Utvecklingsprocess för centrala myndigheter

En presentation över ämnet: "Utvecklingsprocess för centrala myndigheter"— Presentationens avskrift:

1 Utvecklingsprocess för centrala myndigheter

2 Deltagande myndigheter

3 Film Inriktning av samhällsskydd och beredskap…
Tar ca 2,5 minut Filmen ger en övergripande beskrivning av inriktningen och vad som är kärnan Ytterligare fördjupning kring varje del finns att ta del av på MSB:s webbplats under Inriktning av samhällsskydd och beredskap

4 Inriktningen fastställdes 2014 av Helena Lindberg och är ett sätt rama in vad området samhällsskydd och beredskap handlar om och vad aktörerna ska fokusera på Vara en gemensam karta för aktörerna Grund för gemensam inriktning av arbetet inom området 10 övergripande principer och arbetssätt; Skapa förmåga att förebygga och hantera Utgå från principerna om ansvar, likhet och närhet Skapa förutsättningar för alla att ta ansvar Stärk allriskperspektivet Förebygg händelser i första hand Relatera till det som görs internationellt Beakta möjligheter och risker med gemensamma resurser Utveckla det systematiska lärandet Integrera arbetet med befintliga processer Identifiera och beakta framtidens hot, risker och utmaningar

5 Anslag 2:4 Krisberedskap
Krisberedskapsanslaget är ett verktyg för att uppnå regeringens mål med samhällets säkerhet: - Värna befolkningens liv och hälsa - Värna samhällets funktionalitet - Värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Fördelas av MSB Utgår från ansvarsprincipen Ansvar för egen verksamhet, ansvar för helheten (utökade ansvarsprincipen) Ett styrinstrument för regering och riksdag

6 ”Regional samordning och inriktning”
Särskild satsning från MSB och SOGO Stärka det geografiska områdesansvaret på regional nivå Förbättrad samordning och inriktning vid stora olyckor och kriser MSB:s stöd under processen processtödjare Bakgrunden till varför denna satsning…

7 Kopplat till Inriktningen av samhällsskydd och beredskap så är kärnan även i de regionala utvecklingsprocesserna det som är skyddsvärt i centrum (kallades metodkonceptet från början men heter numera Helhetsmetoden i Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar) Helhetsmetoden användes skarpt vid skogsbranden av de som arbetade med stöd till drabbade för att identifiera vad som behövde göras och prioriteras – som ett konkret exempel på nyttan/användbarheten av metoden Helhetsmetoden

8 Regionala utvecklingsprocesser
Västerbotten pågår tom 2016 Gävleborg fortsätter året ut (2015) Södermanland har sista mötet i juni. (2015) Jönköpings län startar våren 2015 och är klara 2016

9 Resultat av tidigare processer
Här är ett axplock av resultat från några av de klara regionala utvecklingsprocesserna Många har skapat/reviderat sina samverkansstrategier/överenskommelser i länen De flesta länen har valt att även utveckla vissa rutiner både i vardagen och vid händelser som tex veckomöten och formen för dessa mm.

10 Exempel på fortsatt implementering
Lokal implementering: Örebro län – en kommunal samverkanskurs (KSK) Hallands län – omarbetad RSK; en operativ och en strategisk Västra Götalands län – Regional SoL Örebro län har under har ett pilotprojekt kring att arbeta med fortsatt implementering på lokal nivå i kommunerna Detta är bara ett exempel på aktiviteter på lokal nivå som försiggår i de olika länen Halland – har omarbetat sin regionala samverkanskurs till två olika delar, en med operativt fokus och en med strategiskt fokus Västra Götaland har skapat en regional Samverkan och ledningsgruppering som fortsätter med att utveckla den regionala förmågan i länet Det bästa är att ta direktkontakt med respektive länsstyrelse för att få med information om det fortsatta arbetet mer konkret.

11 Resultat Parallellt med de regionala utvecklingsprocesserna startades ett stort arbete för att utveckla den aktörsgemensamma förmågan att agera i hantera-skedet – Projekt LoS

12 Central förankringsprocess – HT 2014
GD-brev till myndighetscheferna Besök Försvarsmakten, PTS, SMHI, Socialstyrelsen, SSM, Svenska Kraftnät, Rikspolisstyrelsen, Trafikverket, MSB Brev till kontaktpersonerna Information om besöken, datum för genomförande samt fråga om deltagare Förankringsarbete inför den centrala utvecklingsprocessen Besök har pågått under 2014 hos de olika myndigheterna för att föra dialog kring deltagande i denna utvecklingsprocess

13 Övergripande syfte Att implementera ”Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar” samt utveckla aktörsgemensam samordning och inriktning med fokus på att åstadkomma effekter. Processen ger en arena för fördjupning och dialog, möjlighet till konkretisering av förhållningssätt och arbetssätt samt nätverksbyggande. Syfte med processen Dels att implementera Gemensamma grunder Dels att utveckla den aktörsgemensamma förmågan

14 Effektmål (Övergripande mål)
Samhället samlade resurser ska användas så effektivt som möjligt vid samhällsstörningar. Delmål Deltagande aktörer tar sitt ansvar när det gäller helheten. MSB kan utöva sin stödjande, samordnande och inriktande roll. Output 1 Output 2 Output 3 Output 4 Det som uppnås ska förankras i respektive myndighet! Kunskapsmål: t.ex. regelverk, ansvar, roller Färdighetsmål: t.ex. tillämpa analys-metod, prioritera Attitydmål: t.ex. helhetssyn Överenskomna format och processer Aktivitet Resurser Genomföra central utvecklings-process med grunder för samverkan och ledning som utgångspunkt. Anslag 2:4 Krisberedskap MSB:s stöd Deltagarnas engagemang Övergripande output för hela processen Kunskapsmål – ex. regelverken, ansvar och roller Färdighetsmål – ex. tillämpning av analysmetoder, förmåga att prioritera Attitydmål – ex. att ha en helhetssyn Överenskommelser – ex avsiktsförklaringar om format och processer, samverkansplaner, gemensamma rutiner, Det som uppnås ska förankras i respektive myndighet Vi ska prata samma språk och ha samma fokus på samtliga nivåer! Krav (externa förväntningar) Förordning om krisberedskap och höjd beredskap Regeringens proposition 2013/14:144 Lag om sprängämnesprekursorer och redovisning av krisberedskapens utveckling, proposition 2007/08:92 Stärkt beredskap för säkerhets skull samt Europaparlamentets beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen.

15 Detta är en delutvärdering från Regionala utvecklingsprocessen
Samstämmighet finns när det gäller målformuleringar och förväntade output jämfört med hela den centrala processen

16 1 2 3 4 5 2015 2016 SAMÖ 2016 15-16 apr 30 sep-1 okt 4-5 nov 10-11 feb
14-15 dec SAMÖ 2016 Erfarenheter… Övergripande presentation av innehåll Vi kommer att fokusera på att successivt skapa möjlighet att både fördjupa sig teoretiskt i Gemensamma Grunder, praktiskt tillämpa helhetsmetoden och andra analysverktyg, dela med sig av erfarenheter, utveckla arbetssätt etc för att åstadkomma effekt genom samordning och inriktning. Varje träff kommer att bestå av olika delar av kunskapspåfyllning genom föreläsningar samt olika aktiviteter. Träff 1 – uppstart, presentation av Gemensamma grunder, den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar Träff 2 – fördjupning – ett aktörsgemensamt språk med fokus på effekter, beslutsfattande i aktörsgemensamma former, scenarioarbete kopplat till helhetsmetoden och ISF. Träff 3 – Fördjupning kring lägesbild, samverkanskonferenser och utveckling. Träff 4 – samordning av information och kriskommunikation, erfarenhetsåterkoppling, MSB:s stöd Träff 5 – Erfarenheter från SAMÖ 2016, nationell behovsanalys, Återkoppling till SWOT-analysen träff 1 och handlingsplan för fortsatt arbete

17 Enskilda uppgifter inför starten
Läsa Sammanfattningen gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Reflektera och formulera minst tre frågor och ta med dessa Pecha-kucha – skapa en PPT med tre bilder med bara bilder som beskriver Vad kan vi som aktör bidra med vid en samhällsstörning Skapa frågor: Vad vill jag veta om övriga medverkande aktörer Du ska ha haft ett möte med dina chefer och kolleger för att diskutera kring hur ni ska implementera innehållet från den centrala processen löpande under

18 Program Onsdag 15 april Ankomstfika 0930 Välkomna – Inledning
Syfte & mål, deltagarpresentation SWOT-analys 1245 Lunch 1345 Gemensamma grunder Olof Ekman, MSB 1700 Presentation av de olika aktörerna som deltar 1900 Middag Torsdag 16 april 0800 Återblick 0845 Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar Lars Persson, MSB 1245 Lunch 1345 Gemensamma grunder Helena Bergholm och Agneta Mattsson, MSB Summering - hemuppgift 1530 Buss till Stockholm

19 Mål med träff 1 Deltagarna ges möjlighet att identifiera brister och utvecklingsområden när det gäller samverkan och ledning i aktörsgemensamma former vid en samhällsstörning. Deltagarna ska övergripande kunna presentera ”Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar”. Deltagarna ska kunna beskriva den svenska modellen för hantering av samhällsstörningar samt få en ökad förståelse för olika aktörers roll, ansvar och uppgift. Deltagaren ges möjlighet att bygga nätverk.

20 SWOT-analys Vad fungera bra idag? Vad behöver justeras?
Vad behöver utvecklas? Tre saker… Enskild uppgift: Utifrån samverkan; Vad fungerar bra idag? Vad behöver justeras? Vad behöver utvecklas? Tre konkreta saker som kan förbättra samverkan på ett enkelt sätt – vad och hur? Skriv ner på post-it lapp; minst en sak under varje rubrik Gruppuppgift: Bordsvis – fyll i matrisen Prata ihop er och redovisa kort i storforum med fokus på vad som behöver utvecklas Tanken är att identifiera vad som behöver utvecklas!

21 ”Pecha-kucha” en PPT-presentation med tre bilder som bara visar bilder…
Gruppvis presentation Vad kan vi bidra med vid en samhällsstörning? Varför bara bilder? Dels som variation Dels för att möta olika lärstilar Bilder säger ofta mer än ord och ger utrymme för olika tolkningar och perspektiv Varför tre bilder För att vara kärnfull och kunna välja ut essensen…