Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Den vetenskapliga forskningsprocessen – att planera och genomföra en undersökning Jerry Olsson IES, Avd. för kulturgeografi Handelshögskolan vid Göteborgs.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Den vetenskapliga forskningsprocessen – att planera och genomföra en undersökning Jerry Olsson IES, Avd. för kulturgeografi Handelshögskolan vid Göteborgs."— Presentationens avskrift:

1 Den vetenskapliga forskningsprocessen – att planera och genomföra en undersökning Jerry Olsson IES, Avd. för kulturgeografi Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

2 Presentationen baseras på: 1)Patel, R. och Davidson, B Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur: Lund. 2)Ekengren, A – M. och Hinnfors, J Uppsatshandbok. Hur du lyckas med din uppsats. Studentlitteratur: Lund

3 Forskningsprocessen består av steg som är inbördes relaterade: idealbild som överlappar i verkligheten Identifiering av problemområdet Formulering av syfte och frågeställningar Litteraturgenomgång (tidskrävande) Ev. precisering av problemet och/el. justering av frågor (ny kunskap tillkommer) Val av undersökningsgrupp Val av teknik för data-/info.insamling Genomförande Bearbetning av data/info Presentation av resultat och analys Slutsatser M E T O D CENTRALTCENTRALT ÅTERKOPPLINGÅTERKOPPLING ÅTERKOPPLINGÅTERKOPPLING

4 Vardagsproblem och vetenskapligt forskningsproblem Ett problem behöver inte innebära att det är något som är problematiskt i ordets vardagsbemärkelse Ett problem är något som är intressant och viktigt att få ny eller fördjupad kunskap om: 1.Obesvarade frågor inom forskningsområdet (inomvetenskapligt intressant) 2.Företeelser i samhället som myndigheter/grupper är intresserade av att skaffa sig kunskap om (t.ex. CSNs studentfinansieringssystem) 3.Praktisk kunskap som går att använda för att utveckla/förändra befintlig verksamhet (t.ex. förbättrad yrkesutbildning) Aktionsforskning 4.Grundforskning: finner luckor i vårt vetande eller vidgar vårt vetande genom att studera nya problem. Kunskapen man söker behöver inte vara av omedelbar nytta. Värdet ligger i att kunskapen är intressant i sig och i förlängningen kan leda till tillämpningar. Grounded research

5 Gemensamt – Primära syftet är att producera kunskap Skillnad – Utredning: behöver inte ha teoretisk förankring (räcker med att tidigare forskning gåtts igenom) – Forskning: måste ha teoretisk förankring (förhålla sig till tidigare forskning) Kunskapsproduktion – Varje besvarad forskningsfråga leder till nya frågor som gör att kunskapsproduktionen fortsätter – Kunskap förs ut i samhället (t.ex. cannabisrökning bland unga försämrar deras IQ) genom Utbildning Förändringar genomförs Likhet/skillnad mellan utredning och forskning

6 Problemfält, ämnesområde/tema och problemställning Åtskillnad mellan ett problemfält, ämnesområde/tema och en problemställning Problemfält/tema: t.ex. självmord bland ungdomar. Det är ingen problemställning, framgår inte vad vi vill ta reda på? Vi kommer inte vidare i forskningsprocessen. Skillnad mellan ämne/tema och problem: man beskriver ett ämne, men löser ett problem För att formulera en problemställning utifrån ett valt problemfält/tema kan vi ta hjälp av frågorna: VadVilka Var Hur När Varför Hjälper oss fundera över om problemställningen är praktiskt möjlig att genomföra

7 Att identifiera forskningsproblem Litteraturgenomgång Motivering till studien hämtas från tidigare forskning Det är först i relation till vad som tidigare gjorts (forskats om) som man kan se ett behov av att göra något mera eller annorlunda (stänga kunskapsluckan) – Vilka teorier har använts? – Vilka metoder har använts? – Vad har man kommit fram till? – Vad har man inte forskat om ? – Vad har man forskat lite om? – Vad råder det oenighet om (ej konsensus)? – Vad beror oenigheten på (kontext/metod/urvalsgrupp)? – Kan man använda andra teorier och/eller metoder för att studera samma problem? Genom att formulera ett vetenskapligt problem skapar man möjlighet att uttala sig om något mer generellt. Studien är något mer än bara de resultat som den kommer fram till

8 Orientera sig inom problemområdet: litteraturgenomgång För att arbeta med problemformuleringen måste vi ha kunskap om vårt problemområde  Placera problemområdet i ett ämnesområde  Hur klassificeras ämnesområdet (överblick om vad det finns för litteratur)  Finn litteratur som har och inte har med problemet att göra  Orientering i böcker/översiktverk (viktigaste teorierna beskrivs och hänvisning till framstående forskare)  I litteraturförteckning får vi tips på ytterligare litteratur  Framträder vad som kan vara intressant att lägga betoningen på  Identifiera begrepp som är centrala (sökord), använd dessa för att hitta mer exakt lit teratur  Fortsätt söka bland de mest framstående forskarna inom området  Vissa texter måste läsas helt igenom, i andra vissa kapitel  Anteckna vad som är centralt: begrepp, modeller, teorier, metod, resultat, slutsatser  Skriv upp verkets fullständiga referens

9 Explorativ/utforskande: Finns luckor i vår kunskap – Inhämta så mycket kunskap som möjligt om ett bestämt problemområde. Belysa problemområdet allsidigt – Nå kunskap som kan ligga till grund för vidare studier Deskriptiv/beskrivande: Finns redan en viss mängd kunskap som systematiseras, t.ex. i modeller – Beskrivningar kan röra förhållanden som har ägt rum (dåtid) eller som existerar nu (nutid) – Ofta detaljerad/grundlig undersökning av några aspekter av de fenomen man är intresserad av – Beskrivning av respektive aspekt eller av samband mellan olika aspekter Hypotesprövning: kunskapen är mer omfattande och teorier har utvecklats – Förutsätter att det finns tillräcklig kunskap så att man från teori kan härleda antaganden/samband om förhållanden i verkligheten – Kräver (så långt som möjligt) att något annat än det som uttrycks i hypotesen påverkar resultatet undanröjs Olika typer av undersökningar

10 Problemområdet avgränsas successivt genom litteraturgenomgången och slutligen formuleras problemformuleringen Problemområde Inhämtande av kunskap genom litteraturgenomgång Problemformulering Via litteraturgenomgången och problemformuleringen kommer vi så småningom fram till exakt vad vi ska undersöka: var noggrann med formuleringen Ta er inte vatten över huvudet: bättre besvara en liten frågeställning grundligt istället för en stor frågeställning ytligt

11 Syfte och frågeställningar  Syftet beskriver på ett övergripande sätt vad vi avser att uppnå med undersökningen  I frågeställningarna bryts syftet ned och preciseras  Frågeställningens betydelse (”Som vi frågar vill vi ha svar”)  Språkligt kan frågeställningarna formuleras genom frågor eller genom påståenden/antaganden  Hypotetisk fråga (påstående/antagande) Om företagsledningen drar in på de anställdas raster så kommer de anställda att maska i arbetet Om musik under arbetet införs så kommer produktionen att öka Kvantitativa metoder (produktivitet före/efter indragningen av raster), men vi låser analysen  Fråga Hur kan anställdas arbetsinsats komma att påverkas om företagsledningen drar in på deras raster? Låser inte analysen utan öppnar för fler tolkningar och faktorer som påverkar

12 Ofta formulerade i termer av orsak och verkan Krav på hypoteser: enkel och stor räckvidd – Räckvidd: täcka vanligt förekommande företeelser, inte enbart specialfall och unika händelser – Enkel: Läkemedel X har effekt på sjukdomstillstånd Y Empiriska prövningar – Ger hypotesen en sann eller falsk bild av verkligheten – Verifierad hypotes: som efter empirisk prövning får stöd – Falsifierad hypotes: som efter empirisk prövning inte får stöd – En falsifierad hypotes kan ge lika mycket info. Lika intressant att veta hur verkligheten inte är beskaffad Hypotes

13 Problemformuleringar måste innehålla något om vad som är vårt forskningsobjekt/ undersökningsenhet (individ/er, grupp/er, eller relationen mellan dessa). De viktigaste begreppen i problemformuleringen är variablerna. En variabel är en egenskap som kan variera mellan enheter (från person till person). Variablerna betecknar olika egenskaper. Bakgrundsvariabler (tillskrivna egenskaper): kön, ålder, antal barn Personlighetsvariabler: relativt stabila egenskaper hos individer (t.ex. politiska värderingar) Beteende och attitydvariabler: flyktigare egenskaper (förväntningar och önskemål) Handlingsvariabler: konkreta handlingar (val av utbildning, byte av bostadsort) Värden: variationer i enhetens egenskaper. Variabeln kön kan bara ha två värden (man/kvinna), medan utbildning kan ha flera värden (grundskola, gymnasium, högskola). Forskningsobjekt/undersökningsenheter, variabler, värden

14 Variabeln tillgänglighet och dess värden (Olsson 2007)  Variabeln tillgänglighet The ease with which people/goods can interact with/rreach other places and activities, and the ease with which this can be done in terms of time, cost, passability, and transport services provided  Värden (operationalisering) av variabeln  Basic accessibility: Sufficient road standard and capacity for present demand, with reliable all-season accessibility for all means of transport, with very limited periods of inaccessibility  Substantially below basic accessibility: Road standard and capacity is substantially below present demand. No motorized accessibility within one km of a household or village throughout the year and/or suffering from a missing link  Below basic accessibility: Road standard and capacity is below present demand. Morotized accessibility with interruptions during substantial periods of the year  Above basic accessibility: Road capacity above present demand. Reliable all-season accessibility for all means of transport

15 Level of intra- and interregional, -municipal, and -village road network accessibility, before and after 1995, distributed by study area, municipalities and villages Period Study areaInfantaNakar Intra- /interregional Inter- municipal Intra-/ interregional Intra- /interregional Before 1995 After 1995 BBA ABA SBBA BBA ABA SBBA Period Infanta villages*Nakar villages** IT*** DinahicanBanugaoLual Pob*** Catabl.Pesa Intervillage Before 1995 After 1995 BA ABA BA ABA BBA BA BBA SBBA BA SBBA * Towards Infanta town. ** Towards Poblacion. *** Intravillage accessibility.

16  Varför relateras 2 el. flera variabler till varandra? Vissa variabler kanske sällan jämförs T.ex. sambandet mellan tillgång till arbete och förbättrad tillgänglighet Variabeln som förorsakar en annan variabel kallas oberoende (tillgänglighet) och variabeln som förklaras kallas för beroende (tillgång till arbete)  Problemställningen måste preciseras så att den ger anvisningar om vilken data som ska samla in  Innebär att problemformuleringens nyckelbegrepp måste identifieras och (teoretiskt) definieras – Definitioner: anger vilka kännetecken ett fenomen måste ha för att falla in under begreppet (om det betecknar en undersökningsenhet) – Eller för att tillordnas ett visst värde (om det betecknar en variabel – operationalisering). – Att definiera begrepp innebär att man gör en precisering och avgränsning Oberoende/beroende variabler, data och nyckelbegrepp

17 System av inbördes relaterade begrepp som ger en bild av en företeelse. Uttalar sig om hur begrepp är relaterade till varandra så att vi kan förklara/förutsäga företeelser el. förstå innebörden  Naturvetenskap: möjligt att konstruera teorier som är sammanhängande, har stor räckvidd och kan förklara i stort sett alla existerande fenomen som man studerar  Human-/beteende-/samhällsvetenskap: inte möjligt att konstruera en teori som uppfyller så stränga krav som att förklara alla existerande fenomen – Olika jämbördiga el. konkurrerande teorier kan ha lika stort förklaringsvärde – Istället teoretiskt ramverk, där olika teorier existerar sida vid sida – Vilken teori/modell – eller kombination – vi till slut väljer beror på vad vi tycker bäst förklarar och beskriver  Skillnaderna är relaterat till studieobjektets art: – Naturvet. Studieobjekt antas vara relativt stabilt och oföränderligt över tid och inte i så hög grad beroende av vår subjektiva uppfattning om objektet – Andra: Studieobjektet är samhället, kulturen och människor: objekt som befinner sig i ständig förändring Teori

18 Underlaget för teoribygget är data/information om den del av verkligheten som studeras – Detta kallas empiri Forskarens arbete består av att relatera teori och verklighet till varandra Relationen mellan teori och empiri 1

19 Sätt som forskaren kan arbeta med för att relatera teori och empiri 1.Deduktion (bevisandets väg) a.Att utifrån befintliga teorier dra slutsatser om enskilda företeelser b.Ur befintliga teorier härleds hypoteser som sedan prövas empiriskt (hypotetiskt-deduktiv) c.Befintlig teori bestämmer vilken data/info som samlas in, hur info/data tolkas och hur resultaten ska relateras till befintlig teori d.Antas att objektiviteten stärks då utgångspunkten tas i befintlig teori (forskningen blir mindre färgad av subjektiva uppfattningar) e.Den befintliga teorin riktar forskningen så att nya intressanta rön inte upptäcks Relationen mellan teori och empiri 2: deduktion

20 2. Induktion (upptäckarens väg) a.Studerar forskningsobjektet utan att först ha förankrat undersökningen i tidigare vedertagen teori och utifrån insamlad data/info (empiri) formulera en teori b.Svårt att veta något om teorins räckvidd (generalitet) då den baseras på ett empiriskt underlag som är typiskt för en speciell situation, tid, och/eller grupp av människor c.Att man inte utgår ifrån en befintlig teori innebär inte att man arbetar helt förutsättningslöst: Forskaren har egna idéer/förställningar som ofrånkomligt färgar de teorier som produceras 3. Abduktion a.Kombination av in-/deduktion b.1) Utifrån enskilt fall formulera ett hypotetiskt mönster som kan förklara fallet (induktion). 2) Hypotesen/ teorin prövas på nya fall (deduktion). 3) Ursprungshypotesen/-teorin utvecklas/utvidgas, blir mer generell c.Fördel: Låser inte forskaren. Risk: Alla forskare är färgade av erfarenheter och tidigare forskning (ingen startar förutsättningslöst). Forskaren kan (omedvetet) välja studieobjekt utifrån tidigare erfarenheter Relationen mellan teori och empiri 3: induktion och abduktion

21 Perspektivvalet får avgörande betydelse för vilken slags verklighet man upptäcker Mikro: ofta individer eller företag i centrum, hur dessa anpassar sig till en ny situation Makro: strukturella förhållanden och processer i samhället lyfts fram. Intresserad av de samlade effekterna av processer på lägre nivåer, t.ex. individuella handlingsval eller företags beslut om investeringar, anställningar etc. Val av perspektiv: makro-/mikroperspektiv

22 i)Inledning a.Tilltagande trafik och trängsel i urbana miljöer = ökad trängsel = ökade utsläpp etc. b.Du som privatperson har under en längre tid observerat att det skett en förändring, varför? ii)Persontransporter och godstransporter a.I vilken utsträckning bidrar person- resp. godstransporter till ovan problem? b.Hur ser utvecklingen ut över tid och hur ser framtidsprognoserna ut? iii)Persontransporter – drivkrafter a.Vilka är drivkrafterna bakom ökade persontransporter? iv)Persontransporter – åtgärder a.Lagar och regler (t.ex. tidsrestriktioner) b.Skatter och avgifter (t.ex. parkeringsavgifter, utsläppsrätter) c.Markanvändning och infrastrukturinvesteringar (t.ex. öka kapaciteten via investeringar i vägar) d.Beteendeförändringar v)Persontransporter – skatt-/avgiftsåtgärd a.Trängselskatt Att identifiera ett forskningsproblem: ett exempel


Ladda ner ppt "Den vetenskapliga forskningsprocessen – att planera och genomföra en undersökning Jerry Olsson IES, Avd. för kulturgeografi Handelshögskolan vid Göteborgs."

Liknande presentationer


Google-annonser