Politisk geografi John Östh. Vad är politisk geografi? Hur stater organiseras/ordnas Relationen mellan stater och kolonier Relationen mellan styre och.

En presentation över ämnet: "Politisk geografi John Östh. Vad är politisk geografi? Hur stater organiseras/ordnas Relationen mellan stater och kolonier Relationen mellan styre och."— Presentationens avskrift:

1 Politisk geografi John Östh

2 Vad är politisk geografi? Hur stater organiseras/ordnas Relationen mellan stater och kolonier Relationen mellan styre och medborgare Internationella handelsöverenskommelser, konflikter/fred, etc Valanalys Samhällsplanering

3 Historiens politiska geografi Typ av samhälle:Jägare/samlare Monopolet över våld: –Individen Gränser: –Mobil "axis mundi" Konsensus: –personliga band Kitt: –Tro/överlevnad Fokus: –gruppen

4 Historiens politiska geografi Typ av samhälle: Första bofasta jordbrukare Monopolet över våld: –Byn Gränser: –Brukandeytan Konsensus: –Råd, äldste, traktater, släkt Kitt: –Tro/överlevnad Fokus: –gruppen

5 Historiens politiska geografi Typ av samhälle:tidiga civilisationer Monopolet över våld: –Det differentierade samhällets härskare Gränser: –Fast kärna, ifrågasatt gräns (centrum periferi) Konsensus: –Klasser, adel, militär Kitt: –Tro Fokus: –Världsordningen

6 Eriksgata ”Svearna äga att taga konung och likaså att vräka. Han skall med gisslan fara ned och till Östergötland. Då skall han skicka sändemän till alla götars ting. Då ska lagmannen utse gisslomän, två från södra delen av landet och två från norra delen av landet; sedan skall han sända fyra andra män från landet med dem. De skola fara till Junabäck att möta honom. Östgötarnas gisslomän skola följa honom dit och bära vittne, att han har kommit in i deras land så, som deras lag säger. Då skall man sammankalla alla götars ting honom till mötes. Då han kommer till tinget, skall han svärja att vara trogen mot alla götar, att han inte skall bryta rätt lag i vårt land. Då skall lagmannen först döma honom till konung och sedan andra, som han beder därom. Konungen skall då giva fred åt tre män, som icke hava gjort nidingsverk”. Ur: Äldre Västgötalagen

7 Historiens politiska geografi Typ av samhälle:Industriella samhället Monopolet över våld: –Nationalstaten Gränser: –Fasta inifrån, ifrågasatta utifrån Konsensus: –Skola, traditioner, nationell identitet, kultur, demokrati, lagar Kitt: –Tro/historia/kultur/ideologi Fokus: –Folket

8 Historiens politiska geografi Typ av samhälle:Postindustriella samhället Monopolet över våld: –Internationella organ Gränser: –Multipla fasta och rörliga politiska och ekonomiska gränser Konsensus: –”Media och folket” Kitt: –Ekonomi, events Fokus: –Individen

9 Relation stater/kolonier Kolonialism Imperialism –Ofta historiematerialistisk tolkning = kapitalismen måste lägga nya marknader under sig… Neo-kolonialism/nykolonialism –Varför fattigdom trots självständighet Postkolonialism –Orientalism (Edward Said 1978) –Filosofiskt Cecil Rhodes "Så mycket att göra, så lite blev gjort".

10 Kolonialism Kongokonferensen 1884-1885 1886 Drottning Victoria ger (snart varande) Kejsar Wilhelm II Kilimanjaro i födelsedagspresent…

11 kolonialism

12

13

14

15

16

17

18

19

20 Att kontrollera världen Heartland (Mackinder) –"Who rules East Europe commands the Heartland; who rules the Heartland commands the World-Island; who rules the World-Island controls the world.“ 1919 Rimland (Spykman)

21 Relation mellan stat och medborgare Segregation –Etnicitet Spatial mismatch White flight/ white avoidance Apartheid –Kön Arbetsdelning –Klass Delaktighet Gini Centrum/periferi –Makten, media & money Ideologi –demokrati –Kommunism –Teokrati –Fascism/nazism

22 Gränsdragningar Administrativa: –Internationella sammanslutningar EU –Nationsgräns Nationsgräns, Ekonomisk zon –Län, stift –Kommun –Kommundelar, valdistrikt, församlingar

23 Gränsdragningar Funktionella: –Lokala arbetsmarknader –Sportregioner/serier –Försvarsområden/kommunalförbund/ vägverket… –Internationella sammanslutningar: FN, handelsområden, försvarsallianser

24 Gränsdragning Mentala –Tillhörighet Bergslagen –Landskap landsdel Ursprung, karaktär –Dikotoma Lantisar/08:or, blattar/svennar, Leksand eller inte

25 Gränsdragning Begrepp inom gränsdragningsgeografin: –Enklav –Exklav –Landlocked –Extraterritoriell –gerrymandering C tillhör landet B, och är därför en enklav i A och exklav till B

26 Samhällsplanering Översiktsplan –Beskriver kommunens planer av framtida användning av mark –Icke juridiskt bindande –Plan- och bygglagen (PBL) år 1987 –Fördjupad översiktsplan –Regional översiktsplan

27 Samhällsplanering Detaljplan (f.d. stadsplan) –Juridiskt bindande –Styr bygglov, regler för användande –områdesbestämmelser

28 Samhällsplanering MKB/MKA (Miljöbalken SFS 1998:905) –Krävs för alla verksamheter som påverkar miljön En miljökonsekvensbeskrivning skall innehålla: –Beskrivning av aktuellt projekt. –Miljöförutsättningar i området för eventuellt genomförande av projektet. (Miljö inkluderar natur & kultur) –Troliga miljökonsekvenser vid genomförandet av projektet. –Strävanden efter att minska negativa miljöeffekter. –Oundvikliga negativa miljöeffekter. –Alternativ till projektet (inklusive nollalternativ) samt alternativens effekter. –Analys av hur det lokala och kortsiktiga utnyttjandet av miljön förhåller sig till ambitionen att långsiktigt förbättra miljön. –Förekomst av irreversibla effekter.

29 Samhällsplanering Didaktik –Planera en liten kommun (ca 4000 individer) –Placera kommunen i ett geografiskt sammanhang –Hur ser åldersfördelningen ut – dess behov –Var planerar vi vad? –Vad måste finnas? – sopor, vatten/avlopp, gator, förskola/skola, boende/arbete/rekreation…