Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Vatten - Biologi, miljöproblem och åtgärder Region Skånes Miljövårdsfond har delfinansierat detta projekt. Kunskapsunderlaget är framtaget av: Segeåns.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Vatten - Biologi, miljöproblem och åtgärder Region Skånes Miljövårdsfond har delfinansierat detta projekt. Kunskapsunderlaget är framtaget av: Segeåns."— Presentationens avskrift:

1 Vatten - Biologi, miljöproblem och åtgärder Region Skånes Miljövårdsfond har delfinansierat detta projekt. Kunskapsunderlaget är framtaget av: Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Årskurs 7-9

2 Vatten  Jordens yta = 72 % vatten  Inget vatten nybildas  Vattnet rör sig i ett kretslopp Årskurs 7-9

3 Vattnets kretslopp Årskurs 7-9

4 Biologin i och kring vatten Ål Abborre Ätlig Groda Näckros Märlkräfta Skräddare Blomvass Trollslända Dammsnäcka Årskurs 7-9 Fiskar Smådjur i vattnet Grodor Vattenväxter Sländor och fjärilar Nässelfjäril

5 Årskurs 7-9 Vattenekosystem

6 Årskurs 7-9 Exempel på Näringskedja i vatten

7  De olika näringskedjorna i ett ekosystem bildar tillsammans en näringsväv, där trådarna (näringskedjorna) inte löper parallellt utan kors och tvärs i ett invecklat och föränderligt mönster.  Detta eftersom de flesta djur är generalister, dvs de äter av det som för tillfället bjuds.  Träna på en näringsväv: /sjo/n_vavar_sjon.htm /sjo/n_vavar_sjon.htm Årskurs 7-9 Näringsväv

8 Årskurs 7-9 Näringspyramid i vatten Primärkonsumenter Sekundärkonsumenter Toppkonsumenter

9 Energiflöde  Flödande energi strömmar genom näringskedjorna. Men varje gång som energin flyttas från en organism till en anna, går en stor del, ca 90%, bort som värme och spillning.  En näringspyramid visar hur mycket solenergin som är kvar på olika trofiska nivåer i en näringskedja.  De gröna växterna eller växtplanktonen står normalt sett för den största biomassan, och toppkonsumenterna för den minsta. Men i en insjö eller damm, där en stor del av växter och växtplankton dör på vintern, ändrar pyramiden utseende med årstiden. 100 % 10 % 1 % 0,1 %

10  Det finns två teorier som handlar om den begränsande faktorn av tillväxt dvs. hur resurserna i ett ekosystem styr populationer  Bottom-up (nerifrån och upp) - antal växtplankton bestämmer mängden fisk  Top-down - antal planktonätande fiskar reglerar mängden växtplankton Årskurs 7-9 Vad styr tillväxten i en sjö?

11  Fotosyntes Koldioxid + vatten + solljus -> socker + syre + + -> + O 2 CO 2  Respiration Socker + syre -> koldioxid + vatten + energi (rörelse) + O 2 -> CO energi (rörelse) Årskurs 7-9 Fotosyntes och respiration

12  Produkter och tjänster som ekosystem ger oss människor  Produkter: t.ex. mat  Tjänster: t.ex. rena vatten Årskurs 7-9 Ekosystemtjänster

13  Övergödning  Miljögifter  Försurning  Biologisk mångfald minskar Miljöproblem i vatten - Varför mår våra vatten dåligt? Årskurs 7-9

14 Vad kan övergödningen bero på? - Landskapet har förändrats Bild från Åmansboken, Saxån-Braåns vattenvårdskommité

15 Utdikning av vattendrag - för att få större odlingsytor  Idag återstår bara en tiondel av den våtmarksyta som fanns i början av 1800-talet. Början av 1800-taletIdag Segeåns avrinningsområde

16  Raka vattendrag blir en ”motorväg” för partiklar, näringsämnen och bekämpningsmedelsrester rakt ut i havet.  Vattnet har fått en kortare uppehållstid  Det finns ingen bra miljö för bakterier som omvandlar nitrat till kvävgas som sedan sprids i atmosfären (denitrifikationen minskar), samt för kort uppehållstid  Fosforn hinner inte bindas till sedimentet På vilket sätt har utdikningen påverkat de naturliga processerna som bryter ner näringsämnena i vattnet? Flygbild över en kraftigt rätad del av Segeån. Foto: Ekologgruppen i Landskrona AB Årskurs 7-9

17  Kvävedenitrifikation – bakterier omvandlar nitrat till kvävgas  Fosfor sedimenterar och binds på botten  Upptag av kväve och fosfor i växter Vilka processer för näringsreduktion pågår i en damm/våtmark? Årskurs 7-9

18  Näringsämnen  Grumligt vatten  Algblomning  Syrebrist: - hur uppstår det? - vad händer då? Övergödning Algblomning Årskurs 7-9

19  Inte lika vanligt i Skåne  Förbränning av fossila bränsle  Koldioxid och svaveldioxid  Surt vatten  Djur och växter dör Försurning Årskurs 7-9

20  Onaturliga ämnen  Svårnedbrytbara  T.ex. bekämpningsmedel och läkemedelsrester  Skadar växter, djur och människor  Miljögifter bioackumuleras och biomagnifieras Miljögifter Årskurs 7-9

21  Bioackumulation: Upplagring av ett stabilt ämne i levande vävnad så att halten blir högre än i omgivningen.  Biomagnifikation: Anrikning av ett ämne längs näringskedjorna, halterna ökar från bytesdjur till rovdjur. För varje trofisk nivå i näringskedjan ökar gifterna i koncentration. Årskurs 7-9 Viktiga begrepp

22 Årskurs 7-9 Miljögifter = Miljögift

23  Också miljögifter  Via toaletten  Skador på växter och djur i vattnet  Tex missbildningar Läkemedelsrester Årskurs 7-9

24 Biologisk mångfald minskar

25  Artrikedom  Behövs för ekosystemtjänster  Hotas av miljöförstörelse, jordbruk, skogsbruk, fiske  Biologisk mångfald i vattenmiljö hotas av miljöproblem som övergödning, försurning och miljögifter Årskurs 7-9 Biologisk mångfald

26  Utfiskning är också ett miljöproblem i vattnet!  Fiskar för mycket av en art  Risk för att arten utrotas  Den biologiska mångfalden hotas!  Påverkar hela ekosystemet! Årskurs 7-9 Utfiskning

27  När våtmarker torrläggs försvinner många växter och djur som är knutna till dessa miljöer  Övergödningen medför algblomning -> grumligt vatten -> hindrar ljuset från att komma ner -> djur och växter på botten dör  När algerna dör förbrukas mycket syre vilket medför syrebrist och livet på bottnen dör  Livsmiljön i och kring vattendraget har också blivit mer enformig – färre arter som hittar sin livsmiljö Den biologiska mångfalden påverkas av utdikning och övergödning Flygbild över algblomning i Östersjön, utanför Nynäshamn. Foto: Kustbevakningen, juli Årskurs 7-9

28 EU:s vattendirektiv  I Sverige har vi åtagit oss att följa EU:s Vattendirektiv sedan år Vattendirektivet syftar till att vi ska uppnå god ekologisk och kemisk status i våra sjöar och vattendrag innan  Sege å och andra åar i jordbrukslandskap har istället fått tidsfrist till Det har de fått eftersom de är hårt påverkade av övergödningen, och sådana ekosystem behöver, trots många åtgärder, lång tid på sig för att återhämta sig.  Vattenmyndigheten har tagit fram ett åtgärdsprogram, med åtgärder som myndigheter och kommuner ska göra, t.ex ändring av lagar och föreskrifter gällande exempelvis lantbruket, högre krav på enskilda avlopp, bilda vattenskyddsområden mm

29  Ekologisk status  Kemisk status Vattnets status: mått på miljöproblem Ekologisk status i Skåne Årskurs 7-9

30 Segeåns avrinningsområde Ekologisk ytvattenstatus MKN God status till 2027 Årskurs 7-9

31 Var kommer näringsämnena ifrån?

32  Anlägga dammar och våtmarker  Andra åtgärder för näringsreduktion – fosforbrunnar, flisfilterbäddar  Återmeandring – återskapa en slingrande å  Anlägga trädbevuxna skyddszoner  Åtgärda enskilda avlopp Exempel på fysiska åtgärder som kan göras? Årskurs 7-9 Sege å nära Kölnans fritidsby i Malmö kommun. Foto: Ekologgruppen i Landskrona AB Dagvattendamm som ligger väster om Svedala vid Harakärr. Foto: Ekologgruppen i Landskrona AB

33  Habitat för växter och djur  Gynnar den biologiska mångfalden  Nedbrytning av bekämpningsmedel  Fastläggning av metaller Vilka fler positiva effekter har en damm? Årskurs 7-9

34 - En filterbädd där vattnet filtreras genom träflis. - Här finns denitrifikationsbakterier som omvandlar nitrat till kvävgas. Vad är ett kväveflisfilter och hur renar det vattnet? ↓ Vad är en kalkfilterbrunn och hur renar det vattnet? ↓ - Vattnet filtreras genom en kalkfilterbrunn som innehåller kalkrikt substrat. - Löst fosfor i vattnet binds då till kalket. Årskurs 7-9

35  Tvätta bilen i en miljögodkänd biltvätt, eller i en ”gör det själv hall”. Där finns det krav på rening och vattnet går till reningsverket.  Lämna in läkemedelsrester på närmsta Apotek.  Lämna farligt avfall, t.ex. kemikalierester till miljöstationen för återvinning.  Undvik att använda kemikalier och bekämpningsmedel i onödan. Vad kan man själv göra? Årskurs 7-9

36  Sätt in en papperskorg i badrummet och lägg tops, bomullstussar, kattsand och liknande i den.  Spotta inte snus eller kasta cigarettfimpar i toalettstolen. Tobak innehåller mycket kadmium och nikotinet dödar mikroorganismerna som hjälper till vid reningen i reningsverket.  Inga mediciner, varken tabletter eller i flytande form får hällas ut i avloppet! Läkemedelsrester kan skada organismer i vattendragen och även hamna i bad- och dricksvattnet till slut. Läkemedelsrester lämnas till apoteket och ska inte kastas i hushållssoporna i heller.  Lösningsmedel, oljor, färgrester, bekämpningsmedel och andra kemikalier skadar vattenlevande organismer och kan störa reningsprocesserna på reningsverket. Lämna dessa till din miljöstation. Det är gratis för privatpersoner. Toaletten är ingen soptunna! Årskurs 7-9 Hur kan man själv bidra till friskare vatten?

37 Bekämpningsmedlen:  skadar inte bara de ogräs eller skadeinsekter du vill ta död på.  Sprids långa vägar genom vind, avdunstning, ytavrinning eller urlakning i marken.  Når vattendrag och skadar organismer där  Når grundvattnet och kan hamna i ditt dricksvatten Hur kan man själv bidra till friskare vatten? - Använd ej kemiska bekämpningsmedel i trädgården

38 Hur kan man själv bidra till friskare vatten? - tvätta inte bilen på gatan Om man gör det kommer rengöringsmedel och andra partiklar från bilens yta, rinna ned i brunnen och rakt ut i vattendragen, utan rening. Tvätta istället bilen i tvätthall. Där finns det oljeavskiljare och vattnet går till reningsverket.

39 Årskurs 7-9 Inför exkursion

40 Årskurs 7-9 Allemansrätten Här finns en länk till en kort film från Naturvårdsverket om allemansrätten : https://vimeo.com/

41 Årskurs 7-9 Inför exkursion  Vad ”äter” producenter?  Vad äter primärkonsumenter?  Vad äter sekundärkonsumenter?  Vad äter tertiärkonsumenter?  Vad äter toppkonsumenter?

42  Vilka växter och djur tror ni att ni kommer att hitta?  Var tror ni att ni kommer hitta dem?  Ta reda på så mycket ni kan om de olika växt- och djurarterna för att lättare kunna hitta dem på exkursionen. Årskurs 7-9 Inför exkursion

43 Exempel Näringskedja Årskurs 7-9

44 Övning Näringskedja Årskurs 7-9

45  Medtag håvar, vannor och luppar  Medtag bestämningsmaterial (tex Segeåns app till mobilen) Exkursion Årskurs 7-9

46 App- Arter i damm och vattendrag Hämta appen till Android: Hämta den på Google play ”Arter i Damm och Vattendrag” 2. Tryck på och sedan på ”Lägg till på hemskärmen”. Hämta appen till Iphone: 1. Öppna safari och skriv in URL-adressen i adressfältet. URL adress: 3. Tryck på ”Lägg till”. Nu finns appen på ditt skrivbord, leta efter grodan.


Ladda ner ppt "Vatten - Biologi, miljöproblem och åtgärder Region Skånes Miljövårdsfond har delfinansierat detta projekt. Kunskapsunderlaget är framtaget av: Segeåns."

Liknande presentationer


Google-annonser