Årstidsväxlingar Årstidsväxlingar Norra halvklotet Vår Höst Sommar Vinter.

En presentation över ämnet: "Årstidsväxlingar Årstidsväxlingar Norra halvklotet Vår Höst Sommar Vinter."— Presentationens avskrift:

1

2

3 Årstidsväxlingar

4 Årstidsväxlingar Norra halvklotet Vår Höst Sommar Vinter

5 Jordens rörelser Jorden snurrar runt sin egen axel. Denna axel är en tänkt linje som går från nordpolen rakt genom jordklotet till sydpolen. Ett varv runt den egna axeln tar 24 timmar, ett dygn. När jorden är vänd mot solen är det dag och när jorden är vänd från solen är det natt. Jorden rör sig också i en bana runt solen. Ett varv runt solen tar 365 dygn och 6 timmar=ett år. Lyser solstrålarna med en sned, liten vinkel på jorden blir temperaturen lägre. (s.68) Kallt klimat. När solstrålarna träffar jordytan vinkelrätt, står solen i zenit. Detta sker mellan vändkretsarna. Varmt klimat.

6 Solen står i zenit Den heta temperaturen vid ekvatorn, i tropikerna, beror på att solen står högt på himlen hela året. Solstrålarna träffar jordytan rakt uppifrån och varje kvadratmeter blir mycket varm. Föremål avger inga skuggor bakom sig!

7 Jordgloben & kartan

8 Kan man göra jordgloben platt? - Tänk dig en apelsin!

9 Att göra en platt karta av ett klot…

10 Kartprojektioner

11 Sättet man ritar kartor på kallas för kartprojektioner. För att kunna göra en karta måste man fuska genom att fylla ut de tomma ytorna. En karta visar alltid något ”fel”. Bara jordgloben visar rätt. Alla kartprojektionerhar fördelar & nackdelar!

12 Världen som vi är vana att se den

13

14 Rita en jordglob Rita in: Ekvatorn Kräftans vändkrets Stenbockens vändkrets Norra polcirkeln Södra polcirkeln

15

16 Kartor från förr

17 Hur görs kartor idag? Idag använder vi satelliter till vår hjälp. De tar kort som vi sedan med datorns hjälp ritar om till kartor. Dessa kartor stämmer mycket bättre överens med verkligheten.

18 Vanliga kartor:Terrängkartan Skala 1:50 000

19 Fastighetskartan Skala 1:10 000

20 Ekvatorn – jordens ”midja”

21 Ekvatorn markerad på världskarta

22 Breddgrad = latitud

23 Ekvatorn har beteckningen 0 o

24

25 Breddgrader – latituder anges i nordlig eller sydlig bredd Exempelvis: 60 o N 40 o S

26 Polcirkeln En polcirkel är den yttersta latitud (breddgrad )räknat från polen. Där går inte solen ner vid sommarsolståndet, den tid då solen står som högst på himlen på norra halvklotet. Detta kallas för midnattssol.

27 LÄNGDGRADER / LONGITUD / MERIDIAN = en båge genom polerna på jorden

28

29 Man utgår från nollmeridianen för att räkna ut längdgraderna

30 Nu ska vi titta på jordgloben och hur nollmeridianen går

31 Längdgrader – longituder anges i östlig eller västlig längd Exempelvis: 60 o E (east) 40 o W (west)

32 Flera namn för samma sak! Parallellcirklar Breddgrader Latitud Det finns 90 cirklar/breddgrader på varje halvklot. Totalt 180 cirklar. Meridianer Längdgrader Longitud

33 Latitud – breddgrad ligger på ”bredden”. Longitud – längdgrad ligger på ”längden”

34 Breddgrad + längdgrad = gradnät!

35 Enheten för vinkel är: Grader 0o0o 180 o 90 o 270 o 360 o

36 Grader betecknas med en upphöjd nolla o Exempelvis 12 o

37 Nollmeridianen skrivs så här: 0o0o

38 Väderstrecken

39