Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Riskbruk, Missbruk & Beroende

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Riskbruk, Missbruk & Beroende"— Presentationens avskrift:

1 Riskbruk, Missbruk & Beroende
Olof Blix, psykiater Beroendemottagningen Psykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Jönköping SKL Karlskrona 2 november 2011

2 SKL Karlskrona 2 november 2011
Disposition Introduktion, presentation Grundläggande begrepp, klassifikationer Legala droger Illegala Skadeverkningar Behandling – abstinens – långtids ADHD och LARO SKL Karlskrona 2 november 2011

3 Beroendemottagningen Ryhov
4 sköterskor 3 skötare En 1:e skötare Kurator 2 Psykologer 0,5 Sjukgymnast 2 Sekreterare 2 Läkare SKL Karlskrona 2 november 2011

4 Beroendeenheten, psykiatrin
Vårdavdelning 16 sängplatser C:a 25 heltidstjänster Medelvårdtid 4 dygn Avgiftning Metadoninställning Dubbeldiagnoser Inställning ADHD-medicin på beroendepat SKL Karlskrona 2 november 2011

5 SKL Karlskrona 2 november 2011
BOP= 3 beh.ass + 3 psyk.ssk Allvarlig psykiatrisk störning -Schizofreni -Andra psykossjd inkl schizoaffektiv -Allvarlig Bipolär -Allvarlig depression Svår personlighetsstörning - Emotionell instabil (”borderline”) - Schizotypal SKL Karlskrona 2 november 2011

6 SKL Karlskrona 2 november 2011
Kommunen: JUNEPOL Missbruk Beroende utan psykiatri Beroende med ”primärvårdspsykiatri” -Individuell behandling -Haschprogram -Återfallsprevention -Psykosociala insatser -Spelberoende SKL Karlskrona 2 november 2011

7 SKL Karlskrona 2 november 2011
MYNDIGHETSSEKTIONEN Missbrukshandläggare (18 st) Utreder behandlingsbehov och beslutar om behandlingsinsatser -Slottsgruppen (psykoterapi -Bruksborg -Kärrarps gård (kvinnoboende) -Andra institutioner inkl HVB-hem -LVM-utredningar -ASI SKL Karlskrona 2 november 2011

8 Missbruk, DSM IV ≥ 1 av följande under senaste året
Upprepad användning som leder till misslyckanden att fullgöra skyldigheter i arbete, skola eller hemmet Upprepad användning i riskfyllda situationer såsom bilkörning, arbete Upprepade kontakter med rättsväsendet som följd av missbruket Fortsatt användande trots återkommande problem. SKL Karlskrona 2 november 2011

9 Beroende, DSM IV ≥3 kriterier uppfyllda under 12 månader
Tolerans Abstinens Större mängd/längre tid än menat Varaktig önskan eller misslyckade försök minska/kontrollera intaget Stor del av livet ägnas åt att införskaffa, konsumera eller hämta sig från drogen Viktiga aktiviteter åsidosätts p g a drogen Fortsatt droganvändning trots fysiska/psykiska besvär därav SKL Karlskrona 2 november 2011

10 SKL Karlskrona 2 november 2011
Ärftlighet? Nikotinism (vanerökning): 60-70% ärftlighet Alkoholism: 40-60% genetisk ärftlighet. Resten individrelaterade miljöfaktorer Kokainism, heroinism i samma storleksordning eller större? Initiering, testning – ej ärftligt, enbart miljö! Arvsgången studerad fr a vad gäller alkoholism – komplex!: flera sjukdomar, flera gener, varierande penetrans (genomslag) SKL Karlskrona 2 november 2011

11 Klassifikation av droger (WHO)
Opiater och opioider Sedativa och hypnotika Amfetamintyp Kokain Cannabinoler LSD-typ Blandtyper och övriga SKL Karlskrona 2 november 2011

12 Administrationssätt kontra rus
SKL Karlskrona 2 november 2011

13 SKL Karlskrona 2 november 2011
Självadministrering av alkohol och andra droger ökar dopaminfrisättningen i belöningssystemen SKL Karlskrona 2 november 2011

14 LUSTCENTRA Diazepam Lust/belöning Minskad olust-relief GHB Ecstasy
LUSTCENTRA Per Woxler Beroendekliniken US Linköping Mesolimbiska dopamin systemet GBL HPA-Axeln GHB Ecstasy Sötsaker Alkohol + Situation 1 Obehag Minne 1 Situation 2 Belöning/Lust Minne 2 + - (+) NMDA- rec - Serotonin (+) Glutamat Bensodiazepiner Amygdala-känslomässiga minnen + + + + + GABA opiater Opiat- rec. + + Endorfiner Enkefaliner Diazepam Oxazepam Nitrazepam Alprazolam etc + Morfin Heroin Dextropropoxifen + + Kodein + + + Centralstim Etc. Dopamin + Nicotin rec + Nicotin Amfetamin Kokain etc Hippocampus Cerebellum Basala gangl. + Cannabis Lust/belöning CB1 Sedation, Lugn Frontalcortex -reward Minskad olust-relief

15 SKL Karlskrona 2 november 2011
Nervgifter SKL Karlskrona 2 november 2011

16 SKL Karlskrona 2 november 2011
Cellgifter SKL Karlskrona 2 november 2011

17 Sedativa och Hypnotika I
Etylalkohol (Etanol) Metylalkohol (Metanol) Kloralhydrat (Ansopal, Kloral) avreg 1994 Leverns kapacitet att avgifta alkohol rel konstant: 7-8 g/tim (♂) och 4-5g/tim (♀) SKL Karlskrona 2 november 2011

18 SKL Karlskrona 2 november 2011

19 6 stora starköl med och utan mat (♂)
SKL Karlskrona 2 november 2011

20 SKL Karlskrona 2 november 2011
ETYLALKOHOL ACETALDEHYD ÄTTIKSYRA KOLDIOXID + VATTEN SYRE SYRE C H OH CO + 3H O 2 5 2 2 2 SKL Karlskrona 2 november 2011

21 SKL Karlskrona 2 november 2011
Nedbrytning alkohol Alkoholdehydrogenas (ADH) Magslemhinnan fr a, sämre hos ♀. acet­aldehyd­dehydrogenas (ALDH) Hämmas av antabus SKL Karlskrona 2 november 2011

22 Alkohol påverkar kroppen
Giftverkan på samtliga celler Direkt som cellgift Indirekt via metabola förändringar Via nedbrytningsprodukten acetaldehyd I oktober 2009 ändrade Internationella cancerforskningsinstitutet (IARC) acetaldehydens klassificering i fråga om cancerrisk från en förening som eventuellt orsakar cancerrisk för människor till en förening som orsakar cancerrisk för människor. SKL Karlskrona 2 november 2011

23 Metabola förändringar
Ökat protontryck genom överskott av vätejoner Förskjutning av laktat – pyruvat-koncentrationer Förhöjda urinsyakoncentrationer Förhöjd koncentrationer av neutralfetter i blodet Hormonrubbningar SKL Karlskrona 2 november 2011

24 SKL Karlskrona 2 november 2011
Organ som påverkas Hjärnan. Generellt dämpande via GABA Levern, aktiveras för att ”avgifta” Matstrupe, magsäck och tarmar Bukspottkörtel – diabetes; inflammation Munhåla Immunsystemet –cancer Muskler inkl hjärtmusklerna SKL Karlskrona 2 november 2011

25 SKL Karlskrona 2 november 2011
Alkoholskador forts Olycksfall o död Lillhjärna, balans Hjärnan, depression, ångest, demens Huden – sår; psoriasis Minskad sexualdrift Benskörhet SKL Karlskrona 2 november 2011

26 SKL Karlskrona 2 november 2011
Sekundära symtom Gastrit – oesofagit – diarré Pancreatit Ryggvärk – ofta kronisk Ångest – nedstämdhet Sömnstörningar Minnesstörningar – demens Hypertoni (behandlingsresistent) SKL Karlskrona 2 november 2011

27 SKL Karlskrona 2 november 2011
Flera sjukdomsbilder Trombocytopeni – blödningar Lever – steatos – cirrhos Myopatier inkl cardiomyopati (hjärtmuskeln) Immunsystemet – Cancer Diabetes Sexuella störningar, impotens Konfabulationer SKL Karlskrona 2 november 2011

28 AUDIT, självskattning alkohol
Poängsumman kan bli högst 40 Vid 8 poäng eller mer skall undersökas om missbruksdiagnos enlig ICD 10 alt. DSM-IV föreligger. SKL Karlskrona 2 november 2011

29 SKL Karlskrona 2 november 2011
Kvantitet och risk Ett standardglas = 12 g alkohol Kvinnor: 9 standardglas/v Män: 14 standardglas/v eller Män enstaka intag > 5 enheter Kvinnor enstaka intag > 4 enheter SKL Karlskrona 2 november 2011

30 Mängd ren alkohol i öl, vin och sprit
Dryck Mängd Alkohol En flaska lättöl 33 cl 6 gram En flaska folköl 9 gram En flaska starköl 12-26 gram Ett glas vin 15 cl 12 gram Ett glas starkvin 5 cl 8 gram En flaska vin 75 cl 65 gram En flaska starkvin 120 gram En fyra starksprit 4 cl 13 gram En sexa starksprit 6 cl 20 gram En flaska starksprit 240 gram SKL Karlskrona 2 november 2011

31 SKL Karlskrona 2 november 2011
Abstinens Fysisk och psykisk, när drognivåer sjunker När dämpande medel lämnar kroppen blir man orolig och uppstressad; Exciterad. Dämpande droger ger tydligast fysisk abstinens Stimulerande medel ger mest psykiska symtom Abstinenssymtom talar för att man utvecklat ett beroende. SKL Karlskrona 2 november 2011

32 SKL Karlskrona 2 november 2011
Alkoholabstinens Hög puls (>100 = behandling krävs) och blodtryck Svettningar Oro, nedstämdhet Darrningar Puls > 120 = risk för Delirium Tremens (DT) SKL Karlskrona 2 november 2011

33 Behandling alkoholabstinens
B-vitaminer Bensodiazepiner (litet/stort schema) Oxazepam Diazepam Karbamazepin(Tegretol) Sömn SKL Karlskrona 2 november 2011

34 SKL Karlskrona 2 november 2011
Delirium Tremens Livshotande tillstånd Förvirring (konfusion), ”kissar i papperskorg” Överretning i hela kroppen Kräver omedelbar farmakologisk behandling som dämpar ”överretningen” i hjärnan. Bensodiazepiner till SÖMN, om otillräckligt: Haldol (5-10 mg) Hemineurindropp ev. SKL Karlskrona 2 november 2011

35 Epileptisk kramp (”EP”).
Vanligare hos slitna med dubbelberoende alk + bensodiazepiner Kan komma innan pat är på 0 ‰ • Obs! Alk + benspat – försenad EP! SKL Karlskrona 2 november 2011

36 SKL Karlskrona 2 november 2011
Wernicke-Korsakow Demensutveckling: konfusion, desorientering, rastlöshet. Konfabulationer. Neurologiskt: Ataxi, nystagmus, blickpares Förebyggs med Thiamin (Betabion®). Ges snarast vid misstanke. 100 mg (2 ml) omedelbart långsamt i.v. och ytterligare 2-3 ggr påföljande dagar. SKL Karlskrona 2 november 2011

37 Behandling alkohol långsikt
12-stegsbehandling; Minnesota AA Religion Disulfiram (Antabus) Naltrexon (Revia) Acamprosat (Campral) SKL Karlskrona 2 november 2011

38 SKL Karlskrona 2 november 2011
Sedativa, hypnotika II Diazepam, oxazepam, alprazolam, klonazepam, lorazepam, nitrazepam, flunitrazepam Zopiklon, zolpidem, Zaleplon, triazolam, midazolam Fenobarbital GHB, GBL, BD Pregabalin, Gabapentin SKL Karlskrona 2 november 2011

39 Bensodiazepiner missbruk
Äts, snortas eller injiceras. Ofta i tillägg till annat missbruk - förstärker opiateffekt - lugnar ner efter amfetaminrus - mot alkoholabstinens - förstärker alkoholeffekt SKL Karlskrona 2 november 2011

40 Bensodiazepiner, abstinens
Ångest, oro, irritabilitet; dysfori/nedstämd Yrsel, ”kudddkänsla” i fotsulorna, tremor Öronsus/tinnitus, ljudöverkänslig Koncentrations- o minnessvårigheter Härtklappning, svettning, spända muskler Depersonalisation, derealisation, konfusion Kramper – Epilepsi Ljuskänslig (”solglasögon” inne) Delirium (psykos) SKL Karlskrona 2 november 2011

41 SKL Karlskrona 2 november 2011
Preparatnamn benso Bensodiazepiner - -Diazepam, Stesolid ® -Oxazepam = Oxascand ®, Sobril ® -Lorazepam = Temesta ® -Alprazolam = Xanor ®, Xanor depot ®, Alprazolam ® -Nitrazepam = Apodorm ®, Mogadon ®, Nitrazepam ® -Flunitrazepam = Fluscand ®, Flunitrazepam ® -Midazolam = Dormicum ®, Midazolam® -Triazolam = Halcion ® SKL Karlskrona 2 november 2011

42 SKL Karlskrona 2 november 2011
Alk, bens, barb Bensodiazepinliknande: -Zopiklon = Zopiclone ®, Zopiklon ®, Imovane ® -Oxazepam = Oxascand ®, Sobril ® -Zaleplon = Sonata ® Barbiturater -Fenobarbital = Fenemal ® SKL Karlskrona 2 november 2011

43 Seriell, upprepad adaptation sänker baslinjen
SKL Karlskrona 2 november 2011

44 Bens-abstinens behandling
Nedtrappning stegvis, långsamt Översätt aktuell bdz till diazepam eller oxazepam, ev stegvis. Tillägg Carbamazepin i slutet och under några månader efter avslutad nedtrappning (krampprofylax och stabiliserande). Apodos!! SKL Karlskrona 2 november 2011

45 SKL Karlskrona 2 november 2011
Pregabalin (Lyrica®) Verkar huvudsakligen via GABA Ger rusupplevelse Viss toleransutveckling Utsättningsproblem (ej abstinens) Svarthandel Ej narkotikaklassat SKL Karlskrona 2 november 2011

46 Långsiktig beh BDZ-beroende
Diagnpostisera bakomliggande sjd – affektiv, neuropsyk, psykos? Återgå aldrig till högre dosnivå under nedtrappning, ta bara vilopaus. Inläggning v.b. Förklara mekanismerna. GABA-systemet mm, visa gärna ”lustcentrum”-bilden SKL Karlskrona 2 november 2011

47 LUSTCENTRA Diazepam Lust/belöning Minskad olust-relief GHB Ecstasy
LUSTCENTRA Per Woxler Beroendekliniken US Linköping Mesolimbiska dopamin systemet GBL HPA-Axeln GHB Ecstasy Sötsaker Alkohol + Situation 1 Obehag Minne 1 Situation 2 Belöning/Lust Minne 2 + - (+) NMDA- rec - Serotonin (+) Glutamat Bensodiazepiner Amygdala-känslomässiga minnen + + + + + GABA opiater Opiat- rec. + + Endorfiner Enkefaliner Diazepam Oxazepam Nitrazepam Alprazolam etc + Morfin Heroin Dextropropoxifen + + Kodein + + + Centralstim Etc. Dopamin + Nicotin rec + Nicotin Amfetamin Kokain etc Hippocampus Cerebellum Basala gangl. + Cannabis Lust/belöning CB1 Sedation, Lugn Frontalcortex -reward Minskad olust-relief

48 SKL Karlskrona 2 november 2011
Hasch (THC) Hasch (kådan) Marijuana (torkade blommor o blad) Synhexel (syntetisk) Hascholja (extraherad) Skunk (extra stark…) SKL Karlskrona 2 november 2011

49 SKL Karlskrona 2 november 2011
Cannabis abstinens Irritabiliet, koncentrationssvårigheter Sömnsvårigheter, olust, ångest, oro Inlärningsproblem, försämrad kognition Mycket långvariga besvär SKL Karlskrona 2 november 2011

50 SKL Karlskrona 2 november 2011
Skador cannabis Minnesstörningar, sämre kognition Hormonrubbningar Amotivation Personlighetsförändringar Ångest Depression Psykos SKL Karlskrona 2 november 2011

51 Behandling, cannabisberoende
Under abstinens: Klorpromazin mg x 3-4 (licens Largactil®) Ev andra neuroleptica I låg dos Ev stabiliserande antiepileptica Efter abstinens: Diagnostisera o behandla eventuella andra diagnoser. Circadin 2 mg t n, eller Mirtazapin 15 mg SKL Karlskrona 2 november 2011

52 Drogrelaterade dödsfall Sverige
SKL Karlskrona 2 november 2011

53 Beräknat antal tunga missbrukare
SKL Karlskrona 2 november 2011

54 SKL Karlskrona 2 november 2011
I Morfintyp OPIATER Opium Morfin Heroin Kodein OPIOIDER Ketobemidon Fentanyl Dextropropoxifen Buprenorfin Tramadol Metadon SKL Karlskrona 2 november 2011

55 SKL Karlskrona 2 november 2011
Opiater som ”medicin” -Smärta -hosta -diarré -stress, oro (NP!) -posttraumatisk stress -psykos (?) SKL Karlskrona 2 november 2011

56 SKL Karlskrona 2 november 2011
Opiater missbruk - Kick, rus där fysisk o psykisk smärta blir ”oväsentlig” - Äts, röks, sniffas/snortas eller injiceras - Mångtusenårigt. Opiumhålor. Opiumkriget. - Egna receptorer. Finns kroppseget endorfin. SKL Karlskrona 2 november 2011

57 SKL Karlskrona 2 november 2011
Opiatabstinens I SKL Karlskrona 2 november 2011

58 SKL Karlskrona 2 november 2011
Opiatabstinens Rinnsnuva, gäspningar, gåshud Oro och sömnstörningar. Rastlöshet. Värk i muskler, leder och i ben Lös mage – diarré, bukkramper, kräkningar Elektrolytrubbningar som följd vid svår abstinens SKL Karlskrona 2 november 2011

59 Opiatabstinens, behandling
Nedtrappning på korstolerant preparat. Buprenorfin (”Suboxoneschema”) Mirtazapin mg t.n. Vätska och näring i.v. vid svår abstinens Neuroleptika vid svår abstinens Obs! Andra samtidiga beroenden, speciellt benso och alkohol!! SKL Karlskrona 2 november 2011

60 SKL Karlskrona 2 november 2011
2010: SOSFS 2009:27 Behandling erbjuds i alla landsting På Sjukvårdsenhet inrättad för beroendevård, registrerad vid SoS. Egen anmälan till SoS SoS inspekterar Förskrivning: Specialist i Psykiatri vid sådan vårdinrättning SKL Karlskrona 2 november 2011

61 Intagningskriterier LARO
Minimiålder 20 år 1 års dokumenterat opiatberoende, ICD-10 (endast heroin, morfin eller opium!!) Ej farligt sidomissbruk - interaktionsrisk Multidisciplinär behandlingsplan - helhet Ej under LVM Ej om utskriven < 3 månader från LARO SKL Karlskrona 2 november 2011

62 SKL Karlskrona 2 november 2011
Utskrivning från LARO Ej medverkat i behandlingen > 1 vecka Har upprepade återfall I narkotika Missbrukar alkohol I sådan omfattning att det innebär en påtaglig medicinsk risk Upprepat fusk med urinprover Laga kraftvunnen dom för narkotikabrott eller grovt narkotikabrott eller upprepade ringa n-brott begångna under behandlingen SKL Karlskrona 2 november 2011

63 SKL Karlskrona 2 november 2011
Jönköpings län Remisser från socialtjänsten huvudregel Behandlingsplan och ASI inkluderad Behandlingsplan uppdaterad efter behov första året, därefter en gång per år Egenremiss möjlig, liksom remiss från läkare eller exempelvis kriminalvården Central utredning Ryhov Suboxone lokalt, metadon centralt Ryhov SKL Karlskrona 2 november 2011

64 SKL Karlskrona 2 november 2011
Medicinsk behandling Metadon Avgiftning från benz och THC före medicininställning Inneliggande som regel 3-4 veckors upptrappning Plasmaprov Buprenorfin Avgiftning från benz och THC före medicininställning 3 dagars upptrappning Inneliggande om behov finns SKL Karlskrona 2 november 2011

65 SKL Karlskrona 2 november 2011
LARO Livräddande Obehandlade = x ↑ dödlighet I LARO = 3-4 x ↑ dödlighet Friv ut efter LARO = 6-8 x ↑ dödlighet Ofrivillig ut ur LARO = x ↑ dödlighet SKL Karlskrona 2 november 2011

66 LARO-mediciner dosstorlekar
Metadon: mg/dag Subutex 8 mg: mg/dag Suboxone 8 mg: mg/dag SKL Karlskrona 2 november 2011

67 SKL Karlskrona 2 november 2011

68 SKL Karlskrona 2 november 2011
Amfetminer, CS Amfetamin Metamfetamin Dextroamfetamin (”ice) Metylfenidat (Ritalin) Koffein Ecstacy SKL Karlskrona 2 november 2011

69 SKL Karlskrona 2 november 2011
Amfetamin abstinens Trötthet-utmattning, dysfori (nedstämd). Ökad aptit Livliga, obehagliga drömmar Sömnstörning (både för mycket o för lite) Psykomotorisk hämning eller agitation SKL Karlskrona 2 november 2011

70 SKL Karlskrona 2 november 2011
Amfetaminintox Choreatiskt syndrom (extrem motorisk hyperaktivitet) Exitatoriskt syndrom (BT +++ Puls+++ Temp+++) Dysautonomt syndrom – kraftig ångest, katastrofkänsla men initialt rel normalt BT,Puls o temp. Plötslig atoni, blodtrycksfall. Till IVA. Hög dödlighet SKL Karlskrona 2 november 2011

71 SKL Karlskrona 2 november 2011
Amfetaminavgiftning Sova ut Äta o dricka I akutfas ev ngn dag med oxazepam 15 mg x 3. Vid kraftig motorisk oro initialt diazepam 5-10 mg x 3 eller mer. Neuroleptika ej första 24 tim Diagnostik. ADHD? Affektiv? Stabiliserande? SKL Karlskrona 2 november 2011

72 Långtidsbehandling amfetaminberoende
Antabus (!). Nykterhet minskar återfallsrisk Stabiliserande antiepileptika (Karbamazepin, Lamotrigin, Valproat, Topiramat) SSRI sällan effektiva. Ev SNRI. Agomelatin (Valdoxan®) Melatonin (Circadin®) för sömnen SKL Karlskrona 2 november 2011

73 SKL Karlskrona 2 november 2011
Skador av amfetamin Kronisk dysfori/depression Ångest Psykos Koordinationsstörningar/Danssjuka Hjärnblödning Hjärtinfarkt SKL Karlskrona 2 november 2011

74 SKL Karlskrona 2 november 2011
Dose - Side effects + Euforia Time SKL Karlskrona 2 november 2011

75 SKL Karlskrona 2 november 2011
Effect + N - SKL Karlskrona 2 november 2011

76 SKL Karlskrona 2 november 2011
Dose + Side effects - Euforia Time Effect + N SKL Karlskrona 2 november 2011 -

77 Amfetaminer som ”medicin”
Amfetamin, dexamfetamin, fenmetralin, metylfenidat m fl - ADHD/ADD - (Depression) - Narkolepsi - Övervikt SKL Karlskrona 2 november 2011

78 Intagningskriterier ADHD
Neuropsykologiska test (psykolog) Självskattningsscheman Läkarbedömning och diagnostisering ADL bedömning (arbetsterapeut) Drogfrihet vid behandlingsstart Social vårdplan – boende och ekonomi SKL Karlskrona 2 november 2011

79 Diagnosinstrument ADHD/ADD
EuroCog, datoriserat test IVA+plus WAIS-III KSP (Karolinska Scales of Personality) SCID-II screening (personlighetsstörningar) WURS (Wender Utah Rating Scale) WRASS-2 (anhörigenkät) AQ (Autism-Spectrum Quotient för Asper-gers syndrom/högpresterande autism) RAADS SKL Karlskrona 2 november 2011

80 SKL Karlskrona 2 november 2011
ADHD Under tiden – har 300 utredningar genomförts vid Bermott Ryhov Av dessa utgjorde 25% kvinnor (snittålder 38 år), 75 % män (snittålder 36 år). 220 hade vuxen ADHD SKL Karlskrona 2 november 2011

81 SKL Karlskrona 2 november 2011
Av de 300 utredda hade (%) ADHD diagnos (DSM IV) Aspergers Syndrom (tilläggsdignos) 16 ingen pos behandlingseffekt 5 i fängelse ,6 6 män avlidit efter utredning o diagnos 9 pat utvecklade psykos ,5 115 av 198 bra behandlingseffekt SKL Karlskrona 2 november 2011

82 Drogvanor vid utredningstillfället
                                   Periodvis/kontinuerligt använt Bensodiazepiner Cannabis Centralstimulantia 45 Opiater Hallucinogener Sniffat lösningsmedel 10 Exstacy SKL Karlskrona 2 november 2011

83 SKL Karlskrona 2 november 2011
Andra diagnoser OCD Personlighetsstörningar (sekundära) Social fobi Affektiv störning (ökande) Fysiska sjukdomar SKL Karlskrona 2 november 2011

84 SKL Karlskrona 2 november 2011
ADHD läkemedel Metylfenidat OROS mg Metylfenidat tabl 10 mg Metylfenidat kaps mg Modafinil tabl 100 mg Atomoxitin kaps mg (Dexamfetamin tabl 5 mg) SKL Karlskrona 2 november 2011

85 SKL Karlskrona 2 november 2011

86 SKL Karlskrona 2 november 2011

87 SKL Karlskrona 2 november 2011

88 SKL Karlskrona 2 november 2011

89 SKL Karlskrona 2 november 2011

90 www.europad.org our journal journal archive vol 11 2009:1
SKL Karlskrona 2 november 2011

91 Tremånaders utvärdering
Frågeformuläret som används vid 3 månadersutvärderingen av ADHD har en skala från -2 till +2, där 0 betyder oförändrat, +/-1 motsvarar en måttlig och +/-2 en kraftig förändring SKL Karlskrona 2 november 2011

92 SKL Karlskrona 2 november 2011

93 SKL Karlskrona 2 november 2011

94 SKL Karlskrona 2 november 2011
Biverkningar Måttligt ökad muskelspänning, få patienter Ökning av paranoida symtom få patienter Tics (en patient) Ökat amfetaminsug (en patient) SKL Karlskrona 2 november 2011

95 SKL Karlskrona 2 november 2011
Toxprovsvar upp till 6 mån behandling N=12 SKL Karlskrona 2 november 2011

96 SKL Karlskrona 2 november 2011
VI Hallucinogener Psilocybin, Meskalin, Blomman för dagen, spikklubba LSD, STP, 2-CI, 2-CB, DOB, Ketamin, DXM Blottlägga det ”undermedvetna”. Terapier Avgiftning SKL Karlskrona 2 november 2011

97 Skador av hallucinogener
Psykos Panik/ångestsyndrom Depression Hormonförändringar (spec cannabis) Förändrad personlighetsstruktur Amotivation SKL Karlskrona 2 november 2011

98 Behandling hallucinogener
Liknande strategi som vid Cannabis Antipsykotika Behandlingshem Psykosocial rehabilitering Attitydpåverkan SKL Karlskrona 2 november 2011

99 SKL Karlskrona 2 november 2011
Integrerade mottagningar – ett mer effektivt sätt att möta brukarens behov av samordning och helhetssyn Om man ska renovera ett badrum behöver man en rörmokare, en målare, en plattsättare och ytterligare några yrkesmän för att badrummet ska bli klart. Olika kompetenser behövs, och arbetet måste samordnas. Så kan man tänka även när det gäller missbruks- och beroendevården. Eftersom biologiska, psykologiska och sociala faktorer samvarierar på väg in i – och under – missbruk eller beroende, så måste personer med biologisk, psykologisk och social behandlarkompetens erbjudas brukaren. Dessutom behöver insatserna samordnas. Hur man åstadkommer effektiv samverkan mellan huvudmännen, men också mellan enheter inom en huvudman, har diskuterats livligt. Socialstyrelsens tillsynsrapport 2011 visar till exempel att man inte längre ser problem i samverkan mellan huvudmännen, men däremot ser man problem inom hälso- och sjukvården. SKL Karlskrona 2 november 2011

100 SKL Karlskrona 2 november 2011
Frågan är om effektiv samverkan kommer att uppstå för att man flyttar huvudmannaskapet för psykosocial behandling till landstingen, som missbruksutredningen föreslår. I de många debatter som följt i missbruksutredningens spår har deltagarna snarare lyft fram det skriande behovet av integrerade verksamheter, där brukarna kan få hjälp utifrån olika perspektiv parallellt. Flera län har redan påbörjat ett sådant utvecklingsarbete, men på många håll i landet påpekas att för att det ska kunna bli verklighet behövs ekonomiska stimulansbidrag. Insikten finns, liksom den politiska viljan, men de ekonomiska förutsättningarna saknas. Kanske är förändrade ekonomiska villkor mer effektivt än organisations-förändringar, om man är ute efter att skapa förutsättningar i praktiken för att möta de komplexa behov som personer med missbruk eller beroende har? Gunborg Brännström, projektchef Kunskap till praktik SKL Karlskrona 2 november 2011

101 SKL Karlskrona 2 november 2011

102 The final word on nutrition, alcohol and health
1. The Japanese eat very little fat and suffer fewer heart attacks than the Americans, British or Canadians. 2. The Mexicans eat a lot of fat and also suffer fewer heart attacks than the Americans, British or Canadians. 3. The Japanese drink very little red wine and suffer fewer heart attacks than the Americans, British or Canadians. SKL Karlskrona 2 november 2011

103 4. The Italians drink large amounts of red wine and also suffer fewer heart attacks than the Americans, British or Canadians. 5. The Germans drink a lot of beer and eat lots of sausages and fats and suffer fewer heart attacks than the Americans, British or Canadians. 6. Ukrainians drink a lot of vodka, eat a lot of pirogues, cabbage rolls and suffer fewer heart attacks than the Americans, British or Canadians. Karlskrona 26 oktober 2011 Blix SKL Karlskrona 2 november 2011

104 CONCLUSION: Eat and drink what you like. Speaking English
is what kills you. Karlskrona 26 oktober 2011 Blix SKL Karlskrona 2 november 2011

105 Tack för visat intresse!
Olof SKL Karlskrona 2 november 2011


Ladda ner ppt "Riskbruk, Missbruk & Beroende"

Liknande presentationer


Google-annonser