Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Samordningsförbundens uppdrag och organisering Kungsör 2012- 10-26.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Samordningsförbundens uppdrag och organisering Kungsör 2012- 10-26."— Presentationens avskrift:

1 Samordningsförbundens uppdrag och organisering Kungsör

2 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas. (Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114)

3 - Varför finansiell samordning? Grunderna och idéerna bakom den finansiella samordningen. - Genomgång av lagen om finansiell samordning. - Vilka verksamheter och insatser kan finansieras av samordningsförbunden? Exempel på samverkansverksamheter. - Hur styr styrelsen verksamheterna och hur följer man upp resultat? - Samordningsförbund en nätverksorganisation. - Vilka roller har nationella rådet, myndigheterna och de olika parterna, i samordningsförbundet?

4 Vad händer i landet? •80 förbund i 204 kommuner av landets 290 •Nästan 600 aktiviteter • deltagare

5 Varför Samordningsförbund? •Organiseringen av välfärden är sektoriell •Individer behöver ibland helhetslösningar •Oklart ansvar •Saknas gemensamma metoder •Olika mål för myndigheter •Brister i informationsöverföringen •Avsaknad av ekonomiska incitament

6 Samverkan är svårt - Varför är det så? (Forskning) •Det krävs stora investeringar i tid och energi, både för att etablera samverkan och för att hålla den vid liv. •Samverkan kostar innan den lönar sig •Det är svårt att organisera och leda samverkan. •Det finns många hinder för samverkan.

7 Vilka Hinder finns? (Forskning) •Existerande administrativa gränser: olika budgetar och ansvarsområden •Olika lagar och regelsystem. •Olika professionella och organisatoriska kulturer, olika språkbruk etc. •Olika värderingar, attityder och engagemang för samverkan. •Revirtänkande och revirbevakning.

8 Samverkan är svårt Men det går Förutsätter struktur, process kultur Och vad betyder det?

9 Kultur •Begrepp •Symboler •Bilder av varandra •Ceremonier – ritualer •Uppförande

10 Arbetssätt -process •Nya metoder •Samlokalisering •Gemensam handlingsplan •Kollektiva minnen •Gemensam beredning •Gemensam utvärdering •Processtödjare •Altruism dvs se helheten

11 Lagen om Finansiell samordning •Ger förutsättningar att lösa problemen och undanröja hindren •Är en struktur för att hantera samverkan •Har två medel som ger legitimitet för samverkan - Gemensam Styrelse - Gemensamma Resurser

12 Lagen om Finansiell samordning •Syfte – effektivare resursanvändning. Uppnå eller förbättra förmåga till förvärvsarbete •Parter – Alla fyra parter med, kommundel eller kommuner •Samordningsförbund – en unik och egen juridisk person som fattar beslut i eget namn

13 Lagen om Finansiell samordning •Resurser

14 Lagen om Finansiell samordning •Regeringen bestämmer den totala resursnivån samt modell •När resurserna är överförda ”äger ” förbundet medlen •Riktiga pengar skall föras över – inte personal

15 Lagen om Finansiell samordning B esluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen •Hur medlen skall användas •Områden som bör prioriteras

16 Lagen om Finansiell samordning Stödja samverkan mellan samverkansparterna •Samverkan ett mål för förbundet •Skapa struktur för samarbete och samverkan •Gemensamma inventeringar och behovsanalyser

17 Lagen om Finansiell samordning Finansiera sådana insatser som avses i 2 § och som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde •Alla insatser som finns inom det samlade ansvarsområdet – även upphandlade •Myndigheter fattar beslut – förbundet betalar

18 Lagen om Finansiell samordning Besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas •Styrelsen ansvar att det sker en tillfredsställande beredning •Stöd av tjänsteman

19 Lagen om Finansiell samordning Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna •Jmfr. med Intern kontroll – kontroll och ändamålsenlighet på ekonomi och verksamhet •Utvärdering – värdera insatserna inte finansiell samordning •Skilj på behovet av verksamhet och verksamhetens kvalitet

20 Lagen om Finansiell samordning Upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen •Budgeten skall tala om vad som skall göras •Budgeten är styrelsens tydligaste styrinstrument •I årsredovisningen framgår hur styrelsen har lyckats

21 Lagen om Finansiell samordning •Förbundsordning som fastställs av medlemmarna •Här kan medlemmarna utöva styrning av förbundet •Innhåller bland annat beslutsformer och styrelsens sammansättning, hur förbundet upplöses

22 Lagen om Finansiell samordning Samordningsförbundets ledning •Varje förbundsmedlem skall vara representerad •Lika många ersättare •Möjlighet till delegation till ledamot, ersättare eller tjänsteman hos förbundet (uppdragsavtal) •Allt kan inte delegeras •Styrelsen skall ha en helhetssyn på verksamheten och inte en sektorssyn

23 Ledamöter i styrelsen •De skall kunna anlägga en helhetssyn på de frågor samordningsförbundet har att ta ställning till. •De måste ha förmåga att höja sig över ett sektoriserat tankesätt och se till de syften och motiv som ligger bakom den finansiella samordningen.

24 Lagen om Finansiell samordning •Ledamöter har rätt till ersättning •Från fullmäktige eller anställd i Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen •Väljs för fyra år •Rätt till ledighet för uppdraget och andra möten •Styrelsen utser ordförande och vice •Finns jävsregler obs – delikatessjäv

25 Lagen om Finansiell samordning •Ekonomi i Balans – sk Balanskravet – synnerliga skäl – använd samrådet •Öppet budgetmöte •Budget senast 30 november •Revision betalas av förbundet om inget annat bestäms i förbundsordning •Revisorer från Fullmäktige och upphandlas av Försäkringskassan

26 Samordningsförbundets verksamhet •Målgrupp – uppskattades till individer •Målgruppen identifieras lokalt och ges möjlighet till tidigt stöd, även förebyggande åtgärder. •Målgruppen utgörs av personer i förvärvsaktiv ålder (vanligen 20 – 64 år). •Arbetslinjen är mycket tydlig och innebörden av begreppet arbetsförmåga är viktig för synen på rehabilitering. •De individer som behöver samordnad rehabilitering kan både ha fysiska, psykiska, sociala och arbetsmässiga behov.

27 Samordningsförbundets verksamhet •Tidiga och samordnade insatser som syftar till att motverka behovet av omfattande rehabilitering •Sena och samordnade insatser som syftar till att rehabilitera individer som står relativt långt från arbetsmarknaden •Förebyggande insatser kan vara - på individnivå, samtalsstöd, sjukgymnastik, motion, individuell handledning m m - för olika definierade riskgrupper, exempelvis grupper av personer med smärtproblematik, personer med psykosocial problematik, ensamstående föräldrar, arbetslösa med sociala behov med flera.

28 Samordningsförbundets verksamhet •Möjliga insatser skall ligga inom myndigheternas ansvarsområde •Kompletterande insatser utöver de ordinarie uppgifter som myndigheterna/parterna ansvarar för. •Kan beröra två eller flera parter. Det innebär alltså inte att alla fyra samverkande parter alltid måste vara berörda. •Villkoret är att individen har ett klart behov av samordnade insatser från flera rehabiliteringsaktörer.

29 Kunskaper före aktivitet •Vad är problemet? •På vad sätt har det att göra med FINSAM? •Behov eller mål •Få igång processer

30 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas. (Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114)

31 Arbetsför Fysisk, social, psykisk/ intellektuell förmåga Anställningsbar Yrkeskomp, språk, Social komp, ålder DELTA Traditionellt Job ready Samarbeta

32 Helhetssyn •Förmåga att se individens samlade behov •Förmåga att se den egna myndighetens insatser i förhållande till andras •Förmåga att förstå egna arbetsuppgifter i förhållande till andras •Förmåga att uppleva ett meningsfullt sammanhang

33 Arbetssätt inom DELTA

34 Reguljär verksamhet Centralt styrtSektorielltorganiserad Lokalt styrd Gemensamt organiserad Ett gemensamt välfärdsarbete

35 Vad har vi gjort? •Kartlagt behov •Förslag beretts i gemensam beredningsgrupp •Organiserat verksamheter utifrån behov •Samlokaliserat myndigheter •Förstärkt med kompetens •Utvärderat – verksamhetsutveckling •Implementerat arbetssätt och synsätt

36 Lokala behov fångas genom … •Kartläggning - Stadsdelar / Hisingsgemensamt - Tvärsektoriellt och Tvärprofessionellt - Gemensam beredning •Ansökan

37 Ansökan IDÉ - FASEN •1. UTGÅNGSPUNKTER •2. MÅL •3. BEHOVSGRUPP •4. AKTIVITETER

38 Ansökan ANSÖKAN •5. PROJEKTSTYRNING - ORGANISATION •6. PROJEKTETS RELATION TILL ANDRA VERKSAMHETER •7. RESURSER •8. TIDPLAN FÖR PROJEKTET •9. HUR UTVÄRDERAS PROJEKTET •10. HUR IMPLEMENTERAS VUNNA ERFARENHETER •KONTAKTPERSONER

39 Mall för självvärdering Projektets förutsättningar Hur drivs processen? Resultat/ Effekter DELTAGARNA PERSONALEN ORGANISATIONEN

40 Medel kan ansökas för •Testa och pröva nya professioner/tjänster, arbetssätt/metoder och organiseringar som inte finns idag. •Kostnader som möjliggör och bidrar till att samverkan kan utvecklas ex lokaler, samordnare, administration osv. •Tjänster som innebär att det finns en samverkanskostnad i förhållande till ordinarie verksamhet.

41 •All rehabilitering utgår från individens behov •De samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar •Individens delaktighet i rehabiliteringen eftersträvas

42 Denna värdegrund skall omsättas i de verksamheter som vi bedriver. Går inte i alltför enkla målbeskrivningar. En diskussion pågår inom statsförvaltningen där man försöker utveckla formerna för styrning av de statliga myndigheterna (SOU 2007:75 Att styra staten). Här menar man att politikens styrning kan och skall kunna ta sig olika uttryckssätt och allt går inte att formulera i enkla mål och man konstaterar att

43 Det viktiga är att uppdraget till myndigheterna formuleras så att det kan realiseras inom ramen för myndigheternas befogenheter. (sid. 189)

44 Samordningsförbundet ger i uppdrag att samverkan så att myndigheterna bättre kan samordna sina insatser samt ger finansiella förutsättningar för utveckling av relevanta nya/ bättre kompletterande insatser.

45 Mål - Uppdrag Mål •Att uppnå •Kräver kontroll över relevanta åtgärder •Relativt enkel verksamhet •Instrumentell styrning Uppdrag •Att göra •Mycket uppföljning/utvärdering •Bredare ansats •Kommunikativt ledarskap

46 •Åtgärds – DELTA - Hälsodisken - Tidig och Samordnad rehabilitering - Unga Vuxna - Arbetsmarknadstorget - ViCan - DISA - Partnerskap Dialog & Samverkan - Karriärcoach - KIM - Fyrklövern - Mer svenska bättre hälsa Våra operativa insatser för samverkan

47 Olika former av SAMVERKAN (Runo Axelsson) Autonomi Fusion Konsultation informations- utbyte Konsolidering samlokalisering gemensam budget Överenskommelser behandlingsprogram Case managers samordnings- funktioner Gränsöverskridande team/arbetsgrupper

48 Samverkansformer •Möten mellan berörda organisationer för planering och informationsutbyte. •Överenskommelser om kliniska riktlinjer, behandlingsprogram, vårdkedjor etc. •Case managers, samordningsfunktioner, ansvarsgrupper etc. •Gränsöverskridande multiprofessionella team eller arbetsgrupper. •Samlokalisering, gemensamma informations- system mm.

49 Exempel Hälsodiskens uppdrag är att Utveckla och organisera nya arbetssätt och verksamheter i gruppform där deltagarna bereds ökade möjligheter att genom kunskap och samtal ta ett större eget ansvar för sina liv och sin hälsa. Tidig och samordnad rehabiliterings uppdrag är att Utveckla arbetssätt för gemensamma bedömningar av individens behov och att koordinera insatserna genom att organisera arbetet i tvärprofessionella och tvärsektoriella team.

50 Exempel Unga vuxnas uppdrag är att Komplettera insatserna i Arbetsmarknadstorget, ViCan och Navigator Center genom att erbjuda individuella psykologsamtal till unga vuxna i åldern år. Målet är att ge den unge redskap till att styra och ta ansvar för sin egen situation efter sin förmåga. Arbetsmarknadstorgets uppdrag är att Organisera verksamhet för arbetslösa Hisingsbor med försörjningsstöd och ge ett tidigt och samlat bemötande med samordnade insatser genom samlokalisering och gemensamma handlingsplaner.

51 Exempel Uppdraget för SANNA är att Organisera arbetsrehabiliteringen för Hisingsbor med missbruksproblematik aktuella hos flera myndigheter i tvärprofessionella och tvärsektoriella team utifrån ett samordnat arbetssätt och koordinerade insatser. ViCan-teamens uppdrag är Att organisera verksamhet med bred kompetens för att kunna göra en samlad analys av individens arbetsförmåga när arbetsförmågan är oklar och därmed identifiera vilka insatser som behövs för att individen ska kunna gå vidare i sin process mot egen försörjning.

52 Exempel Rodrets uppdrag är att Att utveckla kompletterande insatser – ge aktivt stöd i form av coachning till de individer som har psykisk ohälsa och som har svårigheter att ta sig ut på arbetsmarknaden. På grund av individernas oförmåga i kontakten ut mot arbetsmarknaden får de aktivt stöd för att ta sig vidare till arbete och egen försörjning eller sysselsättning. Uppdrag för Navigator- och CoMcenter är att Navigatorcenter Utveckla kompletterande insatser för unga personer som befinner sig i utanförskap i någon form och riskerar att bli beroende av försörjningsstöd. Dessa personer är i behov av mer individanpassade insatser som medför hållbar etablering på arbetsmarknaden och stöd för att komma vidare i egen försörjning. CoMcenter Utveckla kompletterande insatser, nya mer individinriktade insatser, metoder för Hisingsbor tar emot försörjningsstöd under lång tid och riskerar att inte komma vidare mot arbete och därmed bli permanent bidragsberoende.

53 Att leda ett Samordningsförbundet Arbets- förmedlingen KommunLandsting Försäkrings- kassa Samordnings- förbund Berednings- grupp Tjänsteman Aktiviteter Styrgrupper

54 Vad är ansvarig tjänstemannens roll? •Har ansvar för beredning av ärenden tillsamordningsförbundet •Ansvarar för verkställande av beslut •Är sammankallande i beredningsgruppen •Företräda samordningsförbundet på tjänstemannanivå

55 Vad är beredningsgruppens roll? •Utgör ett stöd för den ansvarige tjänstemannen •Återför information från samordningsförbundet och beredningsgruppen till den egna organisationen •Skapar förutsättningar för samarbete mellan handläggare där samverkan behövs •Identifierar behov av samverkansinsatser •Skapar förutsättningar för implementering i den egna organisationen

56 Helhetssyn •Förmåga att se individens samlade behov •Förmåga att se den egna myndighetens insatser i förhållande till andras •Förmåga att förstå egna arbetsuppgifter i förhållande till andras •Förmåga att uppleva ett meningsfullt sammanhang

57 Hur utveckla en helhetssyn? •Gemensamma mål •Samlokaliserade •Tar tid •Stöd - professionellt - processtöd

58 Samverkan – Samvärkan – Samverkan – En process flera steg Samverkan – Vi vill Samvärkan – Vi försöker Samverkan – Vi lyckas

59 Ledarens roll Hur stödja processen? Uppgift Relation Instruktör Coach Delegerande Stödjande Organisationens mognad

60 •Ta tid •Jämställdhet mellan myndigheter •Gemensamt mål •Tydlig målgrupp •Ledningens roll •Individens behov •Samsyn på samverkan •Identifiera behov/vad är problemet? Varför fungerar samverkan

61 Reguljär verksamhet CentraltstyrtSektorielltorganiserad Lokalt styrd Gemensamt organiserad Ett gemensamt välfärdsarbete – Ledningens roll

62 - Våld i nära relationer - Doktorand - Utveckla styrning från Mål – Uppdrag - Kunskapsöverföring Region - Kommun - Folkhälsoarbete - Nyanlända - Gemensam ESF – ansökan - Kvilledalen - idéutveckling - Behovsanalysgrupp - Fattigdom Att arbeta på bredden – Kunskap - DELTA

63 Behovsanalysgruppen •Multimodalt team •Individuell psykosocialutredning (IPU) för ungdomar som uppbär ekonomiskt försörjningsstöd •Förberedande och motiverande insatser inför och under deltagande i Arbetslivsintroduktionen (ALI) •Identifiera riskgrupper bland de som hoppar av gymnasiet •Nollplacerade – långtidssjukskrivna som uppbär socialbidrag på grund av att saknar sjukpenninggrundande inkomst

64 Erfarenheter av finansiell samordning För individen - respektfullt bemötande - adekvata åtgärder - delaktighet i rehabiliteringen

65 Erfarenheter av finansiell samordning Personalen - meningsfullhet - minskad frustration - kompetensutveckling

66 Erfarenheter av finansiell samordning Samhället - förkortad rehabiliteringsprocess - minskade väntetider - tydligare ansvarsgränser

67 Totalt aktuella deltagare i DELTA-samverkan (halvår)

68 Antal avslutade deltagare i DELTA-samverkan (halvår)

69 Försörjning vid start resp. avslut jan-juni 2009 Arbetsmarknadstorget, SANNA och Rodret (415 deltagare)

70 Tid i aktivitet socialmedicinska jan-juni 2009 (1 452 deltagare)

71 Uppfattningar om hur Delta-verksamheterna fungerar •Hög tillgänglighet : –Tre av fyra anser att väntetiden för att träffa personal ”aldrig” eller ”sällan” blivit lång. –70 % menar att de ”aldrig” eller ”sällan” fått vänta på att en aktivitet ska sättas igång. –83 % anser att personalen har tillräckligt med tid för att kunna hjälpa individerna.

72 Synpunkter på Personalen –55 % anser att personalens förståelse för individens situation är mycket stor ( på mätskalan). 28 % anger siffrorna ”7” eller ”8”. –65 % anser att personalen vilja att hjälpa till och förbättra individernas situation är mycket stor ( på mätskalan). 16 % anger siffrorna ”7” eller ”8”. –53 % anser att personalen förmåga att hjälpa till och förbättra individen situation är mycket stor ( på mätskalan). 26 % anger siffrorna ”7” eller ”8”.

73 Uppfattningar om samsyn •Hälften anser att personalen ”alltid” eller ”ofta” har samma syn på hanteringen av individens situation. •42 % svarar ”vet ej”, vilket kan förklaras av att 53 % anger att de inte träffat annan personal. •Få som svarar ”sällan” eller ”aldrig”.

74 Uppfattningar om de genomförda insatserna •43 % upplever att de fått en annan hantering av sin situation jämfört med tidigare: –upplevt förståelse och gott bemötande. –man mår bra, både fysiskt och psykiskt. –personalens hjälpsamhet och positiva energi. –uppskattar metoder. –flera professioner samarbetar. –tid att lyssna.

75 Förbättring av den personliga situationen

76 Kostnad Tid Inget görs Normalfall Insatser via DELTA

77 Samhällsekonomisk Utvärdering

78 Ja - under förutsättning att man: • Förstår • Kan • Vill Går det att implementera projekt i ordinarie verksamhet?

79 Ordinarie verksamhet Åtgärds- DELTA Kunskaps - DELTA Utvärderings - DELTA Implementering

80 •Nätverk •Budget •Ledningsuppdrag – styrgrupper, Samordnare •Horisontellt och vertikal information Organisering av Intersektoriell Samverkan

81 •Processtänk •Tid •Utvärdering som lärande •Processtöd •Gemensamma synsätt •Gemensamma uppdrag -mål Utveckling av Intersektoriell Samverkan

82 Framgångsfaktorer för rehabiliteringssamverkan (forskning) Stödjande strukturer •Tydlig målgrupp och relevanta aktörer •Stark förankring •Tydliga incitament Faktorer som främjar arbetsprocessen •Standardisering, systematisering och formalisering •Ett gemensamt arbetssätt •Gemensamma utbildningsinsatser •Ledarskap

83 •Ett bredare synsätt på individers behov av hjälp och stöd (helhetssyn). •Kunskaper om inblandade professioners och myndigheters kompetens och uppdrag. •Förmåga att se den egna professionen och myndigheten i relation till andra. •Vilja att kompromissa och ge upp delar av det egna reviret till förmån för bättre helhetslösningar (altruism). Framgångsfaktorer för rehabiliteringssamverkan (forskning)

84 Att leda ett Samordningsförbundet •Styrelsens har det yttersta ansvaret •Styrelsen väljer själv hur den skall arbete och hur verksamheten skall organiseras •Lämpligt att överväga vilken styrmodell som skall tillämpas

85 Att leda ett Samordningsförbundet Hur fungerar syrelsearbetet –Vilka frågor hanteras på styrelsesammanträdena? Är det rätt frågor? –Är det en rimlig tid för de frågor som styrelsen hanterar? –Finns det en tydlig ansvarsfördelning mellan styrelsen och tjänstemannen? –Är det underlag som styrelsen får utsänt i tid och håller det tillräckligt hög kvalitet? –Följer styrelsen upp att besluten verkställs? –Är ledamöterna informerade om de förutsättningar som gäller för förbundets verksamhet? –Är ledamöterna tillräckligt insatta och följer de förbundets verksamhet?

86 Att leda ett Samordningsförbundet Organisation •Tjänsteman •Beredningsgrupp- med beslutsmandat •Lokal samverkans grupp •Styrgrupp •Samordnare/projektledare •Handläggargrupper - team

87 Att leda ett Samordningsförbundet •Tjänstemannens roll - Sammankallande - verkställer beslut - representant för förbundet på tjänstemannanivå •Processtödjare - inventering - skapa samverkan - utvärdering

88 Att leda ett Samordningsförbundet •Anställningsformer för personal – arbetsgivaransvar •Kompetensutveckling och lönepolicy •Behålla kontakten med ”hemmaorganisationen” •Arbetsmiljöansvar – samordning av ansvaret

89 Att leda ett Samordningsförbundet Administrativ kompetens •Samordningsförbundet är att betrakta som en myndighet. De lagar och föreskrifter som gäller för myndigheter gäller även för samordningsförbund. Det är mycket begärt att en tjänsteman ska ha kompetens inom alla dessa områden och man bör därför se över hur kompetensen säkras inom förbundet. Det är därför av stor vikt att samordningsförbundet och dess styrelse har kompetens inom bland annat kommunal- och förvaltningsrätt och lagstiftningen om offentlighet och sekretess. •Anlita duktig nämndsekreterare

90 Att leda ett Samordningsförbundet Sekretess •Sekretess till skydd för enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv och kan i övrigt helt eller delvis efterges av honom (sekretesslagen) •Använd medgivande •Medför ett mer aktivt deltagande i rehabiliteringen

91 Att leda ett Samordningsförbundet Upphandling •Gäller endast för utvärdering och administrativa tjänster – inte rehabilitering •Fastställ riktlinjer för upphandling •Medverka i parternas upphandlingsavtal

92 Att leda ett Samordningsförbundet Styr med pengar

93 Ordinarie verksamhet Åtgärds-DELTA Kunskaps- DELTA Utvärderings- DELTA Implementering

94 Ordinarie verksamhet Åtgärds-DELTA Kunskaps- DELTA Arbetssätt Organisering Organisation Finansiering Implementering

95 Ordinarie verksamhet Åtgärds-DELTA Kunskaps- DELTA Implementering Arbetssätt Organisering Organisation Finansiering Förstå Kunna Vilja

96 Ordinarie verksamhet Åtgärds-DELTA Kunskaps- DELTA Implementering Arbetssätt Organisering Organisation Finansiering Förstå Kunna Vilja Subjekt och Subjekt

97 Implementeringsalternativ •Fullständig implementering Det första alternativet innebär att en aktivitet i sin helhet tas över av den ordinarie organisationen både vad gäller ansvar och finansieringen. •Delad implementering Det andra innebär att hemmaorganisationerna tar över ansvar och finansiering till vissa delar av aktiviteten medan resterande del av aktiviteten bibehålls med fortsatt finansiell samordning.

98 Implementeringsalternativ •Strukturell implementering Det tredje innebär att bibehåller aktiviteten i nuvarande form och fullt ut fortsätta en gemensam finansiell samordning. •Professionell implementering Det fjärde innebär att man inom en aktivitet har tagit fram nya arbetsmetoder och förhållningssätt som är applicerbara på övrig verksamhet. I dessa fall innebär implementeringen att kunskaperna kan spridas till liknande verksamheter i berörda organisationer.

99 En världsberömd poet •Du blir aldrig färdig, och det är som det skall. Ur Romanska bågar •Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. Ur Preludier II

100 Medicieffekten skapas med hjälp av en explosion av banbrytande idéer och fantastiska innovationer. Idéer uppstår i skärningspunkten där olika kulturer, områden och discipliner möts i en enda punkt. Antingen fysiskt i en miljö och eller i vår hjärna. I skärningspunkten kopplas kulturer, områden och discipliner samman och etablerade idéer stöts och blöts mot varandra. I sinom tid kan det ge upphov till ett stort antal nya, banbrytande idéer. Denna explosion kan leda till fantastiska innovationer och det är detta fenomen som kallas för Medicieffekten.

101 Framgångsfaktorer Ledningens roll •Förmågan att höja sig över det sektoriella synsättet •Formulera gränsöverskridande mål •Stimulera medarbetare och ge utrymme för utveckling •Förbundets tjänsteman ska verka som nätverksledare, vilket innebär att arbeta horisontellt mer än vertikalt, stödja beslutsfattande, hantera konflikter i gränssnitten och agera som förändringsagent •Vara aktiv och förstå myndighetssystemen

102 Framgångsfaktorer Organisationerna •Ställa kompetens till förfogande •Ta ett gemensamt ansvar för att stödja samverkan, till exempel i en avsiktsförklaring •Ta till sig av den kompetens och kunskap som utvecklas i samverkan •Betona det gemensamma intresset kring individen och inte det egna besparingsperspektivet •Ta tillvara olikheterna hos myndigheterna •Skapa en effektiv struktur för samverkan •Identifiera hinder för samverkan i regelverken

103 Framgångsfaktorer Medarbetare •Utveckla samverkanskompetens •Ha en hög egen kompetens inom sitt fackområde •Utveckla en god kommunikativ förmåga •Vara öppen för att tillägna sig en helhetssyn på individens behov •Arbeta utifrån en gemensam värdegrund •Vara intresserad och vilja samarbeta

104 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas. (Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114)


Ladda ner ppt "Samordningsförbundens uppdrag och organisering Kungsör 2012- 10-26."

Liknande presentationer


Google-annonser