Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Minoo Alinia Uppsala Universitet Vid referering och citering vargod ange följande källa: Alinia, Minoo (2013) Honor and violence.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Minoo Alinia Uppsala Universitet Vid referering och citering vargod ange följande källa: Alinia, Minoo (2013) Honor and violence."— Presentationens avskrift:

1 Minoo Alinia Uppsala Universitet Vid referering och citering vargod ange följande källa: Alinia, Minoo (2013) Honor and violence against women in Iraqi Kurdistan. Palgrave Macmillan.

2  Det universella: En form av mäns våld mot kvinnor  Det partikulära:  (1) Stark fokus på kontroll av (kvinnlig) sexualitet som upprätthålls framför allt via kontroll av äktenskap.  (2) En bakomliggande motiv: kontroll av reproduktion av gruppen, kontroll av gränser, identiteter, bevarande av gemenskap särskilt när den anses vara utsatt för våld och hot utifrån.  (3) Stam strukturer, makt och resurs distribueras utifrån släktskap (kontroll av sexualitet och framför allt kvinnlig sexualitet är hörnsten)  (4) Manlighet i centrum: Stark koppling till kvinnlig sexualitet, heder och våld (förövarnas definition), mans problem, manlighet i kris.  (5) Hedersdiskursen: Det handlar inte om vanlig heder begrepp som är genus neutralt och individuellt och som finns överalt (också i Kurdistan), utan det är en maktdiskurs med syfte att normalisera våldet, skapa normer, identiteter, myter och skräck för att behålla förtryckande maktförhållanden  Källa: Alinia (2013)  Frågan som uppstår eller vi bör ställa oss: Vad är det för slags samhälle där sådana föreställningar om manlighet (och kvinnlighet) produceras?  Hur är makten organiserad? Hur förtrycken ser ut?

3  Irak:  Västerländskt designade diktaturstater: etniskt förtryck, underutveckling, kvinnors underordning  Kolonialstaten avskaffar land reformen och andra social reformer makt  ”re-tribalisation” of society, ”re-subordination” of women (Noga Efrati)  kvinnors exkludering från makt och offentlighet  ”Tribal” och religiös lag  Kurdiska regionen i Irak:  Kurder: nationalstaternas ”andra”  Tillhörighets- och identitetspolitik och motstånd mot staten  Stamledare som motståndsledare urbana rörelser slogs ner  stam och rel. normer paketerades som nationell kutlur (irakiska Kurdistan)  Ständiga krig och kampen om liv och död överskuggade allt  Stamledare och krigsherrars makt ökade alltmer som en konsekvens av den politiska situationen, militariseringen och krigen  Olika maktcentra och våld mot kvinnor: Staten, stammar (familjen, släkten), kurdiska partier

4  Irak  Ockupanternas diskurs: befria kvinnorna (men i praktiken?)  Motståndet mot ockupanternas diskurs  kvinnors kroppar som slagfält  Kvinnors ständiga kamp mot statens genuspolitik  Familjelagstiftningen ett slagfält (förtryck och motstånd) (olika perioder)  Legaliserade kvinnomord (lagen från 1969)  Kurdiska regionen i Irak  Allt underordnas nationella befrielsekampen och att överleva statens våld  Genus och nationalism: kvinnor som symbol / reproducerare; helig / farlig  Krig, militarisering och kvinnors sårbarhet  Krig, våld och manlighet  Underordnad maskulinitet, Manlighet, heder,  Våld som enda utväg (”tragic mind”)  Konservativa religiösa föreställningar om kvinnlig sexualitet  Familjen central för överlevnad och skydd mot staten

5  Kvinnor klämda mellan fattigdom, etniskt förtryck (militär, socioekonomisk, politiskt), statens och lagstiftningens våld, mannens och familjens våld  Inga möjligheter för civilt organisering och motstånd  Politiskt våld som har påverkat även vardagslivet  Förstärkta stamstrukturer byggd på unga kvinnor (också män) underordning  Massvåld, etnisk rensning tvångsförflyttningar  Upplösning av gamla strukturer och Konflikt inom familjer  Fattigdom, sanktioner, analfabetism, osv.  Familjen: förtryckande och skyddande  Allt som går emot nationell enighet är otillåten  Kvinnor övergivna av alla

6  Efter 1990 (aktivisternas erfarenheter)  Flygförbud zonen: statens kontroll försvagas  Rum för opposition och organisering  Alternativ kunskap och kollektiv motstånd och mobilisering  Kvinnojourer och kvinnoorganisationer  Lagändringen och kriminalisering: 2000 och 2002  Kvinnojourerna och hjälp till utsatta kvinnor  Framsteg och hinder

7  De dödar för att de har ”hederskultur”  Kritiker anklagas för att stödja våldet  1) Utgår från förövarnas berättelser, osynliggör och tystar alla andra röster  Normalisera och legitimera våldet: ”det är min kultur”.  2) Kulturalisering av politik: När den framställer sociala problem som kultur så maskerar den ojämlika maktförhållanden, förtryckande strukturer som ligger bakom.  Före Fadimeh Sahindal: Kvinnor med backgrund från Mellanöstern och Nordafrika diskrimineras när våldet anses vara deras kultur och därmed tolereras  Efter Fadimeh Sahindal: Stark självkritik men inte för att våldet sågs som kutlur vilket ledde till att det tolererades (utifrån vissa invandringspolitiska beslut och diskriminrande särbehandlingar) och gav ett grönt ljus till förövarna. Istället vad man gjorde var att peka ut ”bärare av hederskulturen” (dvs. alla människor från Mellanöstern och Nordafrika). ”Civilisationernas kamp”, befria invandrarkvinnan från invandrarmannen (11 september)  Okunnighet, kortsiktighet, arrogant, kontraproduktiv


Ladda ner ppt "Minoo Alinia Uppsala Universitet Vid referering och citering vargod ange följande källa: Alinia, Minoo (2013) Honor and violence."

Liknande presentationer


Google-annonser