Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Sverige i den globala ekonomin Julia Brandt IEI/Nationalekonomi Föreläsning 10 2014-04-04 1.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Sverige i den globala ekonomin Julia Brandt IEI/Nationalekonomi Föreläsning 10 2014-04-04 1."— Presentationens avskrift:

1 Sverige i den globala ekonomin Julia Brandt IEI/Nationalekonomi Föreläsning

2 Sverige i den globala ekonomin Den öppna ekonomin – kapitel 17 Finanskris och omprövning – kapitel 21 2

3 Den öppna ekonomin Öppen ekonomi: Internationella aspekter Utrikeshandel Valutaflöden Växelkurssystem  Prisbildningen på världsmarknaden påverkar de nationella förutsättningarna för sysselsättning, inkomstfördelningar och den ekonomiska politikens möjligheter och utrymme 3

4 Bytesbalansen: Export – Import Om Export < Import  Utlandsskuld Utlandsskuld måste betalas för med ränta Stora utlandsskulder = högre ränta och större finansiell osäkerhet  Mål: ”extern balans”: underskott ska utjämnas av överskott över tiden, eller en maxgräns för underskott i bytesbalansen Den öppna ekonomin 4

5 Extern balans inskränker möjligheten till stabiliseringspolitik: Skapa inre balans genom att vid lågkonjunktur sänka reporäntan eller öka offentliga utgifter:  Ökad aggregerad efterfrågan  ökad sysselsättning  högre löner  prisstegringar Prisstegringar  inhemska varor dyrare relativt utländska  minskad export och ökad import  försämrad bytesbalans och ökad skuldsättning Den öppna ekonomin 5

6 Yttre balans Upprätthålla god internationell konkurrenskraft för att möjliggöra att exportintäkterna täcker importkostnaderna Hur? 1)Naturtillgångar som andra inte kan avvara 2)Konkurrera med kvaliteten på exportvarorna 3)Konkurrera med priset på exportvarorna Alternativ 2: inte lika resurskrävande eftersom en mindre exporterad kvantitet kan generera lika stora exportintäkter som en större kvantitet till lägre pris Den öppna ekonomin 6

7 Konkurrera på världsmarknaden med kvalitet Incitament och möjligheter för kapital och högutbildad arbetskraft att stanna i landet - attraktionskraft Bra utbildningssystem Bra kommunikationer  rörlighet En bred och flexibel arbetsmarknad Låg inflation (bra köpkraft och stabilitet) Politisk stabilitet ”Skattesystem som premierar arbete och investeringar i landet” – förhindra brain drains  Konvergens mellan olika länders skattesatser och löner Effekter på den socioekonomiska tryggheten? Den öppna ekonomin 7

8 Kapital rörligare än arbetskraft  Kapitalflöden över landsgränserna är stora och kräver att man växlar till sig valutan för det land man ska investera i Ränteparitetsvillkoret: inhemsk ränta = utländsk ränta + förväntad växelkursförändring Upprätthålls via arbitrage: Om r < r* + förväntad växelkursförändring  låna hemma, växla till utländsk valuta, investera i utlandet Om r > r* + förväntad växelkursförändring  låna utomlands, växla till inhemsk valuta, investera hemma  Utjämning av räntorna via efterfrågan och utbud på krediter Den öppna ekonomin 8

9 Förutsättning för att hålla låg ränta och stimulera efterfrågan och sysselsättning: Låg inflationstakt Ekonomisk-politisk trovärdighet och stabilitet Inte för stora statsskulder Om inte: uteblivet kapitalinflöde  ingen finansiering av lån Alltså påverkar räntebeslut inte bara aggregerad efterfrågan och kreditmarknaden, utan också valutamarknaden  påverkan på bytesbalansen, som driver upp/ner aggregerad efterfrågan Den öppna ekonomin 9

10 Importerad inflation/deflation Om SEK deprecieras (pga räntesäkning) blir import från andra länder dyrare i termer av det andra landets valuta  priset på import ökar Om SEK apprecieras (pga ränteökning) blir import i termer av utländsk valuta billigare – priset på import går ner Den öppna ekonomin 10

11 Rörlig växelkurs: svängningar fram och tillbaka ger inga enorma effekter på lång sikt om uppgångar och nedgångar tar ut varandra Om valutan försvagas eller förstärks så pass mycket att inflationsmålen hotas kan man vilja påverka växelkursen för att upprätthålla internationell konkurrenskraft  Fast växelkurs: Kontrollera växelkursutvecklingen genom att köpa/sälja utländsk valuta, eller devalvera (skriva ner sin valuta), eller genom att höja/sänka reporäntan Den öppna ekonomin 11

12 Fast växelkurs Styrräntan som medel för att öka eller minska valutainflödena via kapitalmarknaden  Eventuella oönskade effekter på den inhemska marknaden: Höja räntan för att öka valutainflödet och motverka depreciering  minskad aggregerad efterfrågan  arbetslöshet Sänka räntan för att minska valutainflöden och motverka appreciering  ökad aggregerad efterfrågan  inflation Alltså: trade-off mellan yttre och inre ekonomisk stabilitet  ekonomiska och politiska risker Den öppna ekonomin 12

13 Den öppna ekonomin 13 Eklund, figur 17.1 Liten öppen ekonomi med fast växelkurs: begränsat utrymme för monetär stabiliseringspolitik pga räntans roll i att hålla inflationen och därmed växelkursen fast

14 Rörlig växelkurs Hög inflation kan kompenseras genom att den deprecierade valutan leder till förbättrad bytesbalans och därmed upprätthåller sysselsättningen, på kort sikt På lång sikt: hög inflation  försvagad konkurrens på världsmarknaden  minskad produktion, minskad BNP och ökad arbetslöshet Därför: inflationsmål inte bara för inhemska marknadens skull, men för att hålla växelkursutvecklingen stabil Förutsättning: ungefär samma inflationstakt i alla länder  de flesta har inflationsmålet 2 % Den öppna ekonomin 14

15 Val av växelkurssystem: 3 mål 1)Valutasystemet ska ge stabilitet 2)Förse marknaden med likvida medel 3)Tillåta att bedriva stabiliseringspolitik vid svåra ekonomiska störningar Typ 1 Fasta, justerbara växelkurser (Bretton Woods-systemet)  Stabilitet, men begränsade valutaflöden och likviditet, och begränsat handlingsutrymme för nationell stabiliseringspolitik Typ 2 Rörliga växelkurser och avreglerade marknader  likviditet och möjlighet till stabiliseringspolitik, men valutavolatilitet Den öppna ekonomin 15

16 För en liten, öppen ekonomi utan fast växelkurs: 2 alternativ 1)Egen valuta och rörlig växelkurs 2)Ingå i en valutaunion Valutaunion: t ex Skandinavien på 1800-talet, dagens EMU Den öppna ekonomin 16

17 Förutsättningar för en fungerande valutaunion: Homogena ekonomier med samma behov och liknande konjunkturcykler Likartade produktionsförutsättningar Liknande sociala normer Konvergenskriterier med syfte att göra länderna så likartade som möjligt 1)Låg inflation 2)Låg ränta 3)Litet budgetunderskott 4)Låg statsskuld 5)Stabila valutor 17 Den öppna ekonomin

18 EMU i praktiken Avvikelser från konvergenskriterierna straffas inte hårt  inga incitament att följa dem Medlemsländerna heterogena med olika normer och kultur  en politik inte lämplig i alla länder? 18 Den öppna ekonomin

19 Så varför EMU? Fördelar Kostnaderna för valutaväxling försvinner – kapitalrörlighet Ökad stabilitet på valutamarknaden Ökad handel mellan länderna i unionen Skärpt konkurrens när jämförbarheten mellan ländernas varupriser blir större  Snabbare produktivitetstillväxt – lägre prisnivå och ökad BNP 19 Den öppna ekonomin

20 EMU – nackdelar Ingen självständig penningpolitik – problem när länderna är heterogena Avsaknad av växelkurs omöjliggör valutaeffekter av penningpolitiska åtgärder Om arbetsmarknaden inte är helt rörlig och utvecklingsnivån varierar blir det kostsamt för de mindre utvecklade/svagare länderna Även gränser för finanspolitiska åtgärder då inflationen inte får variera för mycket Större konjunktursvängningar i länder med avvikande situation när räntan sätts centralt Ökad handel medlemsländerna emellan sker på bekostnad av utomstående länder 20 Den öppna ekonomin

21 Optimism och tillväxt på 90- och 00-tal  hög tillväxt med låg inflation och fortsatt växande investeringar som drev på tillväxten Ökad kreditgivning, även till folk med lägre betalningsförmåga, med fastigheter som säkerhet Fallande fastighetspriser och undervärderad risk  r ner och kedjereaktion som signalerade instabilitet  brist på tillit gjorde att instabiliteten förstärktes  kraven på ersättning för att låna ut (räntan) ökade kraftigt  recession Amerikansk recession  mindre import = mindre export för andra länder  arbetslöshet även för exportländerna Ekonomisk-politiska motåtgärder: sänkt styrränta, stödåtgärder till banker för att förhindra ”bank runs”, expansiv finanspolitik – men lång väg att gå Oförutsedda ekonomiska händelser som förändrade synen på nationalekonomins uppgift och framtid – från rationalitetsantagande till tvärvetenskaplighet 21 Finanskrisen och omprövning


Ladda ner ppt "Sverige i den globala ekonomin Julia Brandt IEI/Nationalekonomi Föreläsning 10 2014-04-04 1."

Liknande presentationer


Google-annonser