Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Har organisationen någon betydelse – och i så fall vilken? - Om organisationsforskning inom socialt arbete Staffan Johansson Den 2010-11-16.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Har organisationen någon betydelse – och i så fall vilken? - Om organisationsforskning inom socialt arbete Staffan Johansson Den 2010-11-16."— Presentationens avskrift:

1 Har organisationen någon betydelse – och i så fall vilken? - Om organisationsforskning inom socialt arbete Staffan Johansson Den

2 Disposition Kort om min tidigare och nuvarande forskning om socialtjänstens organisation Några teoretiska perspektiv vid organisationsforskning Ett snapshot från ett pågående projekt om maktfördelning och delegation inom IFO Gemensam diskussion om organisationsfrågornas – och organisationsforskningens - relevans för socialt arbete

3 Genomförda och pågående studier Hur bedömer/utvärderar ledare inom socialtjänst sina verksamheter? Hur använder ledare inom socialtjänst forskning? Hur fungerar och hur förändras ”Human Service-organisationer” (i en svensk välfärdspolitisk kontext)? - Vad vet vi om socialtjänsten som organisation? - Studier av projekt som organisation för utvecklings- och förändringsarbete - Studier av implementering av ny policy/ nya verksamhetskoncept Hur fungerar och vilken roll spelar ideella organisationer inom (det sociala) välfärdsområdet? Kan de bibehålla sin särart och självständighet när de samverkar med offentliga myndigheter? Makt och handlingsutrymme inom individ- och familjeomsorgen

4 Några centrala teoretiska perspektiv vid organisationsforskning Strukturperspektiv (vad menas med struktur och hur påverkar den beteendet i organisationer)? Kulturperspektiv (vad menas med kultur och hur påverkar den beteendet i organisationer?) Omvärldsperspektiv (vad menas med omvärld och hur påverkar den beteendet i organisationer?)

5 Exempel på teman och områden som studeras Ledarskap Professioner och handlingsutrymme vs politisk styrning Förändringsarbete och implementering av ny policy/nya reformer (t ex ”New Public Management”) Organisatorisk samverkan och ”Governance” Intersektionalitet

6 Domänteorin – ett populärt sätt att beskriva människobehandlande organisationer (Kouzes & Mico, 1979)

7 Makten över välfärdstjänsterna – En studie av lokala variationer i politisk styrning och professionell diskretion i ”gatuplansbyråkratier Syfte: oAtt beskriva maktfördelningen mellan olika aktörer inom den kommunala individ- och familjeomsorgen oAtt analysera hur, varför och med vilka implikationer handlingsutrymme (diskretion) varierar mellan dels olika aktörsgrupper, dels olika kommuner, och dels mellan olika funktioner och enheter inom den kommunala individ- och familjeomsorgen. oAtt undersöka hur och varför sådan diskretion förändras över tid med avseende på hur lokala relationer och samspel mellan politisk, administrativ och professionell styrning gestaltar sig.

8 Frågeställningar:  Hur fördelar sig makten över centrala verksamhetsområden inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg mellan olika aktörsgrupper?  Hur skiljer sig politiskt beslutade delegationsordningar och professionellt handlingsutrymme åt mellan olika kommuner? I vilken grad är sådana variationer avhängiga strukturella faktorer?  Hur och varför skiljer sig på motsvarande vis delegation och diskretion mellan olika typer av ärenden (t.ex. inom missbrukarvård, familje-, barn- och ungdomsvård resp. försörjningsstödsärenden)?

9 Varför forska om detta? Grundläggande demokratiproblem – avgör möjligheten för medborgarna att via politiska beslut implementera välfärdspolitisk policy Förändrade organisations- och styrformer inom den offentliga sektorn med åtföljande maktförskjutningar mellan politik, administration och profession Välfärdssektorns organisering och gatuplansbyråkraternas yrkesutövning är av teoretiskt intresse (organisationsteori, professionsteori och implementeringsforskning).

10 Makt-/inflytandeområden Policyfrågor (Mål, strategier, budgetallokering, ambitionsnivåer, prioriteringar) Organisationsfrågor (Styrsystem, enhetsgruppering, ansvarsområden, specialiseringslogiker, befattningsstruktur) Beslutsfördelning/formell delegation (Vem får tilldela ekonomiskt bistånd, vem får inleda utredning, vem får fatta beslut om tvångsvård eller omhändertagande av barn etc) Val av arbetssätt och arbetsmetoder (Val av teknologi, etiska förhållningssätt, t ex systemiskt socialt arbete, BBIC) Verksamhetsrutiner (Tidbokning, caseload, informationshantering, journalföring, IT-system)

11 Aktörsgrupper med potentiell makt Politiker förväntas (som följd av demokratisk styrning, kodifierad i lagstiftningen) ha inflytande över policy och delegation och organisationsprinciper (styrsystem) Professionella grupper förväntas (i kraft av kunskap, etik och legitimitet) ha inflytande över arbetssätt och arbetsmetoder Chefer på strategisk och operativ nivå förväntas (i kraft av administrativ- och ledningskompetens) ha inflytande över verksamhetsrutiner och tekniska organisationsfrågor

12 Metod för datainsamling Enkät till ett stratifierat urval av 79 svenska kommuner/motsv. 13 utvalda respondenter i varje*) kommun: – 2 Politiker i socialnämnderna (ordf och vice ordf) – 2 Förvaltnings-/avdelningschef – 3 Arbetsledare (förste socialsekreterare) – 6 Socialsekreterare Sammanlagt 941 enkäter sändes ut, 726 besvarades (77 % ) *) Gäller ej de minsta kommunerna som inte har samtliga dessa befattningar

13 Enkätens struktur Bakgrundsdata (om kommunerna och respondenterna) Beslutsfördelning och delegationsrätt inom barnavård, missbrukarvård och ekonomiskt bistånd enligt vinjetter(makt och handlingsutrymme i avgränsad betydelse) Uppfattningar om nuvarande delegationsordning Inflytande och påverkansmöjligheter (makt och handlingsutrymme i utvidgad betydelse)

14 Respondenternas uppfattningar om eget inflytande över olika områden (balansmått, dvs andelen med stort – andelen med litet inflytande)

15 Respondenternas uppfattningar om eget inflytande över olika områden (balansmått )

16 Politikernas uppfattningar om eget inflytande över olika områden (balansmått)

17 Respondenternas uppfattningar om olika gruppers faktiska inflytande över olika områden (balansmått)

18

19 Skillnader mellan det egna inflytandet och samlade uppfattningar om gruppens faktiska inflytande

20 Respondenternas uppfattningar om eget inflytande vs deras uppfattningar om den egna gruppens inflytande

21

22

23 Respondenternas uppfattningar om eget inflytande vs uppfattningar om den egna gruppens inflytande

24 Respondenternas uppfattningar om eget inflytande vs deras uppfattningar om den egna gruppens inflytande

25 Observationer om maktfördelningen så här långt Relativt stor enighet bland aktörerna om den rådande maktfördelningen inom IFO Chefer är den grupp som anses ha (och anser sig ha) mest makt över policy, organisation och delegation Arbetsledare är den grupp som anses ha mest makt över arbetsmetoder och verksamhetsrutiner Politiker har inte störst inflytande över något område De operativa professionella har jämförelsevis liten makt utom över val av arbetsmetoder; ingen tydlig skillnad mellan olika verksamhetsområden

26 Vilken betydelse har andra faktorer än position? Strukturella faktorer: - kommuntyp? - politisk majoritet? - organisationsmodell? Personrelaterade faktorer: - kön? - anställningstid? - utbildningsnivå?

27 Hur ser delegationsstrukturen ut och vad förklarar den? Nio vinjetter - exempel på vanligt förekommande fall Tre inom respektive område: barn och familj; missbruk samt ekonomiskt bistånd Konstruerade med avsikt att spegla en ökad grad av ”svårighet” inom respektive område

28 Exempel på vinjett inom ekonomiskt bistånd Elsa, är en ensamstående kvinna i 55-års åldern, som flyttat till kommunen för att komma närmre sina barn. Elsa har sedan ett par år sjukpension och hon har nu kommit i ekonomiskt trångmål. Hon har en hyresskuld på ca kronor då hon inte har kunnat betala sina hyra de tre senaste månaderna. Hon har bl.a. haft en del extra utgifter i samband med flyttningen. Den lägenhet hon har fått i kommunen visar sig också vara något för dyr i relation till den gängse norm som finns inom socialkontoret. Givet denna situation, vem är det då som har formell rätt att bevilja (resp inte bevilja) ansökan om bistånd till hyresskulden?

29 Vad förklarar delegationsstrukturen? Kostnader – Ju kostsammare ärende, desto mindre delegation Risker – Ju större risker för försummelse/ skada, desto mindre delegation Kommunstorlek - Ju större kommun, desto större delegation Professionell status – Ju högre professionell status, desto större delegation Större delegation för negativa beslut

30 Att diskutera Ger undersökningsresultatet anledning att problematisera bilden av den demokratiska styrningen av socialtjänsten? Vad säger undersökningsresultatet om socialtjänsten som en professionsstyrd verksamhet? Varför är variationen mellan kommunerna så liten? Vem bör ställas till ansvar vid uppdagade missförhållanden/skandaler inom socialtjänsten, eller när reformer inte implementeras på avsett vis? Vilket organisationsteoretiskt perspektiv har ni mest nytta av i vardagen, på era praktik-/arbetsplatser? Vad är angeläget att beforska som rör socialtjänstens organisation?


Ladda ner ppt "Har organisationen någon betydelse – och i så fall vilken? - Om organisationsforskning inom socialt arbete Staffan Johansson Den 2010-11-16."

Liknande presentationer


Google-annonser