”Timing It Right (TIR)” Cameron & Gignac. Patient Educ. Couns. 2008 Insjuknande/diagnos Information till Patient – Närstående - Kollegor Inhämta info Grupp.

En presentation över ämnet: "”Timing It Right (TIR)” Cameron & Gignac. Patient Educ. Couns. 2008 Insjuknande/diagnos Information till Patient – Närstående - Kollegor Inhämta info Grupp."— Presentationens avskrift:

1 ”Timing It Right (TIR)” Cameron & Gignac. Patient Educ. Couns. 2008 Insjuknande/diagnos Information till Patient – Närstående - Kollegor Inhämta info Grupp 1-7: Ge information om vilken rehabiliteringspersonal som finns. Hur intervju, info från journal, anhöriga och personal hanteras. Info i ”Meddix” vårdplan eller meddelande. Fråga patienten om hur kontakten är med anhöriga, vilka anhöriga som skall informeras. Lämna namn och telefonnummer till ansvarig arbetsterapeut. Viktigt att anhöriga får information skriftligt/muntligt. (I denna fas är det oftast läkaren som träffar anhöriga). Gärna infobroschyr till anhöriga. Sammanfattning av samtalet (ex. via ”Teach back” –metoden). Skriftlig sammanfattning av samtalet utförs. Använda ”SBAR” Information om eventuella konsekvenser av sjukdom eller psykisk ohälsa. Tydliga mål i skriftlig information Informera anhörig om att nuvarande arbetsterapeut lämnar över information till nästa, i nästa rehabiliteringsled. Skriv i ”Meddix” om vilken information anhöriga har fått. Bra att ha någon slags grundinformation om ”normalflödet”. Viktigt med en struktur för vilken information som ges. Den som tar vid ska kunna se/veta vilken information som givits. Inhämtar anamnes, tidigare/nuvarande aktivitetsförmåga, omgivningsfaktorer. Inhämtar information från doktor/ssk=teamet Information: normalt åldrande, aktuell diagnos, vilka personer som är inblandade i patienten samt deras roll och ansvar, vem som gör vad. Information om hur vardagsaktiviteter kan underlättas för patient, närstående. Till kollegor vilken information som lämnats. Skriftlig och muntlig info om vem man kan ta kontakt med efter hemgång. Börja informera patienter, närstående och kollegor om skada, prognos, förutsättningar, sjukdomshistoria, hjälpmedel. Använda patientberättelse som metod. Informera om vikten av att göra det man kan. Inhämtning av information via journaln, anamnes, sjukdomshistora, prognos. Hur situationen varit tidigare.

2 ”Timing It Right (TIR) ” Cameron & Gignac. Patient Educ. Couns. 2008 Stabilisering Info om sjukdomen - vad den innebär plan för utredning / behandling Grupp 1-7: Informativt och emotionellt stöd Viktigt med allmän info om sjukdom, info om vem som gör vad från vården Viktigt ställa frågor direkt till anhöriga, vad vill de veta, vad bekymrar etc. Rehabplan Utreda aktivitetsförmåga Relevanta arbetsterapeutiska bedömningar. Info om hur vardagsaktiviteter skall kunna Bedömning där behoven framkommer. Rutin behövs för att anhöriga också får info. Meddelande i Meddix angående behov av infor till patient och anhörig vid uppföljning i hemmet, eller meddelande om att pat / anhörig har fått följande info. Skriftlig info om sjukdomen och vad den innebär i vardagsaktiviteter. Pat och anhörig mer delaktig i planeringen av behandlingen. Upprepa ev. konsekvenser av sjukdom – psykisk ohälsa Information om kommande utredning/behandling SBAR Information om vad en arbetsterapeut gör, hur man tänker i stora och små ärenden. Information om utskrivning ges så fort det är bestämt Patient/anhöriga får återberätta vilken information den fått tidigare i förloppet. Information ges till patient/anhöriga vad vi kan tillföra/vilka möjligheter som finns. Målsättning – beroende på var vi möter patienten. Nivå på mål kan variera berorende på patient, terapeut, anhörig.

3 ”Timing It Right (TIR) ” Cameron & Gignac. Patient Educ. Couns. 2008 Förberedelse inför utskrivning Träning i att stödja i aktiviteter Livsstilsförändring Info om stöd i kommunen Grupp 1-7: Antingen vid slutenvård eller på korttidsenhet Hembesök vid behov och anhörigs syn; pos-neg Utredning – hur har det varit innan (anhörig, god man el motsvarande) Anhörig med på VPG i möjligaste mån. Ev SIP Hjälpmedel/bostadsanpassning. Vårdplanering Skriftlig och muntlig information om stödinsatser i kommunen; bost-anpassning, LSS, boendestöd, hemtjänst, ”meals on wheels”, anhörigkonsulent, god man, hjälpmedel, hemsjukvård (Arb.ter), Biståndshandläggare äldre/LSS/psykiatrihandläggare Info om brukarorganisationer Information om syfte med hembesök med patientens eller förberedande med kommunarbetsterapeut Permission/hembesök från slutenvården tillsammans med anhöriga, kan ge svar på många frågor. Bra om anhöriga kan vara med i ADL-situationer med arbetsterapeut på ex. KP om de har tänkt att ta hand om den närstående i hemmet. Stötta den anhöriga att fatta beslut kring hur delaktiga de ska vara i vården av den närstående. Information om fortsatt rehabilitering. Information och råd angående kost, motion, tobak, alkohol. Vårdplanering på sjukhuset eller i hemmet. Info genom Meddix Checklista med från sjukhuset – info som delgivit eller önskar mer info, infobroschyr, aktivitetsdagbok med hem, behov av hjälpmedel, uppföljning av delgiven info. Skriftlig info från kommunen om stöd. Dagspermission för översyn av hemsituation Anhörig, hemtjänst med vid förflyttningsträning. Kan variera beroende på vilket skede patienten är. Fokus på hemmet. Hur ser det ut hemma? Vad behöver tränas? Information till patienten vad som finns i kommunen, hemrehab, daglig verksamhet, hemtjänst, färdtjänst, bostadsanpassning, vårdcentralen. Informationsbroschyr finns. Anhöriga ”gå bredvid” i ADL-situation. Förflyttning, beröring. Förändringar i boendeform. (ej särskilt boende). Väcka tanken om boende, dela rum. Information om möjligheter till boendestöd (korttidsboende). Försiktighet i information om sådant patienten inte har rätt till. Anhörigstöd. Psykologiskt stöd är underdimensionerat. Information till kolleger via Meddix/telefon. Fungerar olika i olika kommuner.

4 ”Timing It Right (TIR) ” Cameron & Gignac. Patient Educ. Couns. 2008 Implementering efter utskrivning Råd om hantering av partnerns behov. Öka säkerheten i att stödja i aktiviteter Grupp 1-7: Vid hembesök bra att vara två, en tar hand om pt, en tar hand om anhörigs frågor och funderingar Informativt stöd ges till anhöriga Förmedla strategier Emotionellt stöd – gränsdragning? Psykiatriskt stöd på VC Akut ohälsa 1177 Kort i handen med viktiga telefonnummer Anhörigträffar på boenden – gemenskap Info om olika verksamheter ex Grön rehab Föräldrautbildning – Anhörigcirklar – Lärcafé Tidig info om läsningar / möjligheter i hemmet. Vid hembesök önskvärt att anhöriga deltar. Råd och tips för att underlätta vardagen. Information ang. anhörigkonsulent Information om kontinuerlig uppföljning Alltid lämna kontaktuppgifter Alltid rikta fokus mot anhöriga vid hembesök Kontakt med biståndshandläggare ang hjälp från kommunen Instruera anhöriga i hur hjälpmedel fungerar och används. Diskutera målsättning så att alla strävar åt samma håll. Undervisning av hjälpmedel. Kartläggning av aktivitetsförmåga, anamnes, nya bedömningar. Samtal med anhörig angående situation, vad som behöver göras, ex vardagsrehabilitering. Information om vikten att få vara delaktig i vardagliga aktiviteter och sociala aktiviteter. Fokusera på motiverande aktiviteter. Målformulering. Aktivitetsbalans. Informera om ex kostnader vis bostadsanpassning. Anhöriga ”gå bredvid” i ADL-situationer. Kan bli bättre med stöd till anhöriga. Strategier. Ställa frågan till anhöriga om vilket stöd de behöver. Anhörigas behov, närståendes förmåga/behov/beteende. Hemteam måste ta hänsyn till anhöriga. Korttids behöver jobba mer med det.

5 ”Timing It Right (TIR) ” Cameron & Gignac. Patient Educ. Couns. 2008 Anpassning Råd om samhällsintegration för patienten Stöd i: att hantera olika roller egna aktiviteter Grupp 1-7: Hantera sina roller. Hjälp till självständighet kontra att aktivt hjälpa. Återigen ställa frågorna om behov – nya behov. Efterfråga feed-back om de ev. insatser som man talat om tidigare. Sysselsättning/aktiviteter/avlastning om behov finns för den anhörige att vara hemifrån. Sociala grupper – de som är i samma situation. Nya idéer som framkommit. Information om avlösning, växelvård, korttidsboende. Råd stöd angående anhörigs egna hälsa. Erbjuda hemrehabilitering 2 ggr / vecka för att träna 1-2 aktiviteter som patienten önskar klara. Om behov av avlastning visar sig, hänvisa till anhörigkonsulent. Information om balans i livet. Ta kontakt med anhörigstöd. Stötta i förändrade roller. Ge verktyg för att våga säga ifrån. Information om lämpliga aktiviteter att ta med den närstående på.

6 ”Timing It Right (TIR) ” Cameron & Gignac. Patient Educ. Couns. 2008 Sammanfattande synpunkter Grupp 1-7: ”Öresundsmodellen” känns lättare att ta till sig som verktyg i det dagliga arbetet och använda som checklista. Börja använda?! ” ”TIR” mer rammodell för vårdprocessen. Vilken information och i vilket skede är avhängigt av var den anhörige befinner sig. Svårt att placera in exakt inom varje rubrik. Vi kan bli bättre på att överföra info från anhöriga vid vårdövergångar ex. rapporter at till nästa at. Vi kan bli bättre på att hänvisa till anhörigstöd/konsulent. Vi kan nog på alla plan (i TIR-modellen) bli bättre på att möta/bemöta anhöriga. Viktigt att hela teamet är med i samma tänkande, att anhöriga är delaktiga enligt TIR, ej bara rehabiliteringspersonal. Bli bättre på att överföra information och på ett strukturerat sätt at-at. Viktigt att informera varandra i god tid. Viktigt med anhörigperspektivet, men kan vara svårt att fånga upp. Mer naturligt att involvera anhöriga i vissa faser. Att tänka på vid överrapportering landsting/kommun. Hur dokumentera information till anhörig. Hur skall det mätas om det blir ett krav? Patientens journal är patientens journal. Informera mera. Förståelse för oron om vad som komma skall. Kan till viss del reduceras med information. Information till hemtjänsten viktig. Hemteam kan ge bättre förutsättningar för patienen att klara sig själv. Biståndsbedömare ger ofta mer hjälp för att kunna ta bort, vilket kan vara svårare pedagogiskt för patient/närstående. ”Göra med” istället för att ”göra åt”. Svårt att ta till sig information. Svårt att säkerställa att informationen gått in. Anhörigs kognitiva status? Skriftlig information kan stödja. Struktur för att ta med anhöriga. Tidigare mer då och då. Svårt att lita på om anhörig har ”mandat” att agera. Närstående vill inte ”besvära” anhörig. Anhöriga hjälper redan till trots att de inte vill eller kan. Anhöriga vill olika. Språkproblem och tolkbrist kan vara ett hinder för information.