Ämnesspråk och kommunikation i matematik. LITTERATUR Schleppegrell, M. J. The Linguistic Challenges of Mathematics Teaching and Learning : A Research.

En presentation över ämnet: "Ämnesspråk och kommunikation i matematik. LITTERATUR Schleppegrell, M. J. The Linguistic Challenges of Mathematics Teaching and Learning : A Research."— Presentationens avskrift:

1 Ämnesspråk och kommunikation i matematik

2 LITTERATUR Schleppegrell, M. J. The Linguistic Challenges of Mathematics Teaching and Learning : A Research Review Myndigheten för skolutveckling Mer än matematik : om språkliga dimensioner i matematikuppgifter http://www.skolverket.se/publikationer?id=1891 Löwing, Madeleine Matematikundervisningens dilemman : hur lärare kan hantera lärandets komplexitet Kapitel 7 sid. 143 – 158 Høines, Marit Johnsen Matematik som språk: verksamhetsteoretiska perspektiv. s. 67-105 (Kapitel 3)

3

4 TRE ASPEKTER PÅ SPRÅK I MATEMATIK Ämnesspråk i matematik Kommunikation Att förstå matematiska begrepp

5 VAD ÄR ETT ÄMNESSPRÅK? Lärande i ett ämne innebär även att lära sig ämnets språk Skolspråk skiljer sig vardagsspråk I skolan sker lärande mestadels genom språket

6 Matematiskt ämnesspråk Grundskolans matematik har som alla ämnen sitt eget ämnesspråk Matematiskt ämnesspråk har möjlighet att uttrycka matematiskt innehåll som är svårt eller till och med omöjligt att formulera med vardagsspråk Inte ett ämnesspråk!

7 Matematiskt register Inte bara nya ord, utan också ny stil, nya och former av argument Skiljer sig från vardagsspråk För 10 röda rosor får man betala 120 kr. Hur mycket kostar 5 röda rosor?) Ställ upp och räkna ut a) 3 * 23

8 Språkets betydelse för matematikämnet har mer och mer börjat uppmärksammas Elever med svenska som andraspråk klarar de nationella proven i matematik betydligt sämre än elever med svenska som förstaspråk (Skolverket, 2008, s. 7) Även elever som läser matematik på sitt modersmål stöter ofta på språkliga problem i matematikämnet

9 SPRÅKET BÖR VÄL VARA SÅ ENKELT SOM MÖJLIGT? Två syften med skolans matematikundervisning: 1.Klara vardagen 2.Förbereda för vidare studier Att ha tillgång till ämnesspråket är en förutsättning för att klara framtida studier.

10 FÖRENKLA ÄMNESSPRÅKET ? Ger inte eleverna de verktyg som behövs för att klara vidare studier. Undervisningen bör lyfta fram språket och de språkliga strukturer som är kopplade till ämnet så att eleverna lär sig att hantera dessa. En viktigt uppgift i undervisningen är att hjälpa elever att bygga ut sitt vardagsspråk till att också omfatta akademiskt språk (Schleppegrell, Löwing s. 145, 148–149)

11 Två aspekter av ämnesspråk Multipla semiotiska system (Olika teckensystem) Grammatiska mönster (Schleppegrell)

12 Multipla Semiotiska System (Representationsformer, modaliteter) Schleppegrell, s. 141

13 Muntligt språk

14 Skrivet språk År 2000 hölls de olympiska spelen i Sydney i Australien. Hur många år sedan är det? (Matte Direkt Safari 3B)

15 Symboler ≤ ≥ %< =>²8 0 ⅖√

16 Symbolspråk Två äpplen och fem äpplen blir sju äpplen tillsammans. Summan av två och fem är sju. 2 + 5 = 7

17 Grafer och diagram Matte Direkt Safari 3B

18 Layout och illustrationer Bilder kan vilseleda Samverkar text och bild? Är bilden nödvändig för lösningen?

19 Konkret material

20 2 svårigheter med då multipla semiotiska system används: Att förstå och behärska olika system Att samordna information från olika system

21 (Flex 1B)

22

23 ÖVERSÄTTNINGSLED Olika semiotiska system (andra modaliteter, representationsformer, semiotiska system) kan också fungera som översättningsled Översättningsled är förbindelser mellan det nya språket och barnets begreppsvärld. Gör språk av andra ordningen till språk av första ordningen. Det är viktigt att eleven får hjälp med att utveckla ett muntligt språk, som kan fungera som översättningsled.

24 Olika semiotiska system som kan användas för att stödja elevens begreppsutveckling: Muntligt och skriftligt språk Symboler Bilder Konkret material

25 (Flex 1B) (Pixel, 1B)

26 (Matteboken, 1B)

27 Vokabulär Fack-/ämnessord som: summa, bråkdel, plats, låna, produkt, cirkel, area, prisma (Schleppegrell, s. 142-145)

28 The Grammar of Mathematics Vokabulär Exempel på ord med olika betydelse i matematiska respektive vardagliga sammanhang: Matematisk vokabulärVardaglig betydelse volymljudvolym, hårvolym uddakonstiga rymmerflyr rotträdrot Skillnad Olikhet Teckna uttrycket Rita Axel Kroppsdelen axel Värde Något värdefullt Bestäm arean Besluta Term Ord

29 Är matematiska termer svåra? Är det ordet i sig eller innebörden av de matematiska termerna som är svår? Hur hjälper vi elever bäst? Burkar, cylindrar? (Löwing, s. 148 – 149)

30 Signalord Peter är 8 år och 4 år äldre än Gustav. Hur gammal är Gustav? Ex. mer, längre, vinner, tyngre, ökar, tjänar… tappade, yngre, mindre, billigare, kortare…

31 Grammatiska mönster substantivfras, t.ex. volymen av ett rektangulärt prisma med sidor 8, 10 och 12 cm relationella verb som att vara/att ha/lika med konjunktion (bindeord), t.ex. om, medan underförstådda grundregler, t.ex. i geometri (Schleppegrell, s. 142-145)

32 Nominalisering – när verb görs till substantiv Vad var kattens vikt? Hur mycket vägde katten? Summan av två på varandra följande positiva jämna heltal är 340

33 Verb i passiv form passiv form Vera hämtas av Bo. Avgiften betalas av medlemmarna. aktiv form Bo hämtar Vera. Medlemmarna betalar avgiften.

34 Verb i passiv form Hur kan texten i uppgiften omformuleras? Bestäm hur stort fel som görs när arean beräknas med egyptiernas formel. Bestäm hur stort fel det blir när man beräknar arean med egyptiernas formel.

35 Partikelverb Hur många lass gick åt? Hur många lass behövdes? GÅ IGEN GÅ IN FÖR GÅ MED PÅ GÅ ÖVER GÅ UT PÅ GÅ BORT GÅ IHOP GÅ ÅT GÅ FÖR SIG GÅ BORT

36 Partikelverb Hur kan texten i uppgiften förbättras Anna och Maria gick tillsammans på spinning i april. Maria köpte ett månadskort. Anna köpte ett 5- kort och betalade därefter engångspris. Under månaden hann de gå på spinning 8 gånger. Vem av dem kom billigast undan och hur mycket mindre betalade hon? (NP Ma A, PRIM-gruppen)

37 Partikelverb Anna och Maria gick tillsammans på spinning i april. Maria köpte ett månads-kort. Anna köpte ett 5-kort och betalade därefter engångspris. Under månaden hann de gå på spinning 8 gånger. Vem av dem betalade minst och hur mycket mindre betalade hon? ( NP Ma A, PRIM-gruppen)

38 Fullständiga verbformer Fullständig form har gjort, hade gjort Hon frågade vad han hade gjort. Jag vill veta var du har varit. Ofullständig form Gjort Hon frågade vad han gjort. Jag vill veta var du varit.

39 Tydliga bindningar Utan bindning Har du sett tidningen jag köpte? Räkna på det sätt du tycker är bäst. Med bindning Har du sett tidningen som jag köpte? Räkna på det sätt som du tycker är bäst.

40 Komplicerad meningsbyggnad Det fält som pilen pekar på visar vad Pelle vunnit när hjulet stannat. Efter bearbetning: När lyckohjulet stannar pekar pilen på ett fält som visar Pelles vinst.

41 Spelar språket någon roll för matematikinnehållet? Vattnet i den stora flaskan ska hällas i små flaskor som rymmer 50 cl. Vattnet i den stora flaskan ska hällas i små flaskor. I varje liten flaska får det plats 50 cl. (Ur Äp5, PRIM-gruppen)

42 Spelar språket någon roll för matematikinnehållet? En solig vacker dag beger sig eleverna i klass 5 till stranden. En solig vacker dag går eleverna i klass 5 till stranden. (Ur Äp5, PRIM-gruppen)

43 Stöd för utveckling från vardagsspråk till att också omfatta skolspråk läraren har en mycket viktig roll när det gäller elevers matematiska språkutveckling Explicit fokus på lingvistiska mönster kan hjälpa elever att förstå språket elever behöver öva på att förklara både muntligt och skriftligt gruppdiskussioner läs problemet tillsammans och diskutera innehållet innan man börjar jobba med det

44 Kommunikation: Det finns två sidor av lärande och matematisk kommunikation: Eleven kan lära sig matematik genom kommunikation. Matematisk kommunikation är också ett mål i sig.

45 Kommunikation i Lgr 11 formulera problem reflektera över tolka beskriva formulera presentera argumentera föra resonemang kommunicera samtala om redogöra ställa frågor

46 5 förmågor (=kompetenser?) Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter Föra och följa matematiska resonemang Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

47 Att lära sig genom kommunikation Ett klassiskt kommunikationsmönster i klassrummet är ”triaden” : Initiering (fråga) Svar Reaktion (värdering) ( Löwing s. 152:f)

48 Hur öppna upp för kommunikation? Initiering – öppna frågor utan givet svar Reaktion (värdering) byts mot Feedback ex. Metaprocessdiskussioner: Finns det fler förslag? Vad händer om…? Hur gjorde du när…? Kan man använda någon annan representationsform? Kan man göra på något annat sätt? Vad säger ni om Kalles förslag? Diskutera med varandra

49 Sammanfattning: Ämnesspråk – viktigt att arbeta med språk Matematiskt register Multipla semiotiska system Vokabulär Grammatik Kommunikation Triadmodellen