Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Frågor och svar Svensk e-legitimation VästKom 2015-10-21.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Frågor och svar Svensk e-legitimation VästKom 2015-10-21."— Presentationens avskrift:

1 Frågor och svar Svensk e-legitimation VästKom 2015-10-21

2 Måste alla byta e-legitimationssystem?  Offentlig sektor - Ja (gäller alla som omfattas av LOU) - nuvarande ramavtal (EID 2008) för e-legitimationer går ut 2016- 06-30 och kan ej förlängas.  Privat sektor – Nej (gäller alla som inte omfattas av LOU) - Privata vårdgivare och friskolor kan köra vidare med nuvarande system. - Privata vårdgivare och friskolor får inte använda det nya systemet  Går det att samköra med offentlig och privat sektor? - Teoretiskt Ja, (inget praktiskt fungerande finns dock framtaget idag)

3 Varför byta? Avrop Ramavtal EID 2008 E-Tjänst Kommun Avtal Telia Avtal Nordea Avtal ”BankID” Sista avropsdag 20120630 Sista giltighetsdag 20160630 Sista avropsdag 20120630 Sista giltighetsdag 20160630

4 Jag har en Inloggninstjänst från EFST2010, behöver jag göra något?  Ja, i det nya systemet kommer inte dessa leverantör att kunna ha samma roll för offentlig sektor att kunna logga in med samtliga e-legitimationer.  Omvänt behöver inte denna typ av tjänst avropas i det nya systemet då nödvändiga Inloggningstjänster redan finns i Svensk e-legitimations federation.

5 Varför byta? Avrop Ramavtal EID 2008 E-Tjänst Kommun Avtal Telia Avtal Nordea Avtal ”BankID” Sista avropsdag 201511 Sista giltighetsdag 202011 Sista avropsdag 201511 Sista giltighetsdag 202011 Avrop Ramavtal EFST 2010 Avtal Inloggningstjänst

6 Jag köper en e-tjänst inklusive e-leg, behöver jag göra något?  Ja, tjänsten kan behöva inloggning från utlandet. T.ex: - MittBygge.se - Skoladministrativa system  Teckna avtal med e-legitimationsnämnden  Prata med era leverantörer

7 Varför byta? Avtal E-tjänst Mittbygge.se Avtal Telia Avtal Nordea Avtal ”BankID” Kommun Köper e-tjänst

8 Vad ska jag göra för att mina e-tjänster ska kunna använda Svensk e-legitimation?  Nuvarande e-tjänster behöver ses över. - Används Stark Autentisering? - Ansökan till e-nämnden ”Tillhandahållare av e-tjänster” - Anpassa e-tjänsterna (alternativt att er leverantör löser detta) - Används underskrifter? - Avropa Underskrifttjänst (EFST 2010/PT14IF) - Anpassa e-tjänsterna för nya underskriftsfunktionen (denna ändring är mer genomgripande och komplex.)

9 Avtal Svensk e-legitimation Avrop Ramavtal EFTS 2010 E-Tjänst Avtal Svensk e-legitimation E-legitimations nämnden Avtal Underskriftstjänst

10 Nytt: Övergångstjänst  E-legitimationsnämnden har fattat beslut om ett tilläggsavtal till avtalet om Svensk e-legitimation, som möjliggör för statliga myndigheter, kommuner och landsting att under en längre övergångsperiod kunna ligga kvar med befintlig teknik för e-legitimationer, t.ex. BankID.  Meddela samtidigt om ni tecknar avtal att ni önskar teckna tilläggsavtal om att få ligga kvar med befintlig teknik under en övergångsperiod.

11 Tidplan 20142015 2016 2017 2018 Anslutning Kommun/Landsting Förstudie Budget Upphandling? Ansökan Implementation Test/acceptanstest Migrering Produktion Sista dag för nuvarande system 2016-06-30 Inriktningsbeslut Intygstjänst i drift BankID anslutet Övergångstjänst Sista dag för övergångstjänst 2017-12-31 Svensk e-legitimation Nuvarande (BankID, Telia,Nordea)

12 Var finns information och vägledningar för vad vi behöver göra?  http://www.elegnamnden.se/ http://www.elegnamnden.se/  https://www.sveleg.se/ https://www.sveleg.se/ - Här listas de vägledningar som E-legitimationsnämnden hittills tagit fram. - Vägledning för användargränssnitt inom Svensk e-legitimation - Vägledning för anslutning till Svensk e-legitimation Under arbete! - Vägledning för uppfyllande av Tillitsramverk inom Svensk e- legitimation Under arbete!

13 Övriga frågor från SKL enkät  Osäkerheten  Kostnaderna förväntas öka  Kommer BankID och Telia att gå med  Har redan avtal för e-leg - Det har vi redan gått igenom  Risk för olika lösningar bidrar till förvirring för medborgare - Finns inget bra svar bara på detta, bara en förhoppning….

14 Osäkert: Blir det säkert?  Svensk e-legitimation är granskat av MSB/FRA - Åtgärder pågår att införa deras rekommendationer - Merparten är nu åtgärdat  Offentlig sektor kommer att ha bättre kontroll på kravställning och kravuppfyllnad jämfört med nuvarande system.  Offentlig sektor kommer kunna anpassa kraven utifrån nya hotbilder. Dvs. betydligt bättre än vad läget är enligt det nuvarande systemet.  Bankerna har stor erfarenhet av riskhantering

15 Kostnaden: Vad kostar det?  Kostnaden är satt till 2.03 kr per ansluten offentlig organisation, per e- legitimationsutgivare och månad. Användaren kan sedan använda e- legitimationen obegränsat antal gånger under månaden.  Till detta tillkommer 47% som ska täcka kostnaden för e- legitimationsnämnden och den gemensamma infrastruktur som krävs.  Total 3.00 kr per person (givet att samma e-leg användas) och månad.  Underskriftstjänst är lite osäkert (då den ska avropas från kammarkollegiet), men räkna med 0.50 – 1.00kr per underskrift.  Till detta tillkommer kostnader för att anpassa e-tjänsterna för det nya systemet.

16 Kostnad med nya jämfört med nuvarande  Initialt ökar kostnaden 4–9 ggr med bibehållen användningsvolym

17 Kommer Svensk e-legitimation att vara i drift 2016?  Central infrastruktur och organisation finns på plats  Bankerna ställer sig positiva till att ansluta om deras krav på säkerhet uppfylls samt att  upphandling av en statlig Intygstjänst (IDP) sker. - Detta är genomfört  Telia har aviserat att de ansluter 2016-06-30

18  Slut


Ladda ner ppt "Frågor och svar Svensk e-legitimation VästKom 2015-10-21."

Liknande presentationer


Google-annonser