Göran Nygren, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2012-04-11 Resursstarka elever och skolframgång – om dolda resurser och kamrateffekter.

En presentation över ämnet: "Göran Nygren, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2012-04-11 Resursstarka elever och skolframgång – om dolda resurser och kamrateffekter."— Presentationens avskrift:

1 Göran Nygren, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2012-04-11 Resursstarka elever och skolframgång – om dolda resurser och kamrateffekter Göran Nygren Doktorand på etnologiska avdelningen Avhandlingsämne: Elevers förhållningssätt till skola, kunskap och framtid på skolor med goda kunskapsresultat Skolkultur, elev- och kamratidentiteter och positioner, elevsocialisation, om elevers resurser, erfarenheter och upplevelser. Processerna? Individ – grupp – klass – skola

2 Mål med föreläsningen 1.Deltagarna ska ha fått nya kunskaper och reflektera om kamrateffekters betydelse för barns skolgång, vardagsliv och livschanser. 2.Deltagarna ska kunna använda erfarenheterna från föreläsningen i sin vardagliga verksamhet, professionellt och fritid, för att reflektera, och utveckla strategier för att främja positiva kamrateffekter och därmed barns möjligheter till utveckling. 3.Föreläsningen ska vara utforskande, dvs deltagarna ska tillsammans reflektera och identifiera andra typer av kamrateffekter, dvs erfarenhetsutbyte och framåtsyftande. 4.Deltagarna ska känna till och kunna tillämpa ett normkritiskt perspektiv, ett intersektionellt perspektiv och reflexivitet för att kunna motverka strukturella maktordningar och främja erkännande, rättvisa uppväxtvillkor och livschanser för alla barn oavsett bakgrund och livsvillkor. Göran Nygren, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2012-04-11

3 Föreläsningens disposition 1.Föreläsning med fyra delar: Kamrateffekter Dolda läroplaner och resurser Framtiden – skolvardag – resurser Inkludering och kamrateffekter 2. Bikupor 3. Uppsummering och frågestund 4. Värdering Göran Nygren, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2012-04-11

4 Tre undersökningar med fältarbeten 1. Pilotstudie 2000, år 8, 5 veckor. Friskola med resursstarka elever – homogen elevsammansättning. 2. Elever med rörelsehinder, 2007-8, år 1-9, sju skolor. 3. Fältarbete 2009-10, Två klasser, år 8 och 9 (91 obs. 31 int.). Kommunal skola, heterogen elevsammansättning. Göran Nygren, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2012-04-11

5 Göran Nygren, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2010-11-24

6 Göran Nygren, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2012-04-11 Övergripande frågeställningar: Hur ser elevernas skolvardag ut? Vilka erfarenheter och upplevelser har de? Vad tycker och tänker de om sin skolsituation, om deras sociala situation, om skolarbetet, kunskap och bildning och om framtiden? Vad kan vara resurser för eleverna och hur används de?

7 Göran Nygren, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2012-04-11 Etnologisk samtidsundersökning med fältarbete – Perspektiv och utgångspunkter Konstruktivistiskt perspektiv Barnperspektiv och barnens perspektiv Etnografi och kulturanalys Vardagsliv och skolvardag Explorativ ansats Helhetsperspektiv (holistiskt) Elevers interaktion, erfarenheter och upplevelser

8 Göran Nygren, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2012-04-11 Kamrateffekter Ofta kvantitativa studier om elevsammansättningens betydelse för studieresultat (provresultat) Skolverkets rapport, Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? En kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer (2009) ”Kamrateffekter innebär att en elevs resultat påverkas av kamraternas prestationsnivå” (s. 19) ”elever påverkar varandra genom så kallade kamrateffekter, vilka kan vara både positiva och negativa” (s. 193) Lågpresterande elevers skolprestationer vs Generellt perspektiv: elevers förhållningssätt till skolan. Lokal/mikrostudie: elevers förhållningssätt, interaktion, erfarenheter – upplevelser, handlingar: intentioner och effekter, meningsskapande.

9 Göran Nygren, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2012-04-11 Kamrateffekter – Några situationer och teman Elever som kunskapsförstärkare - studiemotiverande 1.Egna yttranden och praktiker i klassrummet (kunskap, bildning, universitet, framtiden). 2.Används av läraren som kunskaps- förstärkare (helklass, frågor och svar, förevisa t ex redovisning, goda exempel, legitimerar/bekräftar skolans kunskaps- och bildningsprojekt. 3.Elevförebild. Elever som observerar andra elever. Knäcka koder och pluggstrategier 4.Hjälpa varandra i skolarbetet. Spontant: Flicka→flicka, pojke→pojke, pojke→flicka, sällan flicka →pojke. Strukturell maktordning

10 Kamrateffekter, 2 1.Klass- och skolkultur. Proskolkultur och proelevidentitet. 2.Bus och oordning med skol- och kunskapsförstärkande effekter. 3.Spontana situationer, grupprum om judarnas historia, lunchsamtal (om Wallenberg) 4.Samarbete. Beting som motiverande för samarbete, och riskerna för negativ självbild. Elevsammansättningens betydelse Göran Nygren, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2012-04-11

11 Kamrateffekter, 3 1.Språket som inkluderande eller exkluderande praktik och kamrateffekt. A)Inkluderande: stimulerar och motiverar språklig utveckling och förmåga; kommunicerar ett förhållningssätt av respekt och erkännande. Den andre och skolan. Språket-kunskap-bildning. B) Exkluderande: kan användas positionerande, marginaliserande, som maktmedel och praktik → självbild. Göran Nygren, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2012-04-11

12 Elevernas dolda läroplaner och resurser – ett exempel på kamrateffekter Populärvetenskapliga tidskrifter som dold resurs för barn och unga. Tidskrifter, hemmet, skolbibl, vardagslivet läsvanor. Tidskrifter och kunskap – mål och medel? Jfr Illustrerad vetenskap och Frida. Klass och genus – nätverk, kamrateffekter och självbild. Medelklasspojkar, förebilder och dolda resurser i linje med core curriculum, kunskaps- och bildningssyn. Göran Nygren, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2012-04-11

13 Elevernas dolda läroplaner, resurser och kamrateffekter, 2 Gemenskaper och nätverk – Skapa informella utbildnings- och livsplaner. Förhållningssättet ”just enough”. Relativt: pro- vs anti-elevidentitet. Meningen m skola, informationskapital → strategier. Balans: nutid och framtid. Klass- och genusrelaterat för utbildnings-, yrkes- och livsplaner. Elevers förhållningssätt till skola o kunskap: mål i sig och/eller instrumentellt/medel för något annat t ex gymnasiet. Göran Nygren, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2012-04-11

14 Skolarbetet? Var, när, hur och varför? Meningen med skolan → Elevens ”läroplan” och projekt, skolans, hemmets, kamraternas? Det goda livet vs skolarbete, disciplinering och framtida kvalificering Icke-undervisning i skolan som raster, håltimmar = socialt rekreationsprojekt Klassrum och hemmet = arbetsplatser Göran Nygren, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2012-04-11

15 Negativa kamrateffekter 1.Destruktiva beteenden. Elevgrupperingar med avståndstagandet eller utanförskapet som gemenskap. 2.Positioneringar, hierarkiseringar och maktutövning. Situation och kontext. 3.Förhandlingar mellan elev- och kamratpositioner inom individen och gruppen → exkludering o marginaliseringar 4.Stökiga eller antielever och negativa effekter på elevernas skolvardag, för deras sociala liv och lärande. (Skolans tystnad! Eleverna och framtiden!) Göran Nygren, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2012-04-11

16 Framtid – skolvardag – resurser Elevens kunskapsutveckling – framtiden? Släkten som socialt nätverk med resurser för framtiden! Djungeltelegraf med kall och het kunskap, kulturella, sociala och ekonomiska resurser Informella och privata nätverk som resurser för offentliga arenan (utbildning och arbetsliv) Göran Nygren, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2012-04-11

17 Framtid – skolvardag – resurser 2 Kamrateffekter och exklusiva nätverk Het kunskap som visualisering av framtiden! Tillit och framtidsstrategier. Social reproduktion – mobilitet. Mobilitet: 1.Medel- och överklass från offentlig till privat sektor. 2.Lärarbarn till andra akademikerbanor 3.Klassresenärer – släktens stöd Göran Nygren, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2012-04-11

18 Framtid – skolvardag – resurser 3 Skolsituationer där kamrateffekter och interna och externa nätverk inverkar Medvetna och omedvetna kamrateffekter. Förmedling av kunskaper och visualiseringar av elevideal, meningen med skolan och framtidsstrategier. Elevers tillgång av resurser viktiga för deras visualiseringar och strategier för skolan och framtiden Skolan och rättvisa! Likvärdighet och barns rätt till utveckling! Göran Nygren, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2011-04-11

19 Rh-studien om inkludering resp exkludering och kamrateffekter Fanns både inkluderade och exkluderade elever. Skol- och elevkulturer inverkar på grad av inkludering eller exkludering. Vardagliga förhandlingar. Kamrateffekter för elevernas sociala situation och lärande Inkluderande resurser. (Förflyttningshjälpmedel och teknisk apparatur – praktiskt och som medel, inkluderande individer som skolpersonal, elever, släktingar och grannbarn.) Göran Nygren, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2012-04-11

20 Rh-studien om inkludering resp exkludering och kamrateffekter Engagemang och erkännande har betydelse för inkludering (Vardagspraktikerna!). Budskap: ”Du hör hemma här!” ”Jag är intresserad av dig!” (både från vuxna och elever) Exkluderande situationer är ofta omedvetna Ex. Lektionsgenomgångar? Helklass eller liten grupp? Nationellt prov? Roliga lekar? Friluftsdagen? Arbets- och lärandemiljön?

21 Göran Nygren, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2012-04-11 Rh-studien om inkludering resp exkludering och kamrateffekter I skolan finns en strukturell maktordning där funktionshinder och kön (och ålder) samverkar, vilket påkallar behov av inkluderande strategier och reflexivitet på alla nivåer inom organisationen. Positions- och perspektivberoende. 1. Maja och Emma 2. Adam och Rebecka (ex skolarbete) Elevernas självbilder styrs av omgivningens bemötande (strukturella maktordningar, situationer, kontext, relationellt och relativt). Effekterna (självbild, handlingsutrymme)?

22 Göran Nygren, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2012-04-11 Rapporternas resultat Slutsatserna – empiriska fynd för aktörer på olika nivåer. Beskrivningar av hur de sociala och kulturella processerna kan se ut samt analyser av dessa. Reflektion → reflexivitet! Förhålla sig till situationerna! Identifiera kamrateffekter och resurser. Individ-, grupp- och organisations. Utveckla inkluderande och kompensatoriska strategier! Ledarskapsfråga!

23 Inkludering och mångfald Inkludering – Erkännande – Normkritiskt perspektiv – Intersektionalitet – Kategorier och Hierarkier – Makt Mångfaldsmedveten pedagogik – Reflexivitet 4 legitimitetsargument (Wickström, J 2011): 1.Rättvise-, 2.Demokrati-, 3.Kvalitets-, 4.Maktargument Göran Nygren, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2012-04-11

24 Bikupor: två och två! 1.Vilka typer av kamrateffekter har du själv varit med om? 2.Hur ser du att din verksamhet kan använda dig av kamrateffekter i en positiv riktning (t ex för att främja inkludering, elevers/människors lärande och utveckling, skapa ett gynnsamt lärandeklimat och miljö)? Göran Nygren, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2012-04-11

25 Tre publikationer 1.Barnens och kamratkulturens betydelse för skolframgång, artikel i antologi 2.Framgångsrika elever i en framgångsrik klass – Resursstarka barns strategier för skolarbetet och framtiden, Forumrapport. 3.Skolvardag med rörelsehinder – En etnologisk studie. Forumrapport. Göran Nygren, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2012-04-11

26 Mål med föreläsningen 1.Deltagarna ska ha fått nya kunskaper och reflektera om kamrateffekters betydelse för barns skolgång, vardagsliv och livschanser. 2.Deltagarna ska kunna använda erfarenheterna från föreläsningen i sin vardagliga verksamhet, professionellt och fritid, för att reflektera, och utveckla strategier för att främja positiva kamrateffekter och därmed barns möjligheter till utveckling. 3.Föreläsningen ska vara utforskande, dvs deltagarna ska tillsammans reflektera och identifiera andra typer av kamrateffekter, dvs erfarenhetsutbyte och framåtsyftande. 4.Deltagarna ska känna till och kunna tillämpa ett normkritiskt perspektiv, ett intersektionellt perspektiv och reflexivitet för att kunna motverka strukturella maktordningar och främja erkännande, rättvisa uppväxtvillkor och livschanser för alla barn oavsett bakgrund och livsvillkor. Göran Nygren, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2012-04-11

27 Värdering Skriv på ett papper minst en sak om följande saker om dagens föreläsning (dvs föreläsning, bikupa samt uppsummering och frågestund) 1.Resultat? Det här tar jag med mig från dagens föreläsning. 2.Process? Det här tyckte jag var bra med föreläsningen? 3.Det här kan göras bättre till nästa föreläsning eller tips till Göran? Göran Nygren, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2012-04-11