Globalisering 1900-tal Föreläsning 2: Avkolonialisering Öst och Väst går skilda vägar Ekonomisk historia A, Ht 2011 Hanna Söderbaum.

En presentation över ämnet: "Globalisering 1900-tal Föreläsning 2: Avkolonialisering Öst och Väst går skilda vägar Ekonomisk historia A, Ht 2011 Hanna Söderbaum."— Presentationens avskrift:

1 Globalisering 1900-tal Föreläsning 2: Avkolonialisering Öst och Väst går skilda vägar Ekonomisk historia A, Ht 2011 Hanna Söderbaum

2 Ny amerikansk strategi: slut på amerikansk protektionism Bretton Woods Öst och Väst tar skilda vägar Stark ekonomisk tillväxt och stora samhällsomvandlingar Avkolonialisering och olika utvecklingsstrategier Efter Bretton Woods: Oljekris och inflation 1980-tal: återhämtning

3 Bretton Woods-systemet efter kriget – kontrollerad kapitalism (Keynesianism) (1918- 1939: regleringar, tullar) Bretton Woods 1944: internationell handel bör inte begränsas, fast växelkurs (US dollar/guldmyntfot) Ger upphov till nya internationella organisationer: –IMF (International Monetary Fund)  adminstrerar det internationella penningssystemet –World Bank (då International Bank for Reconstruction and Development) –GATT (General Agreement on Tariffs and Trade) 1947. Efterträds av WTO (World Trade Organization) 1995 Internationell integration men med nationellt kontrollerade penningflöden: höga skatter, välfärdstaters utbyggnad

4 Östblocket Isolering Utraderande av marknaden Planekonomi (5-årsplaner) av den egna produktionen som riktade sig mot att fylla landets olika behov Expansion av socialistblocket under 1940-1950-tal CMEA eller Comecon, motsvarande Bretton woods men effektiviteten ifrågasatt Töväder med Chrustjov,1960-tal

5 Avkolonialiseringen och fattiga länders val av väg mot utveckling Orsaker 1.En framväxande (utbildad) medelklass i storstäderna 2.De koloniala administrationerna försvagade 3.USA negativ till Europas kolonialism 4. Minskad ekonomisk betydelse för kolonialmakterna Längtan efter autonomi, självständighet och en generell misstänksamhet mot omvärlden –Utvecklingsländerna valde ekonomisk nationalism

6 Under tidsperioden mellan 1930-tal-1970-tal valde utvecklingsländerna att omforma sin politik och vidta ekonomiska strategier i syfte att bygga upp sin inhemska industri. Det skedde i tre olika omgångar: Latinamerika1930-talet Asien 1940-tal Mellanöstern och Afrika1950-1960-tal De asiatiska länderna särskilde sig dock genom att man bedrev protektionism och skyddade den egna produktionen samtidigt som man var exportorienterad.

7 Indien Självständigt 1948 Pandit Jawaharlal Nehru – en pragmatisk socialist –Utveckla några nyckelindustrier –Privat näringsliv fick en ärlig chans –ISI likt den latinamerikanska, men schystare villkor för jordbruket P.g.a. parlamentarisk demokrati och mycket stor jordbruksbefolkning? –5-årsplaner men liknade ej Sovjets Resultat: Tidigt 1970-tal hade industrin utvecklats rejält Bandung – den gyllene medelvägen?

8 Tack vare den internationella ekonomiska integrationen! De asiatiska tigrarna och exportorienterad industrialisering: Korea genomgår mellan 1966 och 1996 en transformation och landar i ett rikt och välmående samhälle. –(1:a generationen) Likaså Taiwan, Singapore, Hongkong –(2:a generationen) Och Thailand, Malaysia, Filippinerna, Indonesien Mexiko specialiserade sig på komponenter till bilindustrin. Chile: fisk och frukt Vietnam: räkor, ris och tillverkningsindustri

9 Oljekris och slut på Bretton Woods-systemet På 70-talet ställdes återigen internationella åtaganden mot nationella behov. Handelskrig… –Påverkade kapitalflöden –Orsakade valutaspekulationer –Påverkade nationella ekonomier negativt Det amerikanska systemet upplevde att de blev sårbara inför omvärlden. –Amerikanskt behov att devalvera valutan

10 Följder I Priset på olja steg från 3 till 30 USD per fat –Många råvarupriser chockhöjdes Efter 1973 ökade spänningarna runt om i världen Tillväxten i de kapitalistiska länderna sjönk drastiskt Arbetslösheten uppe i 1930-talsnivåer – Men de sociala och humanitära effekterna än värre.

11 Följder II Kraftig inflation Räntor instabila Amerikanska löner sjönk med 10 % 1978-1982 Uppsving för banksektorn

12 Följder III Utvecklingsländerna mötte sina växande fattigdomsproblem genom ökad belåning Frihandelsförespråkare och protektionister kämpade om att diktera vilken väg deras länder skulle gå.

13 Tiden efter Bretton Woods i tre faser 1970-tal: hög inflation 1980-tal: återtagen kontroll över inflationen, samtidigt ett årtionde då man drog på sig stora statsskulder. 1990-talet: Många länder återtog kontrollen över sin ekonomi och minskade sina statsskulder, höll inflationen låg samtidigt som man strävade efter en lagom stor offentlig sektor med en förmåga att tillgodose välfärdsbehoven.

14 Kapitalismens återkomst enligt Frieden Kontinentala marknader i Nordamerika och Europa Utvecklingsländerna avslutade ISI De f.d. kommunistiska länderna övergick till marknadsekonomi och integrerades med omvärlden. Intressena och idéerna för ekonomisk globalisering dominerade världsekonomin och politiken. Världen var än en gång kapitalistisk, och kapitalismen en än gång global.  Men var det verkligen the End of History?

15 Problematisk utveckling / stagnation Övergången till kapitalism i och med Sovjetunionens fall mycket problematisk –Väldig inkomstklyftor utvecklas snabbt Egypten övergav sina ISI-strategier motvilligt och för sent. Halvhjärtade ekonomiska reformer ledde ingen vart. Afrika söder om Sahara konstant misär p.g.a. oljekrisens effekter, undermåligt transportnät, sjukdomsepidemier och klimat, inbördeskrig eller egna regimen? Taskiga handelsavtal?

16 Sammanfattning