Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

KONJUNKTURLÄGET 27 mars 2013 Jesper Hansson. Sammanfattning •Små revideringar av prognosen •Förtroendet bland hushåll och företag förbättras •Svag utveckling.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "KONJUNKTURLÄGET 27 mars 2013 Jesper Hansson. Sammanfattning •Små revideringar av prognosen •Förtroendet bland hushåll och företag förbättras •Svag utveckling."— Presentationens avskrift:

1 KONJUNKTURLÄGET 27 mars 2013 Jesper Hansson

2 Sammanfattning •Små revideringar av prognosen •Förtroendet bland hushåll och företag förbättras •Svag utveckling i omvärlden – många utmaningar kvar i euroområdet •Fortsatt låg inflation – men Riksbanken sänker inte reporäntan under 1 procent •Stort tryck på skattehöjningar framöver om överskottsmålet ska nås

3 Fördjupningar •Uppdaterad syn på potentiell produktion och sysselsättning •Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet •Överskottsmålet för offentliga finanser •Särskilt kapitel: Utvärdering av prognoserna för 2012 samt 1997– 2012

4 Prognosen i sammandrag (december 2012 inom parentes) Årlig procentuell förändring respektive procent -1,1 (-1,1)-1,4 (-1,2)-0,7 (-0,5) Offentligt finansiellt sparande 3 1,00 (1,25)1,00 (0,75)1,00 (1,00)Reporänta 2 1,4 (1,4)1,0 (1,0) KPIF 8,2 (8,4)8,2 (8,3)8,0 (7,7)Arbetslöshet 1 2,3 (2,2)1,3 (0,8)0,8 (0,9)BNP Procent av arbetskraften 2 Vid årets slut 3 Procent av BNP

5 Gradvis högre tillväxt i OECD-länderna BNP, procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

6 Förvånansvärt lugnt på finansmarknaderna trots bankkrisen på Cypern Räntor på statsobligationer med 10 års löptid, procent, dagsvärden, 5-dagars glidande medelvärde

7 Viss uppgång i inköpschefsindex, men under genomsnittliga värden i euroområdet och Kina Inköpschefsindex i tillverkningsindustrin. Standardiserade avvikelser från medelvärde, säsongsrensade månadsvärden

8 Arbetslösheten fortsätter stiga i södra Europa Procent av arbetskraften, säsongsrensade månadsvärden

9 Anpassning av kostnadsläget har påbörjats i delar av euroområdet Enhetsarbetskostnad, index 2005=100, säsongsrensade kvartalsvärden

10 Barometerindikatorn har vänt upp från låg nivå – ljusglimtar för BNP-tillväxten Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

11 Svag efterfrågan från omvärlden viktigaste förklaringen till svag BNP-tillväxt i Sverige Exportorderingång i industrin, nettotal, säsongsrensade månadsvärden

12 Hushållens konsumtion håller uppe efterfrågan Hushållens konsumtion och sparande, procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst

13 Främst industrin som går svagt – bygg- och tjänstebranscher går bättre Produktionsvolym, index 2000=100, säsongsrensade kvartalsvärden

14 Kronan lika stark som 1992 men det är en nominell illusion (hög inflation i jämförelseländerna) Effektiv växelkurs – KIX =100, månadsvärden

15 Inte lika stor uppgång i arbetslösheten som befarat, men lång period med förhöjd nivå Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden

16 Låg inflation och ingen stor uppgång i sikte Konsumentpriser, årlig procentuell förändring, månadsvärden

17 Fallande inflationsförväntningar Ett års sikt, procent, månads- respektive kvartalsvärden

18 Reporäntan blir kvar på 1 procent Procent, dags- respektive kvartalsvärden

19 Överskottsmålet för offentliga finanser •Finansiella sparandet i offentlig sektor ska uppgå till motsvarande 1 procent av BNP i genomsnitt under en konjunkturcykel •Motiv när det infördes: – Få ner den offentliga sektorns nettoskuld – Lättare kunna möta behoven med en stigande andel äldre i befolkningen framöver – Nuvarande regering: skapa marginaler i de offentliga finanserna för att hantera konjunkturnedgångar •Genomsnittligt sparande i linje med målet sedan 2000, möjligen något för högt sedan 2007

20 Offentlig skuldsättning har gått ner till historiskt låg nivå Procent av BNP

21 Försörjningsbördan vände upp 2008 Personer 0-19 år samt över 64 år dividerat med personer år, procent

22 Överskottsmålet uppfyllt sedan 2000 – visserligen genomsnitt under 1 procent av BNP, men det beror på lågkonjunkturen 2000– – 2013 Konjunkturjusterat sparande 1 1,11,5 Finansiellt sparande 2 0,90,4 BNP-gap 1 –0,7–2,2 1 Procent av potentiell BNP. 2 Procent av BNP.

23 Sparandet i offentlig sektor under målet 2013 – kräver åtstramning framöver Finansiellt sparande och konjunkturjusterat sparande, procent av BNP respektive procent av potentiell BNP

24 Konjunkturinstitutets beräkning av reformutrymmet •Definition: – De permanenta ofinansierade åtgärderna i statsbudgeten som ryms inom ramen för överskottsmålet fram till 2017 •Behov av åtstramning av finanspolitiken för att nå överskottsmålet – Konjunkturjusterat sparande från –0,3 procent av BNP 2013 till +1,2 procent 2017 •Automatiskt budgetförstärkning vid oförändrat regelverk – Skatteinkomster stiger med BNP – Utgifter för konsumtion, investeringar och transfereringar ökar långsammare enligt beslutade regler – Ränteutgifter (netto) följer marknadsräntor

25 Offentliga sektorns konjunkturjusterade primära inkomster och utgifter vid oförändrade regler Procent av potentiell BNP

26 Reformutrymmet fram till 2017 är negativt Miljarder kronor respektive procent av BNP Mdkr % av BNP Automatisk budgetförstärkning vid oförändrade regler (1) 641,5 Bidrag från primära inkomster 2646,1 Bidrag från primära utgifter –200–4,6 Anpassning av finanspolitiken till överskottsmålet (2) –60–1,4 Nettoräntor (3) –12–0,3 Reformutrymme (1+2+3) –8–0,2

27 ”Reformutrymmet” inte det viktigaste – mer realistiskt att räkna med bibehållet offentligt åtagande • ”Reformutrymmet” ger en skev bild – orealistiskt med så svag utveckling för offentlig konsumtion •I KI:s prognos ligger ett bibehållet offentligt åtagande – kostar mer än under oförändrade regler: – Oförändrad personaltäthet i offentliga tjänster (vård, skola, omsorg, rättsväsende, osv.), ca 50 mdr kr – Transfereringar till hushåll som följer antalet personer och timlöneutvecklingen, ca 12 mdr kr – Offentliga investeringar som följer BNP, ca 3 mdr kr •Realistisk jämförelsenorm, men givetvis ett politiskt beslut – Transfereringar har ökat långsammare sedan 2006 – Offentlig konsumtion något snabbare – Offentliga investeringar något snabbare

28 Total kostnadsökning utöver oförändrade regler vid bibehållet åtagande i offentlig sektor Mdkr % av BNP Statliga åtgärder vid bibehållet offentligt åtagande (1) 611,4 Varav statlig konsumtion 220,5 Varav statsbidrag till kommunerna 240,6 Varav statliga investeringar 30,1 Varav statliga transfereringar 120,3 Kommunalt finansieringsbehov efter ökade statsbidrag (2) 50,1 Total kostnadsökning för bibehållet åtagande i offentlig sektor (1+2) 661,5 Reformutrymme (3) -8-0,2 Totalt finansieringsbehov vid bibehållet offentlig åtagande (1+2–3) 741,7

29 Stort tryck på skattehöjningar om nuvarande överskottsmål ska nås •Med: 1.KI:s makroprognos för BNP och sysselsättning, 2.bibehållet offentligt åtagande och 3.sparande i linje med nuvarande överskottsmål, krävs 74 mdr kr högre inkomster (skatter) Reformutrymme/finansierings- behov , mdkr Oförändrade regler Bibehållet åtagande Huvudscenario–8–74 Högre potentiell BNP 1 42–24 Lägre överskottsmål 2 35– mdr kr högre BNP 2017 ger ca 50 mdr kr. 2 Noll procent av BNP ”ger” 43 mdr kr.


Ladda ner ppt "KONJUNKTURLÄGET 27 mars 2013 Jesper Hansson. Sammanfattning •Små revideringar av prognosen •Förtroendet bland hushåll och företag förbättras •Svag utveckling."

Liknande presentationer


Google-annonser