Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Svenskan i Finland – i skola och i samhället Sauli Takala Göteborgs universitet 3.10.2013.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Svenskan i Finland – i skola och i samhället Sauli Takala Göteborgs universitet 3.10.2013."— Presentationens avskrift:

1 Svenskan i Finland – i skola och i samhället Sauli Takala Göteborgs universitet

2 Språklagstiftning i Finland 1863 –>

3 Historia i nötskal • Finland var från kungamaktens uppkomst i mitten av 1300-talet en del av Sverige (Östlandet), men förlorades till Ryssland taletRyssland 1809 • Svenska upphörde att vara det enda administrativa språket först 1892 (enligt en lag antagen redan 1863), varefter dess dominans som kultur- och bildningsspråk avtog steg för steg fram till Finlands självständighet Detta återtåg beskrivs som finska språkstriden.1917finska språkstriden • Efter en utbildningsreform på 1970-talet är både svenska och finska obligatoriska skolämnen på fastlandet. Fram till 2004 var båda obligatoriska för studentexamen; numera bör kandidat- erna skriva åtminstone fyra olika prov av vilka provet i moders- mål är det enda obligatoriska (val mellan andra inhemska språket, främmande språk, matematik, ”realämnen”); provet i "det andra inhemska språket" (svenska för finskspråkiga, finska för svenskspråkiga) är därmed frivilligt.studentexamendet andra inhemska språket

4 Prof. Timo Soikkanen: Trots snabba omsvängningar och nya aktörer har partisystemet i Finland sett i ett längre perspektiv utmärkts av stabilitet. Språkpartierna Ståndslantdagen år 1863 efter en paus på över ett halvt århundrade ; den samma år utfärdade språkförordningen skapade förutsättningar för uppkomsten av ett partiväsen i Finland. Den från Snellmans verksamhet utgångna fennomana rörelsen ombildades småningom till Finska partiet. Även liberalernas verksamhet vid lantdagen började ta sig former som påminde om partiverksamhet. Svenskarna förhöll sig defensivt och Svenska partiet formades under och 1880-talen. De interna motsättningarna inom Finska partiet ledde till en klyvning av partiet. De unga inom partiet som betonade liberalism och grundlagsenlighet bildade år 1894 Ungfinska partiet. Finska partiet började hädanefter kallas för Gammalfinska partiet. Sålunda hade man redan vid mitten av 1890-talet tre av baspartilinjerna för det finländska partisystemet. Intressepartierna och lantdagsreformen (1906) - nuvarande partistruktur härstammar från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet

5 Johan Vilhelm Snellman

6 Axel Olof Freudenthal, ; förespråkare för svenskheten

7 • Den första böckerna på finska kom ut på talet. • Finska blev att valfritt ämne i läroverket år • Det första finskspråkiga läroverket grundades år 1858 i Jyväskylä. • Det första finskspråkiga folkskollärarseminariet grundades år 1863 i Jyväskylä. (-> J universitet) • Den första professuren i finska grundades år 1851 vid Helsingsfors universitet. • Helsingfors universitet blev bilingualt år 1923 and finska blev ledande undervisningspråk år 1937.

8 Språkliga rättigheter Med språkliga rättigheter avses på lag eller förordning grundad rätt att använda ett specifikt eller flera specifika språk. De språkliga rättigheterna tillkommer medborgarna, och myndigheterna, exempelvis kommunerna, och andra som sköter offentliga uppgifter har i sin tur språkliga skyldigheter; betjäna medborgaren på dennes språk. Enligt grundlagen är finska och svenska landets nationalspråk. I grundlagen nämns också samerna, romerna och de teckenspråkigas språkliga rättigheter.

9 Finland - ett land med två nationalspråk (finska och svenska). Åland – enspråkigt svensk. Finlands grundlag /31 17 § Rätt till eget språk och egen kultur

10 17 § Rätt till eget språk och egen kultur • Finlands nationalspråk är finska och svenska. • Vars och ens rätt att hos domstol och andra myndigheter i egen sak använda sitt eget språk, antingen finska eller svenska, samt att få expeditioner på detta språk skall tryggas genom lag. Det allmänna skall tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. • Samerna såsom urfolk samt romerna och andra grupper har rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. Bestämmelser om samernas rätt att använda samiska hos myndigheterna utfärdas genom lag. Rättigheterna för dem som använder teckenspråk samt dem som på grund av handikapp behöver tolknings- och översättningshjälp skall tryggas genom lag.

11 Språklag Nationalspråken Finlands nationalspråk är finska och svenska. Syftet med lagen Syftet med lagen är att trygga den i grundlagen tillförsäkrade rätten för var och en att hos domstolar och andra myndigheter använda sitt eget språk, antingen finska eller svenska. Målet är att vars och ens rätt till rättvis rättegång och god förvaltning garanteras oberoende av språket samt att individens språkliga rättigheter förverkligas utan att han eller hon särskilt behöver begära det. Myndigheterna har rätt att ge bättre språklig service än vad denna lag förutsätter. (”minimumlag”)

12 (Språklag /423) Språklagen innehåller detaljerade bestämmelser om rätten att använda finska och svenska. Språklagen tillämpas på statliga och kommunala myndigheter, självständiga offentligrättsliga verk, riksdagens ämbetsverk och republikens presidents kansli. Lagen gäller också statliga affärsverk, statliga och kommunala bolag, samt privata aktörer då de utför offentliga förvaltningsuppdrag. Med myndigheter avses i språklagen även domstolar.

13 Andra bestämmelser om språk Bestämmelser utöver språklagen finns i speciallagstiftningen, bland annat om 1) undervisningsspråk, språk som läroämne och examensspråk ( i lagstiftningen om utbildning), 2) språkliga rättigheter som hänför sig till kulturverksamhet (i lagstiftningen om rundradioverksamhet, teatrar, bildprogram, bibliotek, ungdomsarbete och idrott), 3) patientens och klientens språkliga rättigheter inom hälso- och socialvården (i hälsovårds- och socialvårdslagstiftningen), 4) språket i förundersökning och rättegång (i lagstiftningen om förundersökning och rättegång), samt 5) språkkunskapskrav för offentligt anställda (i lagstift-ningen om språkkunskapskrav för offentligt anställda) – ”språk- kunskapslagen”. Statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003) Statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003)

14 Språklig indelning • Kommunerna utgör grundenheten för den språkliga indelningen. Kommunerna är antingen enspråkiga eller tvåspråkiga. • Genom förordning av statsrådet bestäms vart tionde år på grundval av den officiella statistiken vilka kommuner som är tvåspråkiga och vilket majoritetsspråket är samt vilka kommuner som är enspråkigt finska eller svenska. • Statsrådet skall bestämma att en kommun är tvåspråkig, om kommunen har både finskspråkiga och svenskspråkiga invånare och minoriteten utgör minst åtta procent av invånarna eller minst invånare. • Statsrådet skall bestämma att en tvåspråkig kommun skall bli enspråkig, om minoriteten består av färre än invånare och minoritetens andel har sjunkit under sex procent. • Om fullmäktige i en kommun begär det, kan statsrådet genom förordning bestämma att kommunen är tvåspråkig under följande tioårsperiod även om den annars skulle vara enspråkig. Det finns 19 enspråkigt svenska kommuner: 16 i lanskapet Åland, och 3 i Österbotten (från början av 2013 sammanlagt över 320 kommuner)

15 Både enspråkiga och tvåspråkiga myndigheter: Individens språkliga rättigheter hos myndigheterna: I kontakter med statliga myndigheter och tvåspråkiga kommunala myndigheter har var och en rätt att använda finska eller svenska. Myndigheterna skall dessutom ordna möjlighet för den som skall höras att bli hörd på sitt eget språk, finska eller svenska.

16

17 Språkbestämmelser angående Åland Språkbestämmelserna angående landskapet Åland finns i självstyrelselagen för Åland (1144/1991 ).(1144/1991 ) Samiska Särskilda bestämmelser finns om användning av samiska hos myndigheterna och när uppgifter som ankommer på det allmänna utförs av andra. Andra språk Bestämmelser om rätten att hos myndigheterna använda andra språk än finska, svenska och samiska finns i flera lagar

18 Rätt till tolkning Rätt att få översättning av expeditioner och andra handlingar Myndigheternas skyldighet att förverkliga språkliga rättigheter Myndigheterna skall i sin verksamhet självmant se till att individens språkliga rättigheter förverkligas i praktiken. En tvåspråkig myndighet skall betjäna allmänheten på finska och svenska. Myndigheten skall både i sin service och i annan verksamhet utåt visa att den använder båda språken. När en tvåspråkig myndighet tar kontakt med enskilda individer eller juridiska personer skall myndigheten använda deras eget språk, om den vet vilket det är eller utan oskäligt besvär kan få reda på det, eller använda både finska och svenska. Enskildas skyldighet att ge språklig service

19

20

21 Justitieministeriet: Enheten för demokrati, språk och grundläggande rättigheter Enheten för demokrati, språk och grundläggande rättigheter har till uppgift att: -främja och följa utövandet av rätten att delta i val och rätten till inflytande samt de allmänna förutsättningarna för medborgarinflytande - sköta de valmyndighetsuppgifter som ankommer på justitieministeriet enligt vallagen och lagen om förfarandet vid rådgivande folkomröstningar, anordna statliga val, kommunala val och folkomröstningar samt sörja för upprätthållandet av valdatasystemet och valberedskapen - sköta de uppgifter som ankommer på justitieministeriet enligt partilagen - främja och följa upp förverkligandet av de språkliga rättigheterna och sköta de uppgifter som ankommer på ministeriet enligt språklagen. - sköta uppgifter som hänför sig till planering, genomförande, och uppföljning av politiken för grundläggande rättigheter - sörja för samernas kulturella autonomi och samordningen av samefrågor Statsrådet har utnämnt juris magister Corinna Tammenmaa till tjänsten som språkrättsråd vid justitieministeriet från och med den 15 september Tjänsten är placerad vid ministeriets enhet för demokrati, språk och grundläggande rättigheter. Språkrättsrådet sköter olika administrativa uppgifter som hänför sig till språklagen och förverkligandet av de språkliga rättigheterna. Till språkrättsrådets uppgifter hör till exempel att samordna verkställandet av Nationalspråksstrategin och fungera som första sekreterare i delegationen för språkärenden.

22 Berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen Statsrådet skall varje valperiod som ett komplement till berättelsen om regeringens åtgärder lämna riksdagen en berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen och om hur de språkliga rättigheterna förverkligats samt vid behov även om andra omständigheter som gäller språk. I berättelsen behandlas utöver finska och svenska åtminstone samiska, romani och teckenspråk.

23 Det här är tredje berättelsen som statsrådet lämnar till riksdagen om tillämpningen av språklagstiftningen. De tidigare berättelserna lämnades 2006 och Berättelsen är en uppföljningsberättelse, som fokuserar på de ändringar som skett i fråga om hur de språkliga rättigheterna har förverkligats sedan år 2009, i myndigheters verksamhet. Berättelsen redogör för eventuella framsteg som har gjorts med hänsyn till särskilt statsrådets tidigare åtgärdsförslag och till riksdagens ställningstaganden, regeringsprogrammen och internationella fördrag.

24 Det finns bestämmelser om språk också i andra lagar och förordningar. Barnskyddslag (417/2007) Folkhälsolag (66/1972) Förundersökningslag (449/1987) Förvaltningslag (434/2003) Gymnasielag (629/1998) Kyrkolag (1054/1993) Lag om allmänna åklagare (199/1997) Lag om barndagvård (36/1973) Lag om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) Lag om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) Lag om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007) Lag om elektroniska recept (61/2007) Lag om en kommun- och strukturreform (169/2007) Lag om grundläggande utbildning (628/1998) Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) Lag om patientens ställning och rättigheter (785/1992) Lag om posttjänster (313/2001) Lag om service och stöd på grund av handikapp (380/1987) Lag om specialiserad sjukvård (1062/1989) Lag om upphandling inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster (349/2007) Lag om utnämning av domare (205/2000) Lag om yrkesutbildning (630/1998) Lag om ändring av lagen om service och stöd på grund av handikapp (1267/2006) Samisk språklag (1086/2003) Socialvårdslag (710/1982) Statsrådets beslut om examinas uppbyggnad och de gemensamma studierna i den grundläggande yrkesutbildningen (213/1999) Statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003) Statsrådets förordning om tingsrätternas domkretsar (410/2008) Statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004) Statsrådets förordning om verkställigheten av samiska språklagen (108/2004) Statsrådets förordning om verkställigheten av språklagen (433/2004) Statsrådets förordning om yrkeshögskolor (352/2003) Statsrådets förordning om åklagarämbetena (88/2007) Statsrådets förordning om ändring av 3 § i statsrådets förordning om den språkliga indelningen av ämbetsdistrikt och självstyrelseområden under åren (937/2008) Tingsrättslag (581/1993) Universitetslag (558/2009) Yrkeshögskolelag (351/2003) Alltså: ett stort antal av specifika lagar och bestämmelsere.

25 Åland Språklagen gäller inte landskapet Åland, vars språkbestämmelser finns i självstyrelselagen för Åland. Språklagen gäller inte privata företag, utom när de sköter offentliga uppgifter. Självstyrelselag för Åland (Finlex) Ålands landskapsregering Åland på justitieministeriets webbplats

26 Samedelegationen I anslutning till justitieministeriet finns samedelegationen med uppgift att samordna och enhetligt bereda ärenden som gäller samebefolkningen.

27 Aktuell språkdebatt Ett nytt system av medborgarinitiativ: med minst 50,000 underteckningar måste riksdagen ta upp i behandling sådana initiativ. • Initiativet om förbud av pälsnäring godtogs inte i riksdagen. • Inititiavet om könsneutralt äktenskap kommer upp antagligen i slutet av året eller nästa år. • Detta gäller också initiativet om av göra svenskunder- visning valfri. Initiativet stöds särskilt av ”Sann- finländarna” och av Samlingspartiets ungdfoms- förbund.

28 Svenska i utbildningssystemet i Finland

29 Utbildning och examina Grundskola Gymnasium Total A(1) / (+2) 228/ /912 A B (+2) 190/ /494

30 Utbildningsstadium Hör- och läsförståelse Muntlig och skriftlig produktion GrundskolanA2.1A1.3 Yrkesinriktad utbildningA1.3 – A2.1 Gymnasiet B1.2B1.1 Yrkeshögskolorna/ Universiteten B1.1 – B1.2 (nöjaktig förmåga) B2.1 (god förmåga) Målnivåer för svenskundervisningen i olika skolstadier: målen för god förmåga

31 Keskik- mellanskola; Perus/min –grundskola minimum, Perus/max – grundskola maximum

32 Grundskolan erbjöd en möjlighet till flerspråkighet; intresset ökade när Finland beredde för EU-medlemskap men nuläget är helt annorlunda

33 Procentsiffran är i början över 100 därför att C/B2 språket var obligatoriskt i gymnasiet och en viss andel av elever läste även ett fjärde språk (D-språk); när det blev valfritt, skedde en tydlig nedgång

34 Maija-Liisa Nikki (1989, 1992): kartläggning av hur många språk borde ingå i skolans språkprogramm enligt elever, föräldrar, skolmyndigheter (Mellersta Finlands län); grundskola vs gymnasium RespondentOförändrad2 språk - med valmölighet 1 språk Elev/grundskola20%/ -40%/- Student/gymnasium15%/11%50%/62%35%/27% Föräldrar9%/10%75%/84%16%/6% Skolmyndigheter11%/23%44%/73%45%/4% Svenska borde vara frivillig: grundskole-elever: 77%, gymnasie- elever: 81%, föräldrar: 87%, skolmyndigheter: 86% 33% av pojkar i gymnasiet ansåg ett L2 borde räcka. -> Intresset att välja lära språk ganska lågt.

35 A1- svenska, A2-svenska, B1-svenska i grundskolan; 2001, 2007; Utbildningsstyrelsen/Kansalliskieliselvitys/2011 (Rapport ang. Nationalspåken)

36 Svenska och finska som ett andra inhemskt språk/nationalspråk Det andra inhemska språket läses från lågstadiet som A1-språk (608 timmar) eller som A2- språk (456 timmar) – båda mestadels hos de svenskspråkiga elever, eller från högstadiet som B-språk (228 timmar, mestadels hos de finskpråkiga elever). Tvåspråkiga elever kan som A-språk också läsa modersmålsinriktad finska, som är mera krävande. 90% av finskspråkiga elever börjar med engelska (vanligen i åk 3, A-1 språk) och har svenska som B1-språk i åk % av finskspråkiga elever har A-svenska i gymnasiet, Cirka 2/3 skriver svenska i studentexamen. De vanliga språstudieprofilen för finskpråkiga elever är 228 lektioner i grundskolan och 190 timmar i gymnasiet, sammanlagt 418 lektioner. I slutet av gymnasiet har de haft c. 830 timmar finska. Över 90 % av svenskpråkiga elever läser finska och engelska redan på lågstadiet; sammanlagt minst 456 timmar med ofta också 608 timmar i slulet av grundskolan, Alltså en markant skillnad.

37 Antalet veckotimmar i B-svenska: 1970, 1985, >) Utbildningsstyrelsen/ Kansalliskieliselvitys/2011 (Rapport ang. Nationalspåken)

38

39 Målnivåer för gott vitsord A- och B-språk i finska och svenska; grundskola, yrkesskola, gymnasium, högskolor (1-3 nöjaktig förmåga; 4-5 god förmåga): KY – hörförståelse, Puh – taförmåga, LY – läsförståelse, kirj – skrivförmåga) (Utbildningsstyrelsen /2011)

40 Oppimäärä Kuullun ymmärtäminen Puhuminen Luetun ymmärtäminen Kirjoittaminen A-oppimääräB2.1B1.2B2.1B1.2 B1-oppimääräB1.2B1.1B1.2B1.1 Kieli ja oppimäärä Kuullun ymmärtäminen Puhuminen Luetun ymmärtäminen Kirjoittaminen Englanti AB2.1 Muut kielet AB1.1–B1.2B1.1B1.2B1.1–B1.2 Englanti B1B1.2 Englanti B2B1.1 Muut kielet B2A2.2A2.1–A2.2A2.2–B1.1A2.1–A2.2 Englanti B3B1.1A2.2B1.1 Muut kielet B3A2.1–A2.2A2.1A2.1–A2.2A1.3–A2.1 Målnivåer för gott vitsord i svenska/finska i slutet av gymnasiet; A.-språk, B1-språk: hörförståelse, tal, läsförståelse, skriva Målnivåer för gott vitsord i A-engelska, andra A-språk, B1-engelska, B2-engelska, andra B2-språk, B3-engelska, andra B3-språk (kort kurs) i slutet av gymnasiet: hörförståelse, tal, läsförståelse, skriva

41 Deltagare i studentexamen – B-svenska; frivilligt sedan 2005

42 De receptiva språkfärdigheterna i B-svenska i grundskolan, 2008; Utbildningsstyrelsen/ Kansalliskieliselvitys/2011 (Rapport ang de nationelle språken)

43 De produktiva färdigheterna i B-svenska i grundskolan, 2008; gfrön – talsprov, blå - skrivprov

44 Studentexamen, våren 2012; A-engelska, B-svenska, B-finska, C-franska, C-tyska

45 Blå: B-svenska; röd : B-finska, våren 2012

46 C-f ranska; C-tyska; våren 2012

47 B-svenska: blå- vitsord i studentexamen, röd: motsvarande resultatdistribution enligt standard-setting (GERS)

48 Figurerna visar hur användandet av GERS-nivåer skulle göra studentexamensresultatet mera jämförbara (resultat för engelska – 2001, svenska -2004); samma vitsord motsvarar en mycket olika färdighet

49 KarikatyrisktKaris teckning: ”Under denna period av språktid kommer jag ihåg att jag lärde en enda mening i min svenskbok, som jag använder vid behov för att visa att jag inte är helt töntig. ” Kasper var en kungs son som pappan gav åt en herde att uppfostra. Varje år kom herden till hovet att rapportera hur det var med Kasper. Kungen alltif frågade först: ”Lever Kasper ännu?” Herden berättade: Kasper skäller som en hund, kvittrar som en fågel osv.

50

51 Tack! - Kiitos!


Ladda ner ppt "Svenskan i Finland – i skola och i samhället Sauli Takala Göteborgs universitet 3.10.2013."

Liknande presentationer


Google-annonser