UTVÄRDERING AV SOCIALA INVESTERINGAR I UMEÅ

En presentation över ämnet: "UTVÄRDERING AV SOCIALA INVESTERINGAR I UMEÅ"— Presentationens avskrift:

1 UTVÄRDERING AV SOCIALA INVESTERINGAR I UMEÅ
Anders ”Ante” Lindström, F.D, lektor Ove Grape F.D, lektor

2 Följeforskningsprocessen
120 miljoner i sociala investeringsmedel Fyra projekt har följts av totalt 13 Processutvärdering: följa och stödja Resultatutvärdering Effekter Mål Ekonomisk utvärdering

3 Projekt: Tillbaka till skolan – TTS (Elevhälsan)
Yttre ramar (förutsättningar):  Projektet startade i april 2012 och avslutas december Projektgruppen bestod initialt av en specialpedagog, socionom, psykolog och en specialistläkare, men reducerades från hösten 2013 till att enbart bestå av två personal, en specialpedagog och en socionom. Processer Ideér och tankar Visionen var att, när projektet avslutats, inte ha några ”hemmasittare” kvar i Umeå kommun. Tester: SDQ och 5-15 Man skulle också utveckla en s.k. Umeåmodell för att användas av bl.a. lärare för att uppmärksamma tidiga tecken för hemmasittare.

4 Tillbaka till skolan – TTS
Resultat och utfall  Insatser och arbete med sju hemmasittare där TTS fanns med som praktiskt och psykologiskt stöd. En ”Umeåmodell” har tagits fram med praktiska tips för att motverka och uppmärksamma tidiga tecken som kan leda till permanent skolfrånvaro. Umeåmodellen – arbetsmetoder & förhållningssätt Betydelsen av tidiga insatser genom att uppmärksamma tidiga tecken på skolfrånvaro. Skolan måste genomföra s.k. pedagogiska anpassningar vilket innebär att skolarbetet anpassas efter elevens behov. Att s.k. överföringar fungerar vid t.ex. skol- eller klassbyte. Motverka ett Ingenmansland, mellan hem och skola.

5 Tillbaka till skolan – TTS
 Effekter Umeåmodellen implementeras av TTS i Umeå. Ytterligare intresse har visats för modellen i olika delar i landet. Eleverna finns idag fortfarande kvar i skolan, några med extra stöd.

6 Pedagogiska stödteam – Ps (Elevhälsan)
Yttre ramar (förutsättningar):  De tre Pedagogiska stödteamen (Ps) är menade att utgöra en resurs för elever och personal i grundskolan. (Två team var befintliga och ett tredje hade fått medel från Soc.inv.) Processer Ideér och tankar Teamen vill förändra, genom tidiga lösningsfokuserade insatser i skolan, destruktiva mönster i undervisningssituationer, i klass eller grupp. Man vill också öka kompetensen hos lärare och skolledare så att dessa kan hantera liknande svårigheter i framtiden. Resultat och utfall Fram till november 2014 har teamet, som fått bidrag från Sociala investeringar, avslutat sju insatser och tre var fortfarande pågående. De kommentarer som teamen fått från skolpersonalvar enbart positiva.

7 Projekt: Pedagogiska stödteam - Ps
Den strukturmodell man arbetade efter var: Att analysera uppdragets innehåll Att göra en inventering av personal Att inventera hur skolklassammansättningen ser ut Att bedöma vilka svårigheter och styrkor som finns Att undersöka om det finns elever med särskilda behov Att kontrollera vilka tidigare insatser som gjorts Att samtala om de förväntningar som kan finnas på PS-teamet Att slutligen diskutera och komma fram till vilka åtgärder som bör sättas in.  Effekter Det är svårt att avgöra om teamets arbete fått bestående effekter.

8 HÄLSA, LÄRANDE TRYGGHET: HLT
Yttre ramar (förutsättningar):  En plattform för samverkan mellan socialtjänst, skola/Elevhälsa, och hälsocentraler: Skall stärka 1:a linjens insatser lokalt i Umeå. Processer Syftet är att kunna erbjuda samordnade, tidiga och snabba  insatser för barn och ungdomar med någon form av problematik som upptäckts i skola, av föräldrar eller av andra instanser (som t.ex. fritidsgårdar, Polis, Socialtjänst eller liknande) Metoder: , SIP, Mätinstrument (SDQ, ORS/SRS) Resultat och utfall Processer: 8 av 9 områden i Umeå snart anslutna till arbetsformen HLT Effekter: för tidigt att uttala sig om långsiktiga effekter

9 FORTSÄTTNING HLT Effekter så långt:
Under 2014 har 113 barn/unga lyfts upp i HLT-möten på 6 aktiva HLT-områden.  Åldersspannet har varit 0-16 år med följande fördelning: 0-6 år 29 barn 6-12 år 51barn 12-16 år 33 barn  47 är flickor och 55 är pojkar och 13 är anonyma. 29 SIP:ar har upprättas i samband med mötet med familjerna.

10 Hikikomori Yttre ramar (förutsättningar):  Processer
Ett team arbetar aktivit med att söka upp och nå s.k. hemmasittare för att sedan succesivt få dem att lämna sin isolering. Behov uppstått i Ungdomstorget där man märkte att man saknade de särskilt intensiva resurser som behövdes för att långsiktigt nå denna grupp Processer Målgruppen är hemmasittare som gått ut grundskolan upp till 25 år. Fokus på långsiktighet och aktiviteter av för-rehabiliterande/social rehabiliterings- karaktär samt vidmakthållande (inte släppa taget för tidigt) Resultat och utfall Processer: Team och följeforskare har utvecklat en metodbeskrivning i 8 punkter. Medial uppmärksamhet Effekter: för tidigt att uttala sig om långsiktiga effekter på individuell nivå. 10 av 33 gått vidare till andra aktiviteter (3 till arbete, 4 till Ungdomstorget, 1 till ungdomsboende, 1 till specialistvård)

11 Resultat TTS: de sju eleverna finns i skolan och ärendena är avslutade och Umeåmodellen implementeras Pedagogiskt stödteam: sju avslutade ärenden och tre ärenden under avslutning. Hikikomori: medialt hög profil, goda kortsiktiga resultat, bra dockning till Ungdomstorget Hälsa Lärande Trygghet (HLT): enligt alla informanter en mer effektiv och bättre modell än tidigare

12 Avslutning Det positiva med satsningarna: att man utvecklat och erbjudit barn och ungdomar i utsatta situationer, stöd och hjälp. Att modeller och metoder för tidiga insatser fått tid att utvecklats. Att det, till viss del (HLT), har ökat samarbetet mellan myndigheter. Det negativa med satsningarna: kostat mycket pengar, svårt att mäta effekterna, politikerstyrd icke transparant beslutsprocess vilket inneburit att kunskapen om de projekt som det satsats på har varit liten och att integreringen i övrigt arbete som socialtjänst och skola bedriver brustit. Därmed har Sociala investeringar i Umeå, till viss del, fungerat som ett stuprör utanför den befintliga organisationen. Insatserna genom Sociala investeringar i Umeå kan i PS´s HLT´s fall benämnas som investeringar i en reguljär verksamhet. I dessa fall är det svårt att bedöma om det är en bra/dålig insats.