eller vad den också kallas: cykeln för undervisning och lärande

En presentation över ämnet: "eller vad den också kallas: cykeln för undervisning och lärande"— Presentationens avskrift:

1 eller vad den också kallas: cykeln för undervisning och lärande
Anna Kaya ger ett exempel på hur hon har arbetat med cirkelmodellen eller vad den också kallas: cykeln för undervisning och lärande i en förberedelseklass åk 1-3

2 Cirkelmodellen 1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet
LGR 11 GENRE BEDÖMNING 2. Studera texter inom genren för att få förebilder 4. Skriva en individuell text Fas 1: Tankekarta om sådant vi redan känner till, tankar, idéer, frågor på blädderblock, läsa olika slags texter om ämnet, använda bilder för att förklara, skapa ämnesspecifik ordbank, hem/expertgrupper, intervjua en expert, titta på film, studiebesök, biblioteket, matcha bild med mening Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder. Målet är att eleverna ska förstå genrens syfte, struktur och språkliga drag. Man väljer en text som liknar den vi sedan ska skriva och tittar på den. Inför ett metaspråk, grammatiska begrepp som lärs ut i det sammanhang där språket används. Vilket syfte har texten? Hur börjar texten? Vilken rubrik? Är det nutid eller dåtid? Klippa sönder text och bygga ihop. Lucktext, springdiktamen. När eleverna vet vad som kännetecknar texten skrivs dessa upp på ett blädderblock Fas 3: Skriva en gemensam text: Eleverna står för innehållet, läraren står för formen. ”Vad ska vi börja med?” Finns det något bättre sätt att säga det på? Kan någon komma på ett bättre ord? Duger det här? Är det något vi behöver ändra på? Man ger en modell för skrivprocessen. Lärarledd men inte nödvändigtvis lärarstyrd. Man tydliggör både processen och produkten. Fas 4: Skriva en individuell text. Skriva en och en eller parvis. De har mycket information, de är medvetna om vad som kännetecknar texttypen och har tillsammans redan byggt upp en liknande text. Arbetsgången är utkast, gensvar, bearbetning, diskussion med kamrater och lärare, bearbetning, slutversion. 3. Skriva en gemensam text (Fritt efter t ex Rothery 1996, Gibbons 2009, Kuyumcu 2004, Sellgren 2005)

3 Tema: Svenska djur (CC BY-NC-SA 2.0) (CC BY-NC-SA 2.0)

4 Välja och använda språkliga strategier
Tema: Svenska djur Beskrivande text Förmågor, Lgr 11, sva Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften genre Förmågor, Lgr 11, biologi använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva naturen. Välja och använda språkliga strategier (CC BY-NC-SA 2.0) (CC BY-NC-SA 2.0)

5 Du ska lära dig namnet på några av de vilda djur som lever i Sverige
Du ska lära dig namnet på några av de vilda djur som lever i Sverige. Du ska lära dig fakta om dessa djur, var de lever, var de bor, vilken föda de äter, hur de ser ut, hur många ungar de föder etc. Du ska lära dig att använda rätt begrepp när du muntligt och/eller skriftligt beskriver djuren. Konkretiserade mål Du ska lära dig att skriva en beskrivande rapport och du ska lära dig vad som är skillnad mellan en beskrivande rapport och en berättande text. Du ska lära dig olika strategier för att skriva en beskrivande rapport.

6 Fas 1: Utforska ämnesområdet ”Svenska djur - rådjur”
Läsa Bambi Skriva upp det vi redan vet i en tankekarta Fylla på med de frågor vi har Gå ut i skogen Fas 1: Utforska ämnesområdet ”Svenska djur - rådjur” Skapa en ordbank av expertord Leta efter texter på biblioteket Titta på bilder och film om rådjur Läsa olika böcker och texter Fylla i faktablad

7 Beskrivande text faktablad Centralt innehåll Lgr 11, biologi åk 1-3:
Vilken storts djur är det? (Klassificering) Hur ser djuret ut? (Utseende) I vilken miljö lever djuret? (Hemvist) Vad äter djuret? (Föda) Hur beter sig djuret? (Beteende) Hur ser djurets livscykel ut? (Livscykel) Centralt innehåll Lgr 11, biologi åk 1-3: Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. Centralt innehåll Lgr11, sva, åk 1-3: Beskrivande och förklarande texter, t ex faktatexter för barn och hur deras innehåll kan organiseras.

8 Genrepedagogik i Rinkeby - UR
Mer om sexfältare:

9 Aktivera förförståelsen! Genrens språkliga drag?
Beskrivande text Genrens syfte? Fas 2: studera en modelltext Aktivera förförståelsen! Genrens struktur? Vad står det högst upp? Vad tror ni underrubrikerna har för namn? Vad står det i rutan? Aktivera förförståelsen. Vad vet vi genom att titta på bilden? Man behöver inte kunna läsa för att hänga med och förstå. Titta på processerna. ”är”, ”har”. Alla expertord samlas i en ordbank. Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder. Målet är att eleverna ska förstå genrens syfte, struktur och språkliga drag. Man väljer en text som liknar den vi sedan ska skriva och tittar på den. Inför ett metaspråk, grammatiska begrepp som lärs ut i det sammanhang där språket används. Vilket syfte har texten? Hur börjar texten? Vilken rubrik? Är det nutid eller dåtid? Klippa sönder text och bygga ihop. Lucktext, springdiktamen. När eleverna vet vad som kännetecknar texten skrivs dessa upp på ett blädderblock Genrens språkliga drag?

10 Johansson, Sandell Ring, Låt språket bära, DVD

11 Rubrik Klassificering
Beskrivning utseende miljö föda bo ungar Johansson, Sandell Ring, Låt språket bära, DVD

12 Närläsning/vägledd läsning/detaljerad läsning
Rådjur Rådjur är hjortdjur. Rådjur har orange, brun och vit päls. Hanen har horn. På hösten faller hornen av och på våren växer det ut nya horn. Rådjuren har en vit bakdel och en kort vit svans. Närläsning/vägledd läsning/detaljerad läsning

13 Expertord med elevförklaringar
hjortdjur t ex rådjur eller älgar päls hår på hela kroppen hanen ”djur-pappa” faller av ramlar av växer ut kommer nya bakdel rumpan svans längst bak på kroppen

14

15

16 Rådjuren lever i skogen men de kommer nära människorna för att leta efter mat. Rådjur äter blommor, gräs, äpplen, svamp, grenar, blad, bär, nötter och bark. Honan föder 1 – 3 ungar på våren. Ungarna kallas kid. Rådjur Rådjur har kort, orange, brun och lite vit päls. Rådjur har en vit bakdel och en liten svans. Rådjur är ett hjortdjur. De lever i cirka 10 år. Rådjurshanen kallas bock. Hanen har horn. Hornen faller av på hösten men på våren växer det ut nya horn.

17 Lucktext

18 Läraren står för formen Eleverna står för innehållet
Fas 3: Skriva en gemensam text Läraren står för formen Eleverna står för innehållet Vad ska vi börja med? Är det något vi behöver ändra på? Fas 3: Skriva en gemensam text: Eleverna står för innehållet, läraren står för formen. ”Vad ska vi börja med?” Finns det något bättre sätt att säga det på? Kan någon komma på ett bättre ord? Duger det här? Är det något vi behöver ändra på? Man ger en modell för skrivprocessen. Lärarledd men inte nödvändigtvis lärarstyrd. Man tydliggör både processen och produkten. Finns det något annat sätt att säga det på?

19 Ämnesspecifika deltagare på temaplats
Syfte: Att klassificera och beskriva fenomen i vår värld Rådjur Rådjur är ett hjortdjur. Rådjur har kort, orange, brun och lite vit päls. Rådjur har en vit bakdel och en liten svans. Rådjurshanen kallas bock. Hanen har horn. Hornen faller av på hösten men på våren växer det ut nya horn. Rådjuren lever i skogen men de kommer nära människorna för att leta efter mat. Rådjur äter blommor, gräs, äpplen, svamp, grenar, blad, bär, nötter och bark. Honan föder 1 – 3 ungar på våren. Ungarna kallas kid. De lever i cirka 10 år. Rubrik i obestämd form Beskrivning Utseende Klassificering som placerar fenomenet i någon form av grupptillhörighet Hemvist Allmänna deltagare Föda Ämnesspecifika deltagare på temaplats Att skriva en gemensam text. Syfte, struktur, språkliga drag Vanligt med ”är” och ”har” Ungar Livscykel Oftast presens

20 Har jag en passande rubrik?
Har jag fått med alla steg i en rapport? Har jag stycken med likartad information? Har jag använt rubrik, stycken och skiljetecken så att betydelsen underlättas?? Har jag använt ett passande ämnesspecifikt ordförråd, Har jag använt ett passande ämnesspecifikt ordförråd? Johansson, Sandell Ring, Låt språket bära, DVD

21 Strategier i kursplanerna, ämnet sva Centralt innehåll åk 1-3
Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till. Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ner något man talat om (föra anteckningar). Vad som bl a ska utvecklas i ämnet svenska som andraspråk är strategier för att läsa, skriva, förstå. Med andra ord ska läraren också bedöma hur eleven lyckats utveckla nödvändiga strategier Lgr 11: förmågan att välja och använda språkliga strategier

22 Fas 4: Skriva en individuell text
Interaktion mellan elever En och en eller i par Gensvar Talspråket som bro över till skriftspråket Feedback Formativ bedömning Fas 4: Skriva en individuell text. Skriva en och en eller parvis. De har mycket information, de är medvetna om vad som kännetecknar texttypen och har tillsammans redan byggt upp en liknande text. Arbetsgången är utkast, gensvar, bearbetning, diskussion med kamrater och lärare, bearbetning, slutversion. Till sin hjälp har de talsyntes, talande tangentbord och översättningsprogram. Förmågor i Lgr 11: att anpassa språket att formulera sig och kommunicera i tal och skrift välja och använda språkliga strategier

23 Älgen är grå och brun. Det finns några vita älgar.
Älgen är ett hjortdjur. Älgen är grå och brun. Det finns några vita älgar. Älgkon har inga horn men älgtjuren har horn. Älgen lever i skogen. Den lever i hela Sverige men inte på Gotland. Älgen äter bark, blad, grenar och blåbärsris. Elevtext efter 4 månader i svensk skola, åk 2.

24 Lgr 11, kunskapskrav sva åk 1-3:
____________________________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________________ Lgr 11, kunskapskrav sva åk 1-3: Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Faktatexterna innehåller egna formuleringar och grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet blir begripligt. (CC BY-NC-SA 2.0) (CC BY 2.0) Älgen är brun och grå. Älgtjuren har horn. Älgen bor i skogen. Älgen finns i hela Sverige. (CC BY 2.0) BY-NC-SA 2.0) Älgen äter blad och grenar. Älgens ungar heter kalvar. De föds på våren.

25 Cirkelmodellen 1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet
LGR 11 GENRE BEDÖMNING 2. Studera texter inom genren för att få förebilder 4. Skriva en individuell text Fas 1: Tankekarta om sådant vi redan känner till, tankar, idéer, frågor på blädderblock, läsa olika slags texter om ämnet, använda bilder för att förklara, skapa ämnesspecifik ordbank, hem/expertgrupper, intervjua en expert, titta på film, studiebesök, biblioteket, matcha bild med mening Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder. Målet är att eleverna ska förstå genrens syfte, struktur och språkliga drag. Man väljer en text som liknar den vi sedan ska skriva och tittar på den. Inför ett metaspråk, grammatiska begrepp som lärs ut i det sammanhang där språket används. Vilket syfte har texten? Hur börjar texten? Vilken rubrik? Är det nutid eller dåtid? Klippa sönder text och bygga ihop. Lucktext, springdiktamen. När eleverna vet vad som kännetecknar texten skrivs dessa upp på ett blädderblock Fas 3: Skriva en gemensam text: Eleverna står för innehållet, läraren står för formen. ”Vad ska vi börja med?” Finns det något bättre sätt att säga det på? Kan någon komma på ett bättre ord? Duger det här? Är det något vi behöver ändra på? Man ger en modell för skrivprocessen. Lärarledd men inte nödvändigtvis lärarstyrd. Man tydliggör både processen och produkten. Fas 4: Skriva en individuell text. Skriva en och en eller parvis. De har mycket information, de är medvetna om vad som kännetecknar texttypen och har tillsammans redan byggt upp en liknande text. Arbetsgången är utkast, gensvar, bearbetning, diskussion med kamrater och lärare, bearbetning, slutversion. 3. Skriva en gemensam text (Fritt efter t ex Rothery 1996, Gibbons 2009, Kuyumcu 2004, Sellgren 2005)