Utbildning i SIP (samordnad individuell plan)

En presentation över ämnet: "Utbildning i SIP (samordnad individuell plan)"— Presentationens avskrift:

1 Utbildning i SIP (samordnad individuell plan)
- Barn och unga - En förmiddag om Samordnad individuell plan. Planen heter också ” individuell plan enligt SoL eller HSL” men enligt Socialstyrelsens termbank kan begreppet samordnad individuell plan användas synonymt, vilket vi här förkortar SIP. SIP gäller för personer i alla åldrar oavsett vilka behov av vård och stöd man har från flera utförare som behöver samordnas. Idag har vi fokus på barn och unga

2 Bakgrund, sammanhang Lag om överenskommelse mellan kommun och landsting, 2010 Lag om samordnad individuell plan, 2010 PRIO - Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa Grundkrav och prestationer stimulera, påskynda utvecklingen Nationellt utvecklingsarbete SIP på SKL är kopplat till Psynkprojektet, och Uppdrag Psykisk Hälsa, 2015 Bakgrund och sammanhang för SIP 2010 kom en lagreglering som säger att det ska finnas överenskommelser om samverkan mellan kommun och landsting. Samtidigt kom lagregleringen om samordnad individuell plan SIP finns också med i PRIO planen i form av prestationer som kommuner och landsting ska uppfylla för att få ta del av de medel som ges ut då samtliga krav och prestationer är uppfyllda. Utvecklingsarbetet för att ge stöd till kommuner och landsting i detta arbetet utförs av SKL. Har bedrivits i Psynkprojektet och bedrivs under 2015 av Uppdrag psykisk hälsa.

3 Vad är SIP? VAD ÄR DÅ en SIP?
Ja, det är en plan/blankett som ska fyllas i och det är en lagreglering MEN (nästa bild)

4 Ett redskap för samordning
SIP är framförallt ett verktyg som ska användas för att individen ska få det stöd och den hjälp den behöver och har rätt till utifrån sina behov. Ett verktyg för att samordna det stöd verksamheterna ger. Insatserna behöver samordnas så att de skapar en helhet för barnet/familjen. Pusslet behöver bli helt!

5 Mina erfarenheter av samverkan Behövs SIP?
Gruppdiskussion i några minuter.

6 Varför SIP Varför SIP Verksamheter inom kommun, landsting och statliga myndigheter utvecklar sig mot att bli alltmer specialiserade, duktiga experter på just sitt sakområde, vilket är positivt MEN …. Det medför också att olika verksamhetskulturer växer fram med egna begrepp och rutiner som underlättar arbetet inom den egna verksamheten men inte när man ska arbeta tillsammans mellan verksamheter emellan. Eller Vi organiserar oss i struprör med vattentäta skott mellan olika huvudmän. Inom respektive stuprör organiserar vi oss i sugrör, (enheter) och inom stuprören i hårstrån (grupper). Vi kan ha olika dokumenthanteringssystem inom en verksamhet, vilket inte underlättar när vi behöver samordna vårt arbete. Om individens behov inte överensstämmer med någon verksamhets uppdrag så är risken stor att den skickas runt mellan hårstråna, sugrören och stuprören, utan att den får det stöd som den behöver och har rätt till.

7 Lisa är 14 år deppig av och till,  BUP har kontakt med Lisa och föräldrarna kontakt med BUP
skolkar en del från skolan  elevhälsan och lärare har kontakt med föräldrarna har tagits för snatteri,  polisen och socialtjänsten blev inkopplade, Polisen har kört henne till akuten en gång då man hittade henne nästan medvetslös ute i en park, alkohol och ev något annat? intox Har utretts för en Asperger-diagnos  föräldrarna får råd och stöd från habiliteringen Barnkliniken  diabetes Alla undrar vad alla andra GÖR egentligen för Lisa!!!!

8 Socialtjänstlagen 2 kap § 7 Hälso- och sjukvårdslagen § 3 f
Pågående stöd eller Behov av stöd från flera verksamheter Behov av samordning Lagtexten finns i HSL 3 f och i SoL 2 § 7. Det är samma lagtext i båda lagarna. Vad säger lagen? En samordnad individuell plan ska göras/upprättas när: Någon behöver stöd/hjälp från kommunens socialtjänst och landstinget hälso- och sjukvård och det samtidigt finns ett behov av samordning för att individen ska få den hjälp hen behöver. Lagstiftaren tycker inte att det spelar någon roll om den enskilde har pågående stöd/insatser från verksamheterna sedan tidigare eller inte. Planen ska upprättas när den enskilde har behov av samordning. Du som verksamhetsföreträdare ska bedöma om planen behövs för att hen ska få sina behov tillgodosedda.

9 Socialtjänstlagen 2 kap § 7 och Hälso- och sjukvårdslagen § 3 f
Insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården Bedömer att planen behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda Samtycke Utan dröjsmål Upprättas tillsammans med den enskilde/ närstående Förutom behov av insatser från socialtjänst och hälso-och sjukvård behövs : Samtycke från båda vårdnadshavare för att planen ska upprättas. Vi bryter sekretessen när verksamhetsföreträdare pratar med varandra om den enskilde. Så innan vi startar arbetet måste ett samtycke finnas. Samtycket ska specificeras, dvs gälla en viss tid och det ska vara tydligt för vilka det gäller och för vad det gäller. Samtycket ger inte möjlighet för involverade att prata om allt som rör den enskilde, utan det som rör arbetet med planen. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål, vilket betyder inom ett par dagar. Att samla många aktörer kan vara svårt därför är det viktigt att prioritera arbetet med SIP. I vissa kommuner/landsting finns lokala riktlinjer med tidsgräns för inom vilken tid en plan ska vara upprättad. Planen ska upprättas tillsammans med den det gäller. Delaktigheten kan se olika ut beroende på vad som passar just den här familjen. När det gäller barns delaktighet återkommer vi till det. Även närstående kan delta om familjen vill det.

10 Innehåll i planen Av planen ska framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen Lag (2009:981) Prop. 2008/09:193 Vissa psykiatrifrågor m.m. Vissa saker måste vara med i planen Det ska framgå kort vilka insatser som behövs och vem som ansvarar för respektive insats. Det behöver inte bara vara formellt beslutade insatser från kommun och landsting utan även stöd som ska utföras av någon annan aktör eller någon i nätverket. Det ska framgå av planen vem från landstinget eller socialtjänsten som har ansvar för planen. brukaren/patienten själv kanske har ett önskemål eller den som hen har mest kontakt med. Ansvaret handlar enbart om samordningsarbetet då varje verksamhet fortfarande har ansvar för sina egna bedömningar och insatser.

11 Vilka kan få en samordnad individuell plan?
Alla - som har behov av samordning för att få sina behov tillgodosedda Gäller alla åldrar Gäller all typ av problematik Alla oavsett ålder, problematik kan få en SIP Det krävs inga diagnoser eller speciella besvär, det behöver inte heller vara komplex problematik, det gäller oavsett vilka svårigheter jag har, det som krävs är att det finns ett samordningsbehov för att man ska få det stöd man behöver

12 Vilka yrkesverksamma? Gäller alla verksamheter inom hälso- och sjukvård i landstinget Gäller alla verksamheter inom socialtjänsten Myndighet, utförare, LSS, råd och stöd Vård utförd av privata aktörer Skyldigheten att göra SIP gäller ALLA som arbetar enligt hälso-och sjukvårdslagen inom landstinget, såväl psykiatri som den somatiska vården, rehabilitering, habilitering samt MVC Till socialtjänsten räknas myndighetsdel, utförardel och även s.k råd och stödverksamheter. Även insatser enligt LSS, LVU och LVM räknas in. Skyldigheten omfattar även de som får behoven tillgodosedda av privata vårdgivare eller andra enskilda aktörer, tex ideella organisationer, som landsting och kommuner har slutit avtal med. Det kommer alltså vara landstingens och kommunernas skyldighet att försäkra sig om att SIP upprättas även för de patienter och klienter som erhåller vård och behandling från dessa aktörer.

13 Skola Förskola Skollagen, 29 kap 13 §
Skolan har juridisk skyldighet att samverka när socialnämnden begär det om barn riskerar att fara illa Elevhälsan inte skyldighet initiera SIP Inget hindrar att skolan deltar Regionala/lokala överenskommelser beskriver skolans delaktighet Skolledning och elevhälsa ha kunskap om SIP Skolan har inte enligt lag skyldighet att kalla till SIP. Däremot har de samverkansskyldighet utifrån annan lagstiftning. Elevhälsan som arbetar enligt HSL har inte heller skyldighet att kalla till SIP då lagregleringen gäller de som arbetar enligt HSL inom landstinget. Det betyder inte att de inte kan delta i SIP arbetet, inget hinder för att skolan är delaktig. Skolans delaktighet är viktigt eftersom de som ser barnen mest och kanske då också upptäcker behoven. Hur skolans delaktighet i SIP ska se ut regleras ofta i de lokala överenskommelserna om samverkan. Skolan kommer med all säkerhet att delta i möten där SIP upprättas så det är bra om de har kunskap om SIP

14 Ett familjeperspektiv
Länk till SIP. Pappa och pojke. Visa gärna denna film som ger ett familjeperspektiv på SIP. Filmen är drygt 8 minuter lång. Internetuppkoppling krävs.

15 Enkla och komplexa SIP Vem gör vad möten Samordna i ett tidigt skede
Exempel på när en SIP kan behövas När föräldrar/barnet vill När oklart vem som ska hjälpa Stöd i särskild ordningsföljd En insats förutsätter en annan Samma budskap från olika verksamheter Fler kompetenser behövs Samma insats från flera? SIP är inte enbart för komplexa situationer utan är också tänkt att användas i ett tidigt skede för att förhindra att det blir komplext. Ibland handlar det bara om att få syn på vem som gör vad. Verksamhetsföreträdarna ska göra en bedömning när det finns behov av SIP. Här är några exempel när man kan tänka att SIP kan behövas: Om föräldrar/barn vill ha samordning ska vi, om det inte är uppenbart obehövligt, upprätta en plan. När individer/familjer skickas fram och tillbaka för att det är oklart vem som ska hjälpa till För att börja med ett stöd och ge ett annat stöd i ett senare skede, inte en massa insatser samtidigt som gör det orimligt för individen/barnet /familjen När ett stöd förutsätter ett annat tex stöd att komma iväg till skolan för att kunna ta del av de insatser man får där, ska göra eb BUP för utredning men tar dig inte dit Får familjen/barnet samma budskap från verksamheterna eller sägs det olika saker från olika verksamheter Den kompetens som behövs finns inte i den egna verksamheten Vilket annat stöd finns? Ges likartade insatser från flera verksamheter.

16 Delaktighet Familjens delaktighet är centralt i hela arbetet
Föräldrar, släktingar andra för familjen viktiga personer Barns delaktighet Berätta om sin åsikt för någon Skriva ett brev Ha en stödperson med sig Delta under del av möte Delta via teknisk lösning tex. högtalartelefon/webb I SIP förutsätts delaktighet från barnet/vårdnadshavare. Delaktigheten kan se olika men ska starta vid planeringen av SIP. Vårdnadshavare, och även unga när möjligt, ska vara med och bestämma vilka som ska bjudas in till mötet, inte bara professionella utan även andra viktiga personer, och vilka frågor som ska tas upp. Delaktighet från den som ska få en insats/ett stöd ger också bättre utfall/resultat. Att vara delaktig behöver inte betyda att man är med från början till slut på ett möte och detta är antagligen speciellt viktigt att fundera över när det gäller barn. Även om barnet väljer att inte delta går det att säkerställa att barnets röst blir hörd på något sätt. Här är några exempel på hur barns delaktighet kan se ut: Någon träffar barnet innan och förmedlar barnets röst på mötet. Barnet/den unge skriver ner vad tycker och vad vill. Barnet/den unge är med på mötet men har en stödperson med sig som förklara vad som sägs och som stöder barnet att framföra sin vilja, sina önskemål. Barnet/ den unge är med delvis på mötet. Medverkan via teknik, tex via högtalartelefon eller ett webverktyg. Hur delaktigheten ska ske beror på ålder, mognad och motivation hos barnet den unge. Anstränga sig för att få med barnets röst. Alla vinner på detta.

17 SIP i förhållande till andra planer

18 SIP är inte bara en plan eller ett möte, det är en hel arbetsprocess med olika steg. Den kan vara lång och sträcka sig över flera år eller över en kortare tid. I lokala rutiner/riktlinjer finns ofta mer detaljer om hur en process kring SIP kan se ut Denna processkarta finns i boken Använd SIP – ett verktyg vid samverkan

19 Workshop - Att upprätta en SIP
Syftet är att prova på att göra en SIP och fånga upp frågeställningar/svårigheter som kan uppstå i det praktiska arbetet med SIP Gör så här: Läs vinjetten Utse en mötesledare som ska driva processen framåt och en som dokumenterar grupparbetet Arbeta er igenom SIP processen steg för steg. Använd gärna processkartan. Fyll i planen . VÄLJ DENNA ELLER NÄSTA WORKSHOP UTIFRÅN TILLGÄNGLIG TID! DENNA WORKSHOP KRÄVER UNGEFÄR EN TIMMES GRUPPARBETE AVSÄTT TID EFTER WORKSHOPEN FÖR ÅTERKOPPLING I STORGRUPP Instruktioner för workshop; Upprätta en SIP. Deltagarna sitter med fördel i grupper där olika yrkeskategorier är blandade. Detta behöver förberedas i förväg. Dela ut vinjetter. En per bord. Anpassa gärna vinjetterna efter de yrkesgrupper som sitter tillsammans. Dela ut SIP mallar. Efter workshopen resonera i storgrupp.

20 Workshop - Reflektera om SIP utifrån vinjett.
Gör så här: Utse en i gruppen som håller tiden Utse en som dokumenterar Läs vinjetten Resonera utifrån en eller flera frågor Välj ut en fråga/reflektion som ni vill lyfta vid den gemensamma diskussionen Denna workshop kräver ungefär 30 minuter för resonemang i grupperna. Avsätt även tid efter grupptiden för reflektioner i storgrupp. Instruktioner för workshop: Diskussioner utifrån vinjetter. Deltagarna sitter med fördel i grupper där olika yrkeskategorier är blandade. Detta behöver förberedas i förväg. Dela ut en eller flera olika vinjetter. Efter workshopen resonera i storgrupp.

21 www.psynk.se WWW.PSYNK.SE
Klicka på samordnad individuell plan nere till höger i bilden

22

23 www.uppdragpsykiskhalsa.se WWW.UPPDRAGPSYKISKHALSA.SE
Klicka på barn och unga i övre kanten, en flik fälls ner klicka på SIP för barn och unga nere till höger på fliken

24

25 Supportfunktion för SIP-frågor, varje torsdag fm
Supportfunktion för SIP-frågor, varje torsdag fm. Kontaktuppgifter finns på webben.