Digital Trafikplattform för större städer Anders Gullberg och Anna Kramers CESC/KTH

En presentation över ämnet: "Digital Trafikplattform för större städer Anders Gullberg och Anna Kramers CESC/KTH"— Presentationens avskrift:

1 Digital Trafikplattform för större städer Anders Gullberg och Anna Kramers CESC/KTH Anders.Gullberg@urbancity.seAnders.Gullberg@urbancity.se; kramers@kth.sekramers@kth.se

2 Detta händer just nu Tjänster ersätter fysiska varor Betala för användning Delad ekonomi Lediga resurser tas i anspråk Information i realtid just när och där den är som mest värdefull Produktdifferentiering och individualiserade avtal Producenters nyckelresurs – användardata och –engagemang Disruptiva förändringar i många branscher Var finns trafiksektorn i detta landskap?

3 Pusselbitar: många funktioner finns redan Trafikinformation Vägavgifter Trafikledning

4 Stockholms trafiksystem Ineffektivt Opålitligt Miljöfarligt Vem äger problemet?

5 Digital Trafikplattform för större städer – vad är det? Systemtänkande: alla trafikslag och typer av resor och transporter påverkar varandra. Trafikanter, fordon, företag och vägar är uppkopplade. Länkar samman beslut och komponenter i trafiken på ett nytt smart sätt. Är öppen för alla producenter och användare enligt transaktionslogiken många till många.

6 Epokskifte: Digital Trafikplattform möjlig för att det finns En enormt stor ledig kapacitet i Stockholmstrafiken. Starka beroenden mellan trafikslagen och bristfällig samordning med stora samordningsvinster inom räckhåll. Stora skillnader i prestanda mellan trafikslagen. Nya sätt att använda digital teknik tack vara ubiqtious, mobile computing, internet of things.

7 Ledig kapacitet i trafiken Personbilar står parkerade 96 % av tiden. Mycket hög optionskostnad. Pendlare på spår använder 1/60 av bilpendlarens yta. 3,8 lediga platser per bil. Reserverad bussfil 15 ggr fler resenärer. Små förändringar – stora effekter.

8 Sveriges mest trafikerade vägsträcka Figur: Jenelius E. och Rondon A. KTH En minskning med 10 % (500 bilar röd yta) skulle leda till att Morgontrafiken flyter i över 70 i stället för 20–30 km/h. Ytterligare åttatusen bilar (grön yta) kommer snabbare fram under det som nu är kötid. Blommensbergsbron norrut höstvardag

9 Tjänsteperspektiv  Stadstrafiken en tjänst: förflyttning av människor och gods: självservice, kollektivtrafik, beställningstrafik.  Låg kvalité: osäkerhet om restid och bekvämlighet.  Snabb utveckling av digitala tjänster med realtidsinformation och -betalning. Detta händer i många branscher  Individualiserade erbjudanden kan ges när och där de har störst värde.  Ny relation till konsumenterna. De är värdefulla resurser: informationskällor, medproducenter och ”sensorer”.  Service ersätter ägande. Betala för användning.

10 Applikationer optimerar på individ-, fordons- och företagsnivå – mikronivå. Inte på systemnivå – dvs. användningen av infrastrukturen och kollektivtrafiken – makronivå. Samspel mellan infrastruktur och fordon/trafikanter öppnar stora möjligheter. Fantastisk utveckling av applikationer, men med begränsningar

11 Systemoptimering av infrastrukturen Modifiera trafikanternas beslutssituation så att miljömässigt hållbara val stimuleras som minskar köer och trängsel och stimulerar samåkning.  Varierat pris i tid och rum för plats på väg, parkering, samåkning och i kollektivtrafiken efter efterfrågan, miljöhänsyn, trafikrättvisa. Utmaning: nå tillräckligt många trafikanter före resan med beslutspåverkande information och prisuppgifter.

12 Så kan plattformen fungera Trafikanter erbjuds pålitlig och ständigt uppdaterad information om alternativa färdsätt, (ev. P-plats), restider, pris och ev. resefria alternativ. Val av alternativ innebär individuellt avtal med tjänsteleverantör. Kostnaden bokas på trafikantens konto. Guidning under hela förflyttningen för alla trafikslag samt beslutsförslag och ev. ersättningstrafik vid störningar. Automatisk kompensation vid felleverans.

13 Trafikanternas uppoffringar och vinster  Medger att sökningar och förflyttningar loggas enligt överenskommelse. Informerat samtycke.  Högre avgifter vid hög efterfrågan och hotad miljö.  Produktinformation och garanti: tid, bekvämlighet, kostnad. Reducerad osäkerhet under resan/transporten.  Ökad valfrihet, omedelbar tillgänglighet till alternativ.  Mindre trängsel, lägre kostnader.  Minskat tvång att äga (flera) bil(ar).  De som inte kan/vill delta reser som idag i en gynnsammare trafiksituation. Information om maxpris.

14 Vinster i städer med Digital Trafikplattform  Tjugoförsta århundradets trafikhuvudstad, vilken Brand!  Effektivt och miljövänligt använd infrastruktur och möjlighet att gynna kapacitetsstarka trafikslag och nyttotrafiken.  Erbjuda stadsbor, besökare företag dramatiskt ökad tillgänglighet.  Möjlighet förutse och parera hotande sammanbrott i trafiken.  Kraftigt minskade kostnader för investeringar i infrastruktur och fordon, minskade byggkostnader.  Näringslivet gynnas av en öppna digital plattform för producenter, mellanhänder, tredjepartsaktörer, konsumenter – ekosystem för nya tillämpningar, samarbeten och tilläggstjänster.

15 Hur är detta möjligt?  Trafikbelastningen i olika trafikslag, längs olika länkar och vid olika tidpunkter uppvisar stor regelbundenhet som underlättar restidsprognoser och prissättning.  Trafikverket kan med hjälp av dynamiska data förutse en halvtimme i förväg att en kö kommer att uppstå.  Med dynamisk prissättning minskar (eller försvinner) köer och trängsel. Bussar kommer fram. Detta gör tidsprognoser och prissättning säkrare.  Ju fler som använder plattformen och ju oftare det sker desto bättre blir information och prissättning. En självförstärkande process.

16 Steg på vägen 1.Försöksverksamhet med individualiserad realtidsinformation till trafikanter i alla trafikslag. Insamling av deltagarnas sökningar och förflyttningar. 2.Trängselskatt (-avgift) varierar enligt fast schema och efter förväntad efterfrågan. 3.Dynamiska och samordnade priser på väg och i kollektivtrafik. Enhetlig trafikledning för alla trafikslag.

17 Utmaningar – de äger problemet!  Nyckelaktörer: de som kontrollerar infrastrukturen – vägar, gator, p-platser och kollektivtrafik  Kan nuvarande institutioner lösa problemet eller behövs en ny gemensam organisation/plattform för Digital Trafikpattform Stockholm?

18 På vår dagordning Stimulera ansvariga politiker och tjänstemän på trafik-, stadsbyggnads-, it-, miljöområdet Kunskapsutveckling: Förfina visionen ur ett användarperspektiv, undersöka genomförande- möjligheter och konsekvenser Ansökningar hos finansiärer, partnervärvning Återuppväcka idéer från Delegationen för transportinformatik från 1996 (SOU 1996:186) Källor: (Gullberg 2012a, b, 2015, Gullberg & Kramers 2015)

19 Åtgärder Ge Sverigeförhandlingen uppdraget att undersöka möjligheterna att använda redan existerande och beslutad infrastruktur effektivt som alternativ till att bygga nytt. Ge Trafikverket i uppdrag att pröva möjligheterna att lösa prognostiserade transportbehov utan förflyttning eller med hjälp av redan existerande infrastruktur. Gör det möjligt för Trafikverket att i lika hög grad finansiera åtgärder enligt ovan som det idag är att bygga ny infrastruktur. Förskjut Trafikverkets uppdrag från att bygga och förvalta infrastruktur till att leverera tillgänglighets- och mobilitestjänster.

20 Åtgärder Tillsätta en utredning som tillvaratar förslag från Delegationen för transportinformatik från 1996 (SOU 1996:186) i ljuset av den utveckling som sedan dess skett på informationsteknologins och tjänsteproduktionens områden. Skapa en ny organisation eller sammankoppla de existerade så att planering, beslut, finansiering och drift av alla trafikslag kan ske samfällt.