Mariastaden VA-verket.

En presentation över ämnet: "Mariastaden VA-verket."— Presentationens avskrift:

1 Mariastaden VA-verket

2 Mariastadens utbyggnadsetapper
VA-verket

3 Mariastadens arbetsprogram
Miljöpolitiskt program Anger hur dagvattnet skall tas omhand. Bevara den naturliga vattenbalansen inom området Samarbete: VA/ Gata/ Park/ Mark- och exploatering/ Stadsbyggnad/ Kommunekolog och Miljökontoret Separat ”Miljöpolicy gällande Mariastaden” Konkreta miljömål anges på ett övergripande sätt. Policyn ska ge en grundnivå, en ministandard. Policyn knyts även till Exploateringsavtal/ försäljningsavtal Vattnet, i ”Maria trädgårdsstad” som varit den första utbyggnadsetappen, har fått stort symbolvärde och finns synligt, rinnande och stillastående i form av bäckar, vattenspeglar både i och utanför kvarteren. Dessutom finns både öppna och täckta makadamdiken. Allt dagvattnet leds till den stora slutdammen, där utflödet slutligen regleras. Separat PM för vart och ett kvarter Efterhand som kvarteren byggdes upp, fick vi också erfarenheter och såg vad som måste kompletteras i vårt PM som överlämnades till fastighetsägaren vid köpet. Information : ansvariga för abonnentfrågor För VA-verket har informationsarbetet varit tungt. Stora brister fanns i informationen från exploatör till fastighetsägare. Framtidsfråga: Hur fungerar informationen vid byte av fastighetsägare !

4 Avrinning från gator och tak
Områdets avvattning Utjämningsdammar Dammsystem, 9 stycken dammar som leds till slutdammen. Slutdammen är dimensionerad för 100-års regn med 12 timmars varaktighet. Slutdammen har ett begränsat utflöde på 80 l/s. Behovet för området = m3 + med 2 dygns tjälad mark m3 m3 ryms innan bräddning sker Avrinning från gator och tak Via dränerings- och uppsamlingsdiken leds vattnet till utjämningsdammar. Dessa diken är dimensionerade för 5-års regn med 10 min-varaktighet. Husgrundsdränering Separat tät dränering endast avsedd som husgrundsdränering för att undvika fuktskador. Dräneringen är ansluten nedströms slutdammen för att eliminera risken för dämning i systemet

5 Slutdamm i systemet, dimensionerad för 100-års regn utflöde till Pålsjö bäck via regulator

6 Dagvattendamm i parkområde, ansvar VA-verket

7 Bäcksystem inom parkmark

8 Dagvattendamm inom kvarter, ansvar samfälligheten

9 Särskilt PM skrivet gällande principer för dagvattenhantering
Förutsättningar Utsläppen av förorenat dagvatten från tak- och asfaltsytor skall ledas till översilningsytor via konstbyggda bäckar och dammar till slutdammen. I slutdammen regleras utflödet före den känsliga Pålsjö Bäck, som leder vattnet vidare till recipienten Öresund. Vattnet skall tas om hand så nära källan som möjligt. Principlösningar Vatten från hårdgjorda ytor skall ges möjlighet att silas över gräsytor, vilket ger möjlighet till att föroreningarna delvis tas om hand. Höjdsättning Tomterna skall ha ordentligt fall från huset så att byggnaden blir fri från fukt. Skiss fanns med i PM. Separat system för husgrundsdränering. Murar får ej byggas som hindrar avrinning eller skapar instängda områden. Avgränsningar mellan tomter = grön vegetation.Vatten från stuprör leds via skålade btg-rännor min. 2 m från byggnaden. Rännan närmast fastighet försedd med kantskydd (stänkskydd) Hårdgöra ytor, inom tomtmark Vid garage och entréer är genomsläppliga material att föredra ex. grus, plattor eller armerat gräs Max 50% av tomtytan får hårdgöras. Husgrundsdräneringar Ansluts till en separat tät ledning som enbart får belastas av husgrundsdränering för att eliminera uppdämning av dagvatten i husgrunderna. Systemet är därför anslutet nedströms slutdammen.

10 Systemskiss Separata ledningar för: Spillvatten, husgrundsdränering
samt dräneringsledning.

11 Exempel på rätt anslutna stuprör till översilningsyta via ränna.

12 Exempel på fel anslutna stuprör

13 Maria trädgårdsstad, fördelat ansvar för grönyteområden
Maria trädgårdsstad, fördelat ansvar för grönyteområden. Steg 1: Grönytorna upphandlade med totalt driftansvar på tre år. Steg 2: Framtida drift- och underhåll= gemensam upphandling av Park och VA Slutdamm

14 Sammanfattning av fakta
64 ha åkermark varav 16 ha beräknade som hårdgjorda ytor. 40 % av de hårdgjorda ytorna leds ut över grönytor. Massbalans inom området, gällde m³ jordmassor. Dammsystemet rymmer m³ före bräddning sker. Grönytorna steg I, upphandlade med 3 års driftsansvar. Grönytorna steg II, upphandlade gemensamt VA-, Park-, Mex för de olika gemensamhetanläggn. som ville ingå. VA har generellt alltid ansvar för de va-tekniska delarna som in- och utlopp från dammar, samt skötsel av dammytan, som räknas efter medelvattenytan på dammen. Här tillkom E-ytor, med skötsel av buskar, träd och gräs-ytor för :- kr/år utöver generella kostnader. Därtill kommer underhåll av broar ungf varannat år. Totala driftkostn. för samtliga ca :- kr/år.

15 Vem gör vad och hur skall kostnaderna fördelas!
Planeringsskede Tänka igenom hur? Anläggningen ska skötas, driftsinstruktioner. Skötselbehov med teknisk-ekonomisk analys Omgivande mark /som positivt inslag i miljön. Dammens utformning vilket driftansvar är VA- resp. stadsmiljöansvar. Utformning, dimensionering, rörelse i vattnet viktiga faktorer. Ev. problem som kan leda till framtida tråkiga områden: Algproblem, vid höga tillskott av näringshalter, välja rätt växtlighet Öppna system har fler funktioner, som att utgöra ett estetiskt tilltalande inslag, utgöra rekreation, dessa delar är inte inom VA-tekniskt ansvar. Tomma anläggningar eller anläggningar fyllda med skräp är ett negativt inslag DÄRFÖR Tänk : Att i ett tidigt skede avgränsa ansvarsområden är mycket viktigt! Vem gör vad och hur skall kostnaderna fördelas!

16 Mariastaden Detta projektet har och bygger på ett fantastiskt samarbete mellan stadsplanerare och planerare för teknisk försörjning En nödvändighet för att lyckas! För att få en lyckad framtid krävs också fortlöpande info till de boende. VA-verket