Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Demensrådet SLL. • Utredning, behandling • Vård och omsorg • Hela vårdkedjan • Förebyggande arbete • Riskfaktorer • Utredning, behandling • Vård och omsorg.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Demensrådet SLL. • Utredning, behandling • Vård och omsorg • Hela vårdkedjan • Förebyggande arbete • Riskfaktorer • Utredning, behandling • Vård och omsorg."— Presentationens avskrift:

1 Demensrådet SLL

2 • Utredning, behandling • Vård och omsorg • Hela vårdkedjan • Förebyggande arbete • Riskfaktorer • Utredning, behandling • Vård och omsorg • Hela vårdkedjan • Förebyggande arbete • Riskfaktorer Riktlinjerna baseras på all tillgänglig forskning och kunskap vad gäller demenssjukdomarna

3 Demensrådet SLL Vid framtagningen av riktlinjerna har man gjort en sammanvägning av • evidensbaserad kunskap och beprövad erfarenhet • behovet av insatser som kompenserar för sjukdomen • bästa tillgängliga kunskap om insatsers och åtgärders kostnadseffektivitet. Vid framtagningen av riktlinjerna har man gjort en sammanvägning av • evidensbaserad kunskap och beprövad erfarenhet • behovet av insatser som kompenserar för sjukdomen • bästa tillgängliga kunskap om insatsers och åtgärders kostnadseffektivitet. Processen vid framtagning av riktlinjerna

4 Nationella riktlinjer -sammanfattande slutsatser • Det måste göras flera utredningar och helst i tidigt skede • Vård och omsorg bygger på personcentrerad omvårdnad • Minst en gång årligen bör både en medicinsk och social uppföljning göras • Det måste göras flera utredningar och helst i tidigt skede • Vård och omsorg bygger på personcentrerad omvårdnad • Minst en gång årligen bör både en medicinsk och social uppföljning göras Demensrådet SLL

5 Stockholms Län kommuner 1,9 miljoner invånare Blandad struktur - många kommuner (26) - stadsdelar i Stockholm (14) - primärvårdsenheter, många privata (197) KSL -08 1,9 miljoner invånare Blandad struktur - många kommuner (26) - stadsdelar i Stockholm (14) - primärvårdsenheter, många privata (197) KSL -08

6 Demensrådet SLL Demens i Stockholms län • Ca personer med demenssjukdom i länet • Ca nya fall per år • Ca utredningar görs varje år vid geriatriska minnesmottagningar • Okänt antal utredningar görs i primärvården • Ca personer med demenssjukdom i länet • Ca nya fall per år • Ca utredningar görs varje år vid geriatriska minnesmottagningar • Okänt antal utredningar görs i primärvården

7 Demenssköterska Anhörigkonsulent Biståndshandläggare Hemtjänstteam med spetskompetens Lokala träffpunkter Demenssköterska Anhörigkonsulent Biståndshandläggare Hemtjänstteam med spetskompetens Lokala träffpunkter Dagvård med olika nivåer Kortidsboende/akutplats Växelvård Särskilt boende Dagvård med olika nivåer Kortidsboende/akutplats Växelvård Särskilt boende Geriatriska kliniker Husläkare Distriktssköterska Geriatriska kliniker Husläkare Distriktssköterska Demensrådet SLL

8 Demenssjukdomarna har progress över flera år och de olika sjukdomsstadierna kräver olika vårdinsatser Naturalförlopp Alzheimers sjukdom Demensrådet SLL Tid (år) Symtom Diagnos Förlust av funktionellt oberoende Beteendeproblem Institutionalisering Död (MMT) Tidig diagnosMild till medelsvår Svår

9 Vikten av tidig upptäckt av symptom på demenssjukdom Demensrådet SLL Tidiga tecken • Minnesstörningar och koncentrationssvårigheter • Minskad social aktivitet. • Diffus sjukdomskänsla,minskat självförtroende och osäkerhet kan vara sekundära symptom på minnestörning. • Yrsel och balanstörning kan var tidiga tecken på kroppsapraxi Tidiga tecken • Minnesstörningar och koncentrationssvårigheter • Minskad social aktivitet. • Diffus sjukdomskänsla,minskat självförtroende och osäkerhet kan vara sekundära symptom på minnestörning. • Yrsel och balanstörning kan var tidiga tecken på kroppsapraxi

10 Demensrådet SLL Olika typer av symptom/diagnoser

11 Demensrådet SLL Utredning av kognitiva störningar Vem gör vad? Vad ingår i en demensutredning? Utredning av kognitiva störningar Vem gör vad? Vad ingår i en demensutredning?

12 Nationella riktlinjer Primärvård Basal utredning Nationella riktlinjer Primärvård Basal utredning Demensrådet SLL I första hand basal utredning – sedan utvidgad Det finns ingen enkel utredningsmetod som kan fastställa om en person har en demenssjukdom. I första hand bör en basal demensutredning göras som grundar sig på en sammanvägning av strukturerad anamnes, intervjuer med närstående, bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd, bedömning av kognition genom kognitiva test (MMT tillsammans med klocktest), strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga, provtagning för att utesluta andra tillstånd som kan orsaka kognitiv svikt, strukturell hjärnavbildning med datortomografi som kan bidra till att identifiera kognitiv svikt och utesluta andra tillstånd i hjärnan som kan orsaka kognitiv svikt. I första hand basal utredning – sedan utvidgad Det finns ingen enkel utredningsmetod som kan fastställa om en person har en demenssjukdom. I första hand bör en basal demensutredning göras som grundar sig på en sammanvägning av strukturerad anamnes, intervjuer med närstående, bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd, bedömning av kognition genom kognitiva test (MMT tillsammans med klocktest), strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga, provtagning för att utesluta andra tillstånd som kan orsaka kognitiv svikt, strukturell hjärnavbildning med datortomografi som kan bidra till att identifiera kognitiv svikt och utesluta andra tillstånd i hjärnan som kan orsaka kognitiv svikt.

13 Demensrådet SLL Utvidgad demensutredning görs: •I de fall man önskar en mer exakt diagnos •Svårbedömda symptom hos patienter(ex BPSD, utbrändhetstillstånd) •Ovanliga demenssjukdomar •Yngre dementa (under 65 år) •Identifiera annan sjukdom som kan simulera demens Utvidgad demensutredning görs: •I de fall man önskar en mer exakt diagnos •Svårbedömda symptom hos patienter(ex BPSD, utbrändhetstillstånd) •Ovanliga demenssjukdomar •Yngre dementa (under 65 år) •Identifiera annan sjukdom som kan simulera demens Rekommendationer för personer med kognitiv svikt som genomgått basal utredning där diagnos inte fastställts Rekommendationer för personer med kognitiv svikt som genomgått basal utredning där diagnos inte fastställts

14 Sammanfattning av steg 2 Demensrådet SLL en utvidgad demensutredning som innehåller en eller flera av följande delar • neuropsykologiska test • strukturell hjärnavbildning med magnetkamera • lumbalpunktion för analys av biomarkörer • funktionell hjärnavbildning med SPECT. en utvidgad demensutredning som innehåller en eller flera av följande delar • neuropsykologiska test • strukturell hjärnavbildning med magnetkamera • lumbalpunktion för analys av biomarkörer • funktionell hjärnavbildning med SPECT.

15 Demensrådet SLL Läkemedelsbehandling mot kognitiv svikt vid Alzheimers sjukdom och utvärdering av läkemedel Läkemedelsbehandling mot kognitiv svikt vid Alzheimers sjukdom och utvärdering av läkemedel

16 Demensrådet SLL • Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med kolinesterashämmare (donepezil, galantamin och rivastigmin) vid mild till måttlig Alzheimers sjukdom. • Hälso- och sjukvården bör även erbjuda behandling med memantin vid måttlig till svår Alzheimers sjukdom. • Hälso- och sjukvården bör också följa upp behandlingen när dosen ställs in och därefter regelbundet, minst en gång per år samt i samband med eventuell utsättning. • Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med kolinesterashämmare (donepezil, galantamin och rivastigmin) vid mild till måttlig Alzheimers sjukdom. • Hälso- och sjukvården bör även erbjuda behandling med memantin vid måttlig till svår Alzheimers sjukdom. • Hälso- och sjukvården bör också följa upp behandlingen när dosen ställs in och därefter regelbundet, minst en gång per år samt i samband med eventuell utsättning.

17 Behandlingens genomförande • Upprätta behandlingsplan • Vem initierar behandling? • Vem följer upp? • Samarbete med patientens anhöriga samt mellan primärvård och specialistvård • Upprätta behandlingsplan • Vem initierar behandling? • Vem följer upp? • Samarbete med patientens anhöriga samt mellan primärvård och specialistvård Demensrådet SLL

18 Varför påverkas det kolinerga systemet vid Alzheimers sjukdom ? •Det kolinerga systemet viktigt för våra minnesfunktioner •Vid Alzheimers sjukdom brist på kolinerga neuron i basal framhjärna (Whitehouse 1982) •Vid Alzheimers sjukdom ses förlust av nikotinreceptorer (Nordberg et al. 1986) •Det kolinerga systemet viktigt för våra minnesfunktioner •Vid Alzheimers sjukdom brist på kolinerga neuron i basal framhjärna (Whitehouse 1982) •Vid Alzheimers sjukdom ses förlust av nikotinreceptorer (Nordberg et al. 1986) Demensrådet SLL

19 Behandling av kognitiva symptom vid AD Rationaliteten för acetylkolinesterashämmare

20 Acetylkolinesterashämmare -funktion vid synapsen Demensrådet SLL

21 Läkemedelsbehandling Evidensläget enligt SBU LäkemedelBeh- tid Funktion (förbättrar eller vidmakthåller) Evidens- grad Sjd.- grad Aricept 6- 12m Global, Kognitiv2 Lätt- måttl Reminyl 6- 12m Global, Kognitiv2 Lätt- måttl Exelon 6m Kognitiv2 Lätt- måttl Ebixa 3-6m Global, kognitiv, ADL 3 Svår Demensrådet SLL Behandlingstid i läkemedelstudie

22 Demensrådet SLL Evidensstyrka 2 =måttligt till starkt vetenskapligt underlag • Förbättrar och vidmakthåller globala och kognitiva funktioner över tid • Fördröjer naturalförloppet –utebliven försämring är en positiv effekt • Stabiliserar sjukdomsförloppet • Förbättrar och vidmakthåller globala och kognitiva funktioner över tid • Fördröjer naturalförloppet –utebliven försämring är en positiv effekt • Stabiliserar sjukdomsförloppet Effekt och evidens kolinesterashämmare SBU rapport 2007 Effekt

23 LÄKEMEDELSBEHANDLING Kliniska Effekter Stabiliserar sjukdomsförloppet mätt med kognitiva test Ökad autonomi Praktiska förmågor förbättras, såsom att tala i telefon, hitta, klara köksaktiviteter Pat känner sig mer samlad, kan följa diskussioner, delta i sociala aktiviteter, upplever mer energi. Kan vara utan vårdare under längre tid Förbättrat språk Kan bo hemma längre - särskilt boende skjuts framåt Demensrådet SLL

24

25 Biverkningar • Från mag-tarmkanalen (kräkningar, diarré, dyspepsi). • Yrsel, huvudvärk, tremor, trötthet, insomnia, hallucinationer, agitation. • Bradykardi,förlängd PQ-tid. • Enstaka fall av leverpåverkan (inkl. hepatit) har rapporterats. • Från mag-tarmkanalen (kräkningar, diarré, dyspepsi). • Yrsel, huvudvärk, tremor, trötthet, insomnia, hallucinationer, agitation. • Bradykardi,förlängd PQ-tid. • Enstaka fall av leverpåverkan (inkl. hepatit) har rapporterats. Demensrådet SLL

26 Uppföljning av behandlingen • Dostitrerings- och tolerabilitetskontroller sker lämpligen efter 1-3 månader. • Utvärdering av behandlingseffekter avseende kognitiv funktion bör ske efter 6-12 månaders behandling och därefter vanligen på årlig basis. • Dostitrerings- och tolerabilitetskontroller sker lämpligen efter 1-3 månader. • Utvärdering av behandlingseffekter avseende kognitiv funktion bör ske efter 6-12 månaders behandling och därefter vanligen på årlig basis. Demensrådet SLL

27 Behandlingslängd • Maximal behandlingslängd är inte definierad. • Behandlingen är normalt en långtidsbehandling som bör fortsätta så länge det bedöms kliniskt relevant. • Behandlingen bör avbrytas vid intolerans, bristande effekt, interaktion med annat nödvändigt läkemedel, bristande compliance eller om uppföljningsmöjligheter saknas • Beslut om utsättning bör ske i samråd med närstående (viktigt med information till anhörig) • Maximal behandlingslängd är inte definierad. • Behandlingen är normalt en långtidsbehandling som bör fortsätta så länge det bedöms kliniskt relevant. • Behandlingen bör avbrytas vid intolerans, bristande effekt, interaktion med annat nödvändigt läkemedel, bristande compliance eller om uppföljningsmöjligheter saknas • Beslut om utsättning bör ske i samråd med närstående (viktigt med information till anhörig) Demensrådet SLL

28 TACK!


Ladda ner ppt "Demensrådet SLL. • Utredning, behandling • Vård och omsorg • Hela vårdkedjan • Förebyggande arbete • Riskfaktorer • Utredning, behandling • Vård och omsorg."

Liknande presentationer


Google-annonser