Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Nätverksträff för skolprofylaktiker 15 oktober 2013.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Nätverksträff för skolprofylaktiker 15 oktober 2013."— Presentationens avskrift:

1 Nätverksträff för skolprofylaktiker 15 oktober 2013

2 Program för dagen  Deltagarpresentation - nya medarbetare  Uppföljning och erfarenhetsutbyte kring vår nya undervisningsprogram  Upplevelsepedagogik – värderingsövningar  - ett komplement i undervisningen  Barnkonventionen om barnets rättigheter, -Hur kan vi praktiskt omsätta det?

3 1.Akuttandvård 2.Medicinskt angelägen tandvård (t.ex. ”S-patienter”) 3.Populationsinriktad tandhälsovård 4.Utbildning av kommunernas vårdpersonal 5.Munhälsobedömningar 6.Revisionstandvård för barn 7.Nödvändig tandvård för äldre och funktionshindrade (S- och N-tandvård) 8.Revisionstandvård för Frisktandvårdspatienter 9.Revisionstandvård för övriga vuxna Vägledande prioriteringsordning för Folktandvården Värmland

4 Populationsstrategi för alla Populationsstrategi för vissa grupper Högrisk prevention, individuell Individuell sjukdomsbehandling och sekundärprevention Oral hälsa/sjukdomsprevention viduellt och i grupp Individuellt och i grupp

5 Världshälsoorganisationen (WHO) -lyfter fram skolornas betydelse för att påverka eleverna till goda munvårdsvanor genom - en lärande och sammanhållen infrastruktur - möjlighet till positiv påverkan. Kwan SYL, Petersen PE, Pine CM, Borutta A. Health-promoting schools: an opportunity for oral health promotion. Bull World Health Organ 2005: 83: 677–685.

6 Storbritannien En studie har visat att undervisning i munhälsa påverkar barnens attityd till, och egen tro på att de kan påverka, sin munhälsa. “WHO:s principer bör genomsyra alla skolor i Storbritannien för att uppnå ett heltäckande nationellt program för att stimulera god oral hälsa”. Passalacqua A et al. An assessment of oral health promotion programmes in the United Kingdom. Eur J Dent Educ. 2012;16(1):e

7 Samstämmig inform om munhälsa Skolan som hälsofrämjande arena Åldersanpassad dialog om munhälsa och goda kostvanor Samverkan MVC Samverkan BVC Populationsinriktad prevention Folktandvården Värmland ”Dagis” 5-6 år FÖR- SKOLA Årskurs år LÅG- STADIET Årskurs år LÅG- STADIET Årskurs år MELLAN- STADIET Årskurs år HÖG- STADIET Early –early 1år 19 år Individinriktad prevention och behandling på klinik i Värmland Dialog om livsstilsvanor och tobaksbruk-munhälsa

8 Externa insatser till barn i utvalda åldersgrupper  5 år förskolan  6 år förskoleklass  7-8 år årskurs 1-2  år årskurs 5-6  år årskurs 7-8

9 Individuella insatser riktade mot speciella barngrupper Invandrarklasser särskoleklasser

10 Utvidgad verksamhet kollektiv fluorsköljning I vissa områden, med förhöjda riskfaktorer, kan tilläggsprogram bedrivas i skola tandborstning Förskolan är betydelsefull för att barn skall lära sig få goda vanor med sig i livet.

11

12 Antal kliniker

13 Mödrahälsovård MHV Barnhälsovård BVC Gruppinformation föräldragrupper

14 Tandhälsa för gravida Information från Folktandvården MVC – Folktandvården1 MENY

15 BVC – Folktandvården2 Friska mjölktänder är en viktig del av barnets hälsa

16 Hur presentera vårt budskap? Helt olika förutsättningar i en skolklass –utvecklingsmässigt –språkligt –socialt –emotionellt –motoriskt

17 Hur presentera vårt budskap?  Modern pedagogik  Drama pedagogik  Upplevelse pedagogik  Värderingsövningar

18 Upplevelsepedagogik eller drama som komplement till undervisningen Vi sänder ständigt ut signaler med vår kropp Att göra något med kroppen gör att man minns bättre Kan föra fram ett budskap Kan förmedla känslor Får använda fantasi och kroppsspråk Fantasi väcker lust att veta mera Skapar en process Man föreställer någon annan än den man är

19 LÅGSTADIET – Folktandvården1 Välkommen till Bettans tandskola

20 6 år – Folktandvården1 Har du tappat någon tand?

21 Känselpåse ”Bra påse”

22 ”Dålig påse” Känselpåse

23 Mellanstadiet – Folktandvården23

24 24Mellanstadiet – Folktandvården

25 Värderingsövningar Värderingsövning – graffiti, heta stolen, fyra hörn,

26 Graffiti  En metod som påminner om värderingsövningar genom att det inte finns några rätta svar  Ordet är fritt och alla får säga sin mening  Övningen används för att få eleverna aktiva och engagerade

27 Graffiti övning Olika påståenden eller frågor står nedskrivna på ett antal blädder- blocksblad uppsatta i klassrummet Kan vara en bild eller mening som provocerar eller en bild som skapar eftertanke Deltagarna ska gå runt i klassrummet och tycka till och reagera, genom att skriva kommentarer på bladen  Att även få kommentera det andra skrivit gör att det uppstår en slags skriven kommunikation  Låt gruppen sedan gå runt och läsa varandras kommentarer.  Ledaren knyter därefter ihop till en diskussion för temat man tagit upp om tänder, munhygien, tobak osv.  Tidsåtgång ca 20 minuter

28 Praktiska tips för graffiti Ta gärna med klipp från tidningar eller stimulera med bilder Anpassa antalet blädderblad efter antalet deltagare. Minst 4 blad vid en grupp på 12 personer Fäst bladen på vägg eller lägg ut dem på olika bord Spela gärna någon musik medan eleverna går runt och skriver

29 Heta stolen Syftet är att göra eleverna medvetna om sina egna tankar och funderingar

30 Heta stolen instruktioner Tala om att det är en värderingsövning och att det inte är tillåtet att kommentera varandra. Alla har rätt att tycka och tänka som man vill. Den som håller med i påståendet ska byta plats med någon annan. Börja med att läsa upp några neutrala inledningsfrågor som är lätta att svara på. Om man inte håller med i påståendet sitter man kvar på sin stol Låt några elever berätta hur de tänkte då de bytte plats eller satt kvar

31 Praktiska tips Beroende på klassrummets utformning kan eleverna sitta kvar på sina platser och resa sig upp om de håller med i påståendet och sitta kvar om de inte håller med Eleverna sitter kvar på sina stolar men blundar och bara de elever som håller med räcker upp handen

32 Att tänka på när du leder värderingsövningar Det ska inte vara några självklara påståenden Att tycka både ja och nej ska vara helt realistiskt och trovärdigt Endast åsikter Ge aldrig enskilt beröm av typen” bra sagt Stina…” Ge kollektivt beröm och säg gärna att det är en intressant diskussion

33 Att tänka på när du leder värderingsövningar Berätta för gruppen att det finns inget färdigt facit. Ställ klargöringsfrågor ” Hur tänkte du då?...Kan du ge något exempel?... Var mentalt närvarande när du lyssnar på någons åsikt. Ställ frågor med anknytning till vad de säger. Om någon kommenterar andra och deras åsikter på ett negativt sätt stoppa dem direkt. ”Jag vill att ni respekterar oliktänkande.. ”Alla får tycka vad de vill.. Syftet är inte att alla ska tycka likadant utan skapa diskussion.

34 Hur undviker jag ” fallgropar” som ledare vid oväntade kommentarer Vid provocerande kommentarer… Ta allt på allvar det är bästa sättet att bemöta. Bryt ner påståendet i detaljer, ignorera inte. Var allvarlig och neutral i din frågeställning.” Hur menar du då?... Du kan också ta hjälp av gruppen och fråga dem vad de har för åsikter.

35 Pratglada elever som tar över Tysta ner den pratglade genom att tacka och ge sedan ordet till någon av de andra. ” Nu ska vi höra vad Kalle tycker om…. Var noga med att vara objektiv oavsett vad det blir för kommentar, ” Detta är Kalles åsikt och det står för honom…..

36 Tysta elever som inte vill prata Bryt ner i små grupper som får berätta för varandra sedan… ” Nu är jag intresserad av att få veta vad ni kommit fram till… Varje grupp få sedan redogöra vad de kommit fram till

37 Någon som inte vill vara med Tvinga aldrig någon att vara med Acceptera att den personen inte vill och lämna detta. Låt personen sitta och titta på. Till slut brukar eleven också vilja vara med

38 Uppleva med fler sinnen än hörseln Högstadiet

39

40 FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionen Har funnits sedan 1989 Beskriver barnens mänskliga rättigheter Barns rättighet att få växa upp som fria, friska och självständiga individer Sverige beslutat följa konventionen 40

41 FN:s konvention om barnets rättigheter och ett utvecklat barnperspekti v  Sveriges riksdag antog 2010 en nationell strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige.  En strategi som berör stat, kommun, landsting och regioner.  Berör alla verksamheter där barn och unga finns, som medborgare, patienter, anhöriga eller besökare. 41

42 Handlingsplan för Landstinget i Värmland ”Landstinget i Värmland ska uppnå de åtaganden som följer av barnkonventionen och den av riksdagen antagna nationella strategin och se till att barnkonventionens principer och krav förverkligas i praktiken” 42

43  Alla barn har rätt till lika vård enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (United Nation, 1989;UD, 2006).  Konventionens budskap är att barn ska respekteras och att delaktighet för barn och unga möjliggörs utifrån ålder och mognad. I den svenska regeringens strategi för att stärka barnets rättigheter uttalas att barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter, att kunskap och arbetssätt för deras åsikter ska inhämtas, att det ska finnas en trygg miljö för barnet och att metoder samt arbetssätt ska anpassas till barnets förutsättningar.

44 FN:s konvention om barnets rättigheter 54 artiklar och fyra grundprinciper  Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras  Artikel 3 Barnets bästa gäller alltid  Artikel 6 Alla barn har rätt till liv, lek, utbildning och utveckling  Artikel 12 Barns rätt att uttrycka sin mening och bli lyssnade på och möjlighet att påverka sin situation Artikel 24: Barnets rätt till bästa möjliga hälsa och rätt till sjukvård ….. 44

45 WHOs definition av tandhälsa ”Oral hälsa är grundläggande för allmän hälsa och välbefinnande, avsevärt påverkar den på livskvaliteten.” 45

46 FRISKA TÄNDER en rättighet för alla barn! 46

47 Artikel 12 Varför ska barn komma till tals?  Att vara delaktig i frågor som rör barnet självt och bli lyssnad på, tillhör barnets rättigheter  Hälsa och utveckling främjas  Motiverade och intresserade barn upplever en högre kontroll över sitt liv 47

48 FNs konvention om barnets rättigheter innebär……. Ny gemensam syn på barnet – från auktoritär till demokratisk Barn är inte små vuxna Barndomen har ett egenvärde Barn behöver ett särskilt skydd och rättigheter

49 ”Barn är inte små vuxna och barndomen är ingen transportsträcka in i vuxenlivet utan barndomen har ett egenvärde och barnet behöver särskilt skydd och rättigheter!” 49

50 Tack för uppmärksamheten 50


Ladda ner ppt "Nätverksträff för skolprofylaktiker 15 oktober 2013."

Liknande presentationer


Google-annonser