K ROPPSORIENTERAD PSYKOTERAPI - integrativ - relationell - gränsöverskridande - psykodynamisk grund.

En presentation över ämnet: "K ROPPSORIENTERAD PSYKOTERAPI - integrativ - relationell - gränsöverskridande - psykodynamisk grund."— Presentationens avskrift:

1 www.allzen.net

2 K ROPPSORIENTERAD PSYKOTERAPI - integrativ - relationell - gränsöverskridande - psykodynamisk grund

3 KROPP OCH VÄRLDSBILD Själen lever genom kroppen som trimmas för att möjliggöra alltmer förfinat utforskande av olika medvetandetillstånd och varats väsen. YOGATRADITIONEN Målet är insikt och andlig utveckling för att få befrielse från återfödelsernas kretslopp. Kroppen är bäraren av individuella yttringar av världssjälen. Den ger den personliga livsenergin en boning i strävan att förbättra de medfödda förutsättningarna (karma).

4 KROPP OCH VÄRLDSBILD Meditationsmetoden är bl a mindfulness. DEN BUDDHISTISKA TRADITIONEN Målet är insikt och kroppen används som en informationskälla. Meditationen är medlet och kroppen uppfattas innehålla en känslomässig nivå, en tankemässig och en fysiologisk nivå. Dessa bör utforskas noga i syfte att befria oss från onödiga bindningar.

5 KROPP OCH VÄRLDSBILD DEN VÄSTERLÄNDSKA TRADITIONEN Från antiken (Platon) anses kroppen vara en materiell och ofullkomlig skugga till själens fullständiga, odödliga och harmoniska idévärld. I den judeo-kristna traditionen uppfattas kroppen som i grunden ond. Den är en boning för känslomässiga begär som styr våra handlingar och stör andliga strävanden. En himmelsk kropp ska återuppstå efter döden. Den vetenskapliga utvecklingen följer den dualistiska (Platon, Descartes) världssynen och visar en genomgående tendens att skilja kroppsliga och psykiska skeenden åt. Den moderna hjärnforskningen bryter den traditionen genom att påvisa att de fysiologiska och psykiska processerna följs åt i ett ständigt pågående samspel.

6 HJÄRNFORSKNING Det som gör oss till människor – vår verbala, reflekterande, medkännande, självmedvetna, empatiska sociala hjärna – kan inte utvecklas utan socialt samspel. Neurala nätverk som inte kommer till användning i socialt samspel förtvinar. Strukturer som inte stimulerats genom omsorgsfullt och lyhört relaterande i tid, förblir outvecklade. Gener som styr de högre kortikala funktionerna behöver socialt samspel för att aktiveras. Barnets förmåga att hantera relationer grundläggs under spädbarnstiden och påverkas av vårdnadshavarnas anknytningsmönster. För ett bra fungerande krävs ett flöde mellan den högra hjärnhalvans omedvetna affektmotoriska scheman och den vänstra hjärnhalvans verbala och kognitiva bearbetning.

7 HJÄRNFORSKNING Högra hjärnhalvan som utvecklas under 0-2 år ORBITOFRONTALA CORTEX Socialhjärna. Utvecklas postnatalt 0-3 år. Först kommer bilder av ansikten, kroppsspråk, samspel med tillhörande kroppsförnimmelser och grundaffekter. ”Känsloladdade inre objekt att falla tillbaka på - bygger upp impulskontroll. Grunden för empati. Högst halt av opiater. PREFRONTALA CORTEX Förbinder sensorium med affekter. Scannar organismens alla funktioner. Kopplingar till alla hjärnans motoriska och kemiska responser. AMYGDALA Affektcentrum. Vid födelsen utrustad för kamp-flykt och basal tillfredställelse (överlevnad) samt för socialt samspel. Skam, skuld, sorg, kärlek, njutning, lycka och intresse - vägledning till handling. Lagrar minnen av rädsloreaktioner. Omedvetna och automatiska responser.

8 HJÄRNFORSKNING Vänstra hjärnhalvas funktioner som utvecklas under 3-e levnadsåret FRÄMRE CINGULUM Omger amygdala och hypotalamus. Reflekterar över känslor. Kontrollerar sorg, smärta och njutning genom arousal eller avledande. Större medvetenhet om egna och andras känslor. DORSOLATERALA CORTEX Arbetsminnet.Håller kvar minnen och tankar och jämför dem – planeringsförmåga. Korrigerar för nya erfarenheter, bollar med information, viktig vid beslutsfattande. Samarbetar med främre cingulum för att producera tal. HIPPOCAMPUS Långtidsminnet. Sammanställer allt affektivt material och placerar det i rum och tid. Utveckling av ett berättande själv med ett förflutet och en framtid. Minns sammanhang. Tillgänglig för medveten hågkomst!

9 HJÄRNFORSKNING Barnets förväntningar på andra människor, och hur de kommer att bete sig, skrivs in i hjärnan under spädbarnsperioden, och lagras där på ett omedvetet plan. Dessa förväntningar grundlägger vårt beteende när det gäller relationer livet igenom. Ur ”Kärlekens roll” av Sue Gerhardt

10 HJÄRNFORSKNING Spegelneuroner »Aktiveras direkt och omedvetet vid åsynen av andra människors belägenhet. ”Speglar” det vi ser genom att väcka våra egna erfarenheter av liknande situationer. De andras kroppsspråk ”avkodas” omedelbart med hjälp av våra egna omedvetna sensomotoriska och affektiva minnen. Vi kan känna vad andra känner för att bättre förstå våra sociala sammanhang. Vår strävan att skapa en gemensam förståelserymd och ingå i den mänskliga gemenskapen är en av de starkaste drivkrafterna vi har. Denna empatiska förmåga är beroende av tidiga relationella erfarenheter och de kroppsliga processerna dessa involverar.

11 KROPPSORIENTERAD PSYKOTERAPI Grundantaganden Kropp och psyke är olika aspekter av samma helhet – alla tankar, känslor, handlingar, minnesfunktioner och förnimmelser, m m bärs upp av och hanteras genom olika fysiologiska processer Medvetande bärs upp av kroppen Affektmotoriska scheman är identitetsutvecklingens byggstenar – baserat på spädbarnsforskiningen och objektrelationsperspektivet (G. Downing) Olika modaliteter eller nivåer av medvetande inom kropp/psyke/helheten (G. Downing): - förnimmelsenivån - den verbala-kognitiva nivån - bild/gestaltnivån - den emotionella nivån - den motoriska nivån

12 KROPPSORIENTERAD PSYKOTERAPI Grundantaganden Affektmotoriska scheman: Medfödda rörelsescheman som innehåller en kognitiv och en emotionell komponent. Uppträder i interaktionen med andra och genom gradvis förfining över tid bygger upp uppfattningen om sig själv och andra.

13 Inre arbetsmodeller - John Bowlby (1969) Representationer av interaktioner som har generaliserats - Daniel Stern (1985) Procedurella minnen - Robert Clyman (1991) Känsloscheman - Wilma Bucci (1997) Affektmotoriska scheman - George Downing (1987)

14 KROPPSORIENTERAD PSYKOTERAPI Grundantaganden Den emotionella nivån: Den medvetna upplevelsen av känslan. Uppmärksamheten riktad mot förnimmandet av t ex fruktan, sorg, vrede, avsky, glädje, intresse/förväntan eller skam, mm

15 KROPPSORIENTERAD PSYKOTERAPI Grundantaganden Förnimmelsenivån: Uppmärksamheten riktad mot både de yttre och inre förnimmelserna som värme, kyla, beröring, hunger eller smärta.

16 KROPPSORIENTERAD PSYKOTERAPI Grundantaganden Den motoriska nivån: Medvetet registrerande av kroppens positioner och rörelser i rummet. Den rumsliga lokaliseringen är inte samma som taktila förnimmelser

17 KROPPSORIENTERAD PSYKOTERAPI Grundantaganden Den verbala-kognitiva nivån: Medvetandet är inriktat på att i första hand uppmärksamma tankarna som är klädda i ord eller med lätthet skulle kunna få en verbal formulering

18 KROPPSORIENTERAD PSYKOTERAPI Grundantaganden Bildnivån (Images): För det mesta visuella gestalter eller bildmässiga inslag i en i övrigt verbal process, fantasier, synminnen eller gestaltade tankeprocesser. Kan inkludera alla sinnesintryck (lukt, hörsel, känsel o s v)

19 KROPPSLIGA MEDVETANDEZONER Innehåller personliga uppsättningar av affektmotoriska scheman präglade av sina funktionsområden Bär vittne om individens utvecklingsprocess och historia av interpersonella erfarenheter Omfattar områden av både autonoma och viljestyrda system Kan bestå av specifika områden som präglats på ett särskilt sätt av någon speciell, starkt känsloladdad händelse Innefattar alla nivåer av medvetande (förnimmelser, känslor, tankar, rörelser och bilder)

20 MUNNEN Livsviktig för näringsintag, laddad med de tidigaste erfarenheterna av basal behovstillfredställelse och kvaliteten av intoning. Kommunikationskapacitet i talorganen. Tänder att tugga eller bita med. Släpper in eller stänger inne/ute. KROPPSLIGA MEDVETANDEZONER

21 HUDEN Ett omfattande informationssystem om den inre- och yttre världen. Genom beröring de tidigaste signalerna om hur det är att vara med andra. Står för kvaliteten i upplevelsen av bastrygghet och avgränsning gentemot andra. Förknippad med behov av omsorg. Identitet, integritet.

22 KROPPSLIGA MEDVETANDEZONER ÖGON Ytterst viktiga utifrån sin kontaktskapande funktion. Avläser, tar emot och uttrycker känslor. Hämtar information, tankar trygghet, vittnar om den tidiga anknytningens kvalitet.

23 KROPPSLIGA MEDVETANDEZONER HÄNDER Viktiga för behovstillfredställelsen, att sträcka sig efter någon eller något, att ta tag, att hålla i. Kan reglera distans, gå till attack eller försvara. Uttrycker känslor med gester. Verktyg.

24 KROPPSLIGA MEDVETANDEZONER FÖTTER och BEN Med sina bärande funktioner står de för kvaliteten i upplevelsen av förankring, trygghet, bas i livet, självständighet, kontakt med sin bakgrund. Kan fly, stå kvar eller sparka ifrån.

25 ANDNINGENS ROLL Grundläggande energitillförsel, livgivande, vitaliserande Direkt kopplad till det affektiva systemet, speglar varje affektiv skiftning Kopplad till kroppsliga och psykiska försvar Lättillgänglig som instrument Avspeglar omedvetna kroppsbilder

26 KROPPSFÖRSVAR Sådana som tillfälligt blockerar någon känsla, impuls och handling (t ex genom att involvera olika muskelgrupper och andning) Sådana som permanent hämmar områden av känslouttryck (t ex genom kroppshållning, omedvetna kroppsbilder, förändrad muskeltonus) De brukar använda sig av antingen överdriven åtstramning eller överdriven förslappning

27

28 KROPPSLIGA MEDVETANDEZONER Bäckenområdet

29 Bäckenområdet, forts

30

31 KROPPSLIGA MEDVETANDEZONER Magtrakten