänsymtom (illamående kräkningar) •Ömhet över njuren •Sveda och trängningar kan förekomma initialt •Prover –Urinsticka, en negativ sticka kan ge viss ledning här –U-odling och CRP

24 •ciprofloxacin 500 mg x 2 i dygn, endast 7 dygn vid okomplicerad infektion hos kvinnor eller •trimetoprim/sulfametoxazol (160 mg mg) x 2 i dygn Uppföljning Ingen kontrollodling behövs om patienten är kliniskt återställd efter antibiotikabehandlingen. Detta gäller både män och kvinnor. Undantag är stenbildande bakterier till exempel Proteus/Klebsiella

25 Inkontinens

26 Inkontinens i Sverige •3-5 % vid 20 års ålder •10 % vid 40 års ålder •12 % vid 50 års ålder •25 % vid 80 års ålder •> 50% kvinnor på institution

27 Astrid Lundevall Behandling Ansträngningsinkontinens •Knipövningar med eller utan hjälpmedel •Råd om livsstil (sex…..) •Inkontinensbåge •Remiss för operation/injektionsbehandling •(Farmaka,duloxetin, fenylpropanolamin)

28 Astrid Lundevall TVT- operation

29 Astrid Lundevall Injektionsbehandling

30 Överaktiv blåsa

31 Astrid Lundevall Överaktiv blåsa jämfört med andra vanliga sjukdomar 1.http://www.who.it/msa/mnh/ems/ratesold/dementia.htm, EU countries. 2. European Region. 3.Asthma Insights & Reality in Europe, 4.Ayuoso-Mateos JL et al, Br J Psyc 2001; 179: France, Germany, Italy, Netherlands, Sweden, Spain, UK. 5.Milsom I et al. BJU Int 2001; 87:760-6, 0 Sweden, UK. Prevalens i Europa (%) 12345

32 Astrid Lundevall Definition av överaktiv blåsa Enligt ICS – tvingande urinträngningar med eller utan träningsinkontinens som ofta förekommer tillsammans med ökad miktionsfrekvens eller nykturi

33 •Trängningar •Täta miktioner •Trängningsinkontinens

34 Astrid Lundevall Varför utreda Kända orsaker till ÖAB •cystit •blåscancer/blåssten •ovarialcancer •BPH •status post CVL, demens •MS •Mb Parkinson neurologiska orsaker är oftare orsak till ÖAB hos äldre •lågtryckshydrocefalus •subduralhematom

35 Astrid Lundevall Behandling ÖAB och trängningsinkontinens •Knipövningar •Blåsträning •Farmaka •Elstimulering •Akupunktur •Botoxinjektioner

36 Astrid Lundevall Perorala farmaka Antikolinergika •tolterodin* (Detrusitol,Detrusitol SR) •oxybutynin (Ditropan, Kentera) •solifenacin* (Vesicare) •darifenacin (Emselex) •fesoterodin (Toviaz) alfa1receptoragonister

37 Perorala farmaka Alfareceptorblockare •alfuzosin (Alfadil) •doxazosin (Hytrinex) •terazosin (Xatral OD)

38 Perorala farmaka SNRI och antidiuretika •(duloxetin -Yentreve, Cymbalta) •desmopressin (Minirin)

39 Lokalt verkande farmaka •lokalt östrogen (Vagifem, Ovesterin, Oestring) •(silverklorid) och oxybutynin

40 •Av alla 60-åringar har 24 % Prca •Av alla dessa dör cirka 6 % i sjukdomen •Medelålder vid död är 78 år •Uppföljning ger enbart ledtrådar

41 PSA hos män år

42 När ska vi ta PSA •Vid stark hereditet •Patienten vill få PSA taget •Patienten söker för miktionsbesvär •Vid insättning av in finasterid •Vid misstanke på prostatacancer

43 Formulär på SocStyr

44 PSA PSA < 3 är normalt Ta enbart kvot på PSA mellan 3-10 BPH ger sällan PSA >10 kvot på >0.18 är normalt, tyder på BPH kvot på <0.18, tyder på Prca

45 PSA efter febril UVI •Ta inte PSA vid akut infektion! •Om inte klinisk misstanke på PrCa, avvakta 6 mån innan PSA mäts Om PSA ändå togs… palpera prostata, om benign ta om PSA efter 1-2 månader, om lägre nivå fortsätt följa var 3:e mån

46 Handläggning av PSA-resultat •Män 2 µg/l –Remiss till urolog! •Män 50–60 år med PSA > 3 µg/l –Remiss till urolog! •För män > 60 år med PSA 3-10 µg/l tas kvoten f/tPSA med i bedömningen…

47 Nya fall av prostatacancer i Sverige Incidens och mortalitet av prostatacancer i Sverige nya fall 2011

48 Astrid Lundevall Utredning i primärvården • Anamnes/sjukdomshistoria • Anamnesformulär • Miktionslista/miktionsdagbok • Blöjvägningstest • Tidsmiktion • IPSS • Status, gyn-undersökning och PR (DRE) • Laboratorieprover • Resurin/Bladderscan • Ultraljud

49 Astrid Lundevall

50 Astrid Lundevall

51 Astrid Lundevall Vilka ska vi remittera? •Operationsfall •Ansträngningsinkontinens •BPH/Avflödeshinder •ÖAB • Makroskopisk hematuri • Kort anamnes • Vissa patienter med neurologisk sjukdom för diagnos och komplexa fall • Utebliven behandlingseffekt

52 Kateterbruk •Ren intermittent kateterisering bättre än permanent kateter •ABU eller illaluktande urin utan symtom behandlas inte •Grumlig urin ≠ indikation för urinsticka •Ökat vätskeintag, surgörande medel (C-vitamin, tranbärsprodukter) rekommenderas •Ingen evidens för Hiprex®, men är inte skadligt

53 Spolning Rutinmässig spolning av kvarkatetern gör ingen nytta! Endast vid grumlig urin, hematuri eller grus •Klorhexidinlösning 0,2 mg/ml för urologiskt bruk

54 ED – första kliniska tecknet på hjärt-/kärlsjukdom –200 patienter med angina pectoris –Etablerad hjärt-/kärlsjukdom –Medelålder 62,3 år –48% hade erektil dysfunktion (96 patienter) –Hos 68% av patienterna (n=96) debuterade ED före kranskärlssjukdomen ED som markör för annan sjukdom Man kunde visa samband mellan svårighetsgraden av ED och graden av kranskärlssjukdom ED utvecklades i genomsnitt 4,5 år innan de fick symtom från sin kranskärlssjukdom Ref.Montorsi et al. Int J Imp Res, 10th World Congress, ISSIR, Montreal, Canada.

55 Utredning och diagnos


Ladda ner ppt "2013-01-262014-06-221 Astrid Lundevall Urologi i primärvård Allmänläkardagarna Skövde 2013-01-30 Välkomna!"

Liknande presentationer


Google-annonser