Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Migration, flyktingskap och sociala interventioner Jesper Johansson 2016-02-15.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Migration, flyktingskap och sociala interventioner Jesper Johansson 2016-02-15."— Presentationens avskrift:

1 Migration, flyktingskap och sociala interventioner Jesper Johansson

2 Föreläsningens syfte Diskutera IMER-perspektivets förhållande till socialt arbete Diskutera och kritiskt granska exempel på sociala interventioner på olika nivåer med koppling till IMER-området Diskutera vilka teorier och förhållningssätt som är styrande för olika interventioners utformning

3 IMER IMER (internationell migration och etniska relationer) studier och socialt arbete är flerdisciplinära studieområden – bägge fokuserar på ett problemområde Flerdisciplinärt innebär att flera discpliners perspektiv tillämpas IMER-studier omfattar olika delområden: omfattning och dynamik i migrationsrörelser mönster av över- och underordning mellan grupper med etniska, kulturella eller religiösa förtecken migrations- och integrationspolitik, platser och gränsers betydelse för migration och för människors identiteter, erfarenheter och attityder till migration IMER kan studeras och förstås utifrån individ, grupp och samhällsnivån

4 Socialt arbete Socialt arbete som studieområde handlar om sociala problem – uppkomsten och behandlingen av sociala problem på individ, grupp och samhällsnivå Olika sociala problem som fattigdom, missbruk, hemlöshet osv. Socialt arbete som studieområde kan handla om hur social utsatthet förebyggs och åtgärdas Exempel på interventioner: Myndighetsutövning psykosocialt behandlingsarbete socialpedagogik omsorgsarbete och socialpolitik Även hur sociala problem upplevs och förstås från individ- grupp- och samhällsnivån

5 Migrationsperspektiv i socialt arbete Vikten att dra nytta av och vidareutveckla kunskap, begrepp och teorier från IMER-fältet Att utifrån ett migrationsperspektiv diskutera hur socialt arbete som professions- och utbildningsområde förhåller sig till och svarar på aspekter som hänger samman med migration och etniska relationer Vikten av ett kritiskt perspektiv – att granska hur strukturella och institutionella villkor bidrar till att stratifiering, exkludering och stigmatisering upprätthålls Vikten att söka vägar för hur dessa tillstånd och processer kan motverkas

6 Migrationsperspektiv kan kritiskt granska hur social stratifiering och social exkludering reproduceras i och genom socialt arbete Kan därmed bidra till nya kunskaper och med riktlinjer för social förändring Detta kan förstås på olika nivåer: Migration kopplat till människor och möten klienter och socialarbete Socialarbetarna själva (föreställningar, attityder osv) Organisationerna socialarbetarna verkar inom Den socialpolitiska nivån Generaliserande och negativa stereotyper om migration och migranter är vanliga och reproduceras i vardagen i mänskliga möten, i organisationer, i media, i politiken

7 Utmaningar för socialt arbete Socialt arbete som praktikområde är engagerat i migrationsfrågor Olika former av stödåtgärder på individ- och gruppnivå, samhällsarbete (community work), socialpolitiska interventioner Professionen har samlat på sig erfarenheter och kunskaper på området Samtidigt en frustration att socialt arbete inte svarar upp mot migrationens utmaningar

8 Traditionellt ett ensidigt fokus i forskning och praktik på migranter som klientgrupp med särskilda behov Fokus på socialt arbete med flyktingar och deras anhöriga samt migranters problem att integreras i samhället Migranters ”olikhet” utgör ofta utgångspunkten för interventioner Fokus på migranters förmåga och vilja till integration Mindre uppmärksamhet på hur förutsättningarna för integration ser ut

9 Dessa synsätt blundar för att ojämlika strukturella villkor och relationer skapar och reproducerar stratifiering och exkludering av vissa grupper i samhället På samhällsnivån (genom socialpolitiken) – vikten av interventioner som motverkar diskriminerande strukturer som bidrar till stratifiering och exkludering utifrån etnicitet Migrantergrupper stigmatiseras – tillskrivs särskiljande och nedsättande egenskaper Socialpolitik, verksamheter, professionella bidrar till att konstruera migranten som ”den andre” – uttalad rasism och outtalad vardagsrasism

10 Socialt arbete som praktik har potential att med teoretisk reflektion bryta det ensidiga migrantfokuset och även kritiskt granska den egna praktiken Socialarbetare möter komplexa situationer i arbetet med socialt utsatta migranter Exempel: Socialtjänstens arbete med ensamkommande flyktingbarn, temporära arbetskraftsmigranter utan medel, fattiga EU-medborgare som tigger Socialt arbete utformas inom nationalstatens ram – men måste förstå och hantera social utsatthet bortom det nationella genom migration och globaliserad ojämlikhet

11 Exempel 1: Introduktionsprogram för nyanlända Nyanlända invandrare och flyktingar har svårt att komma in på arbetsmarknaden Politisk enighet att deltagande i arbetslivet är centralt för integrationen i samhället Interventionen introduktionsprogram för nyanlända invandrare (på samhälls- och gruppnivå) Främst personer som fått uppehållstillstånd av flyktingskäl, humanitära skäl, anhörigskäl

12 Programmen är en del av aktiveringstrenden Aktiveringen påverkar integrationspolitiken Ett introduktionsprogram med målsättingen att förbättra målgruppens arbetsmarknadsintegration och öka dess deltagande i samhället i övrigt (öka förutsättningar för självförsörjning) Har funnits i Sverige sedan 1991 – en omfattande revidering med etableringsreformen 2010

13 Programmet består av språkundervisning, samhällskunskap, och åtgärder som förbereder för deltagande i arbetsmarknad eller utbildning Programmet kan i Sverige pågå i upp till två år Individuella handlingsplaner (ska utgå från individens behov och förutsättningar) En rättighet att delta i Sverige (men ingen uttalad skyldighet, vilket det är i Danmark och Norge) Staten har huvudansvaret – främst genom Arbetsförmedlingen Från ”passiv” till ”aktiv” – ett ideologiskt förhållningssätt som varit styrande

14 Programmen innehåller disciplinerande element – i likhet med andra välfärdstatliga åtgärder Tex. ogiltig frånvaro och om deltagaren inte följer planen kan det leda till ekonomiska sanktioner – krävs ingen individuell bedömning av en enskild hanläggare som vid försörjningsstöd I Sverige finns ingen tydlig formulering i lagen att deltagande är obligatoriskt - finns i Danmark och Norge Ersättningsnivån ligger något högre än försörjningsstödet i Sverige och Norge – I Danmark är det lägre än försörjningsstödet

15 Ferndandes (2015) visar hur etnifierade argument och motiv förekommer – har koppling till en individualisering och gruppositionering av sociala problem och risker Diskurser om invandrares brist på kompetent – individualiserar problem och stigmatiserar gruppen Vikten av forskning som följer upp hur socialarbetare i praktiken tolkar och följer upp introduktionsprogrammens riktlinjer

16 Exempel 2: Ensamkommande flyktingbarn Socialt arbete med ensamkommande flyktingbarn Ensamkommande barn är enligt internationella konventioner alla barn under 18 år som ansöker om asyl och är separerade från sina föräldrar eller andra släktingar, eller andra vuxna med föräldraansvar enligt juridiska vanor (UNHCR 2008) Socialt arbete träder in p.g.a. avsaknad av föräldrar, utsatt situation och konventioner och lag ger rätt till samhällsstöd Sedan 2006 är kommunerna och socialtjänsten ansvariga för barnens omsorg och för att utreda barnens behov Utredningen utmynnar i individuell vårdplan som styr kommande insatser efter barnets behov (insats på individnivå) Barnen har rätt till god omvårdnad och omsorg Ges i hem för vård och boende (HVB-hem) eller familjehem

17 Ensamkommande barn har rätt att gå i skola, och hälso- och sjukvård som alla andra barn I väntan på besked om asyl och upp till 18 års ålder rätt till god man och efter uppehållstillstånd rätt till en särskild vårdnadshavare Dessa aktörer har ett juridiskt föräldraansvar för barnen och företräder dem i kontakter med myndigheter En stadig ökning i Sverige av ensamkommande barn 2004 – 388 barn2014 – barn (Migrationsverket 2015)

18 Avsaknaden av föräldrar (ovillkorlig kärlek och stöd i vardagen) medför särskild utsatthet Forskning (Melander 2015) visar att ingen aktör har i uppdrag att skapa en långsiktig och kärleksfull relation till barnen Slump avgör om barnen träffar en offentligt tillsatt stödperson som ser det som sin uppgift Relationsbyggandet och arbetet för att återupprätta och vidmakthålla relation mellan barn, föräldrar och släktingar som finns på andra platser verkar inte prioriteras av socialtjänst och andra professionella aktörer

19 Tidigare forskning visar vikten av långsiktiga och ömsesidiga vuxenrelationer är centralt för barn att klara självständigheten som unga vuxna (18-20 år) Gäller både ensamkommande flyktingbarn, generell forsterbarnsvård och barn som lämnat dygnsvården i Sverige Råd att behandla de ensamkommande barnen både som självständiga, kompetenta och särskilt sårbara utan sina närmaste omsorgsgivare (Watters 2012) Vikten att vuxna på individnivå visar omsorg och stöttar det ensamkommande barnet även efter 18 års ålder Intervjuade ungdomar av (Melander 20015) visade att barnen själva upprättat viktiga och ömsesidiga relationer – ofta andra ensamkommande barn i samma situation och språkgrupp

20 Flera av barnen har transnationella familjerelationer Det innebär att familjer trots separationen håller ihop och skapar en känsla av familjebaserad välfärd och enighet över nationella gränser (Melander 2015) Familjekontakter ger stöd och hopp för barnen, men skapar också känslor av skuld och krav hos barnen att hjälpa föräldrar och syskon i ursprungslandet Psykologsamtal är en intervention på individnivå som används för att samtala och stötta barnen i dessa känslor av skuld och oro En intervention på samhällsnivå som kunde avlasta barnens känslor är en förändrad lagstiftning som underlättar för barnen och unga vuxna (oavsett status på uppehållstillstånd) att återförenas med nära anhöriga i Sverige Professionellt stöd nu handlar om att med barnens hälsa och utveckling i fokus föra en respektfull dialog med både barn och föräldrar kring vad som är rimligt att barnen bidrar med

21 Vikten av att utveckla metoder för att återupprätta och vidhålla ett nätverk till familj och släkt både under och efter asyltiden Barnens svårigheter att ibland lita på myndigheter och professionellas problem att skapa en tillitsfull relation – Barnens svårigheter att särskilja migrationsverket och socialtjänsten De vågar inte alltid be om hjälp att återupprätta nätverk av familjerelationer utanför Sverige

22 Gode män och familjehemsföräldrar bidrar med insatser som kan ses som transnationellt socialt arbete – att eftersöka familjemedlemmar Röda Korset och religiösa samfund är kanaler för dessa eftersökningar Familjehemsföräldrar bistår återföreningsresor Återförening i Sverige gynnar så klart barnens sociala trygghet Även om inte återförening kan ske, gynnas barnens hälsa och socialisation i Sverige av kontakter med föräldrar över nationella gränser

23 Socialarbetare kan underlätta barnens familjekontakter – via ny kommunikationsteknologi, personliga budbärare, underlätta fysisk återförening – permanent eller tillfälligt (individnivån) Socialarbetare kan underlätta barnens välmående genom att söka dialog med föräldrar och släktingar och berätta om barnens livsvillkor i Sverige Minskar orealistiska förväntningar på barnens möjlighet att bidra till familjers välfärd och återförening Transnationella strukturella problem och dilemman gör att socialt arbete med ensamkommande barn behöver bedrivas både transnationellt och lokalt


Ladda ner ppt "Migration, flyktingskap och sociala interventioner Jesper Johansson 2016-02-15."

Liknande presentationer


Google-annonser