Kulturutredningen och biblioteken. Kulturutredningens direktiv Behovet av förändringar i de nationella målen Statens roll och ansvar Samspelet stat, kommun.

En presentation över ämnet: "Kulturutredningen och biblioteken. Kulturutredningens direktiv Behovet av förändringar i de nationella målen Statens roll och ansvar Samspelet stat, kommun."— Presentationens avskrift:

1 Kulturutredningen och biblioteken

2 Kulturutredningens direktiv Behovet av förändringar i de nationella målen Statens roll och ansvar Samspelet stat, kommun och landsting andra samhällsområden, t ex skola och bildning, näringsliv, folkhälsa ideellt kulturengagemang Stödordningarna, förvaltningsorganisationen och institutionsstrukturen

3 Förnyelseprogram i tio punkter Nya mål för kulturpolitiken/medborgarperspektiv och kommunikation En annan roll för staten – nationell politik, samordning, mindre detaljstyrning Ett breddat politikområde/integrering, motverkar sektorisering Fokus på de offentliga arenorna/demokrati/delaktighet Samspel med civilsamhälle, folkbildning, amatörkultur Kulturpolitik som aspektpolitik/ bidra till utveckling inom andra politikområden. Portföljmodell för samspel mellan stat, kommun och region Ny strategi för stöd till kulturskapande/ decentralisering Arkitektur för en förnyad kulturpolitik, tre nya myndigheter Ny syn på institutionerna/översyn av uppdragen, mindre detalj

4 Nya mål för kulturpolitiken Den nationella kulturpolitiken ska, med utgångspunkt i demokrati och yttrandefrihet, bidra till samhällets utveckling genom att främja öppna gemenskaper och arenor som är tillgängliga för var och en. Den ska möjliggöra kommunikation mellan olika individer och grupper, skapa förutsättningar för kulturupplevelser och bildning samt verka för att alla ges möjlighet att fritt utveckla sina skapande förmågor.

5 Statliga myndigheter och institutioner ska arbeta för att främja mångfald, kulturell pluralism och internationellt samspel att stödja konstnärligt skapande och ge plats för konstens förmåga att gestalta, bryta mönster och vidga det möjligas rum att kulturarvet bevaras, brukas och tolkas att kulturell kompetens och kreativitet används för att bidra till en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling att information och kunskaper görs tillgängliga och förmedlas Målen bör vara vägledande för offentlig kulturpolitik även utanför det statliga området.

6 Remissinstanser i Örebro län Länsteatern i Örebro Musik för Örebro län, Länsmusiken Arkivcentrum Örebro län Örebro läns museum Örebro läns landsting Samverkansorganet i Örebro län (Regionförbundet Örebro) Hällefors kommun

7 Portföljmodellen Portföljen ska främst innehålla statliga medel som idag fördelas från: Statens kulturråd Riksantikvarieämbetet Riksarkivet Nämnden för hemslöjdsfrågor Riksteatern

8 Ny roll för staten Staten - strategisk, drivande och samordnande Ny roll för Kulturrådet - förhandling, analys/utvärdering Mindre detaljstyrning Dialog Samspel stat - kommun ska utvecklas Långsiktighet

9 Kultur som aspektpolitik Motverka sektoriseringen Kultur kopplas till skola, högre utbildning, kulturföretagande och entreprenörskap, regional tillväxt, hälsa, miljö

10 Arkitektur för en förnyad kulturpolitik Tre sfärer – tre nya myndigheter Arkiv, bibliotek, språk Samtid, historia, livsmiljö Konstarterna

11 En sfär för frågor om arkiv, bibliotek och språk Riksarkivet och landsarkiven bör läggas samman till en myndighet som får i uppdrag att svara för den nationella överblicken på arkivområdet. (Kapitel 15) Kungl. biblioteket bör ges i uppdrag att svar för den nationella överblicken på biblioteksområdet. (Kapitel 15) En samlad myndighet för arkiv och bibliotek bör inrättas genom att Kungl. biblioteket och Riksarkivet (med landsarkiven) slås samman. (Kapitel 15) Start 2014

12 En sfär för frågor om samtid, historia och livsmiljö Riksantikvarieämbetet, Riksutställningar, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Statens konstråd och Arkitekturmuseet bör läggas samman till en myndighet. (Kapitel 16) Start 2010

13 En sfär för frågor om konstarterna En gemensam myndighet för bidragsgivning och ersättningar till konstnärer och upphovsmän skapas. Konstnärsnämnden med Bildkonstnärsfonden, Sveriges Författarfond samt viss verksamhet inom Statens kulturråd och Rikskonserter samlas i den nya myndigheten. Förändringen bör kunna göras under 2010.

14 En ny roll för Kulturrådet Statens kulturråd bör ges ett ändrat uppdrag som innebär ett ansvar för följande uppgifter: leda och samordna statens överläggningar med landstingen och kommunerna om fördelning och villkor för statligt stöd till regional kulturverksamhet, göra samlade bedömningar, uppföljningar och utvärderingar av kulturpolitiken till underlag för regeringen, samordna och svara för vissa övriga kulturpolitiska uppgifter. (Kapitel 18) Uppgiften att ansvara för statens centralt fördelade bidrag bör ges till en ny myndighet för konstarterna. (Kapitel 18)

15 Biblioteken Riksarkivet och landsarkiven läggs samman till en myndighet – Arkivverket – som får i uppdrag att svara för den nationella överblicken över arkivområdet. Kungl. biblioteket får i uppdrag att svara för den nationella överblicken över biblioteksområdet. Talboks- och punktskriftsbiblioteket får ett utvidgat ansvar för att följa och stödja de statliga myndigheternas insatser för anpassad information. Senast 2014 bör en samlad myndighet för arkiv och bibliotek inrättas. Övriga föreslagna förändringar bör kunna genomföras snabbare. Institutet för Språk och folkminnen bör vara en myndighet inom sfären

16 Motivering Arkiv- och biblioteksområdena har var och en som grundläggande uppdrag att samla in, förvara och tillgängliggöra information. I arkivens fall omfattar uppdraget handlingar som skapats som ett led i olika samhälls- processer. I bibliotekens fall handlar det om böcker och andra tryckta skrifter, där mångfaldigandet är den tryckta skriftens bärande idé.

17 Motivering ”Grundläggande för att se dessa frågor i ett sammanhang är utvecklingen inom den digitala tekniken. I centrum finns behovet av ökad tillgång till och bättre spridning av arkivens och bibliotekens information. Arkiven och biblioteken kan utveckla nya tjänster.”

18 Sex centrala utvecklingsområden för AB- området Digitaliseringen Det långsiktiga bevarandet Urvalsfrågor Gemensamma sökingångar och pedagogiska insatser. Funktionen som virtuella och fysiska mötesplatser.. Starka offentliga aktörer

19 Kungl. Biblioteket Kungl. biblioteket får ett utökat nationellt ansvar för biblioteksområdet genom att detta innefattar även läns- och folkbibliotek Kungl. biblioteket utvecklar i denna roll samarbetet med region och länsbibliotek Kungl. biblioteket organiserar sig för att kunna delta i arbetet med portföljmodellen Kungl. biblioteket utvecklar FoU-arbetet i samverkan med andra aktörer på området, Kungl. biblioteket prioriterar arbete med de gemensamma frågorna med arkiven.

20 TPB Ska stödja de statliga myndigheternas insatser med att anpassa sin information (Daisy, webbplatser etc) bör få i uppgift att följa efterlevnaden av 8 § bibliotekslagen (1996:1596)om att folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt vissa utpekade grupper.

21 Övrigt Aspektpolitiken Skola: ”En mer samordnad bibliotekspolitik kan bidra till att förbättra skolbibliotekens förutsättningar.” ”Ökad samordning av skolbibliotek och folkbibliotek skulle kunna skapa nya möjligheter att såväl öka den totala mängden tillgängliga titlar som förbättra annan service. När biblioteken blir allt mer integrerade med gemensamma elektroniska kataloger, samarbeten kring elektronisk publicering och förbättrade möjligheter till fjärrlån är det viktigt att skolbiblioteken får del av denna utveckling.”

22 Övrigt Aspektpolitiken Miljö: Myndigheterna med ansvar för arkiv och bibliotek bör ges i uppdrag att tydliggöra den viktiga roll som arkiv och bibliotek har som offentliga samlingspunkter för miljö- och samhällsinformation. Kulturutbildningar: ” …den yrkesförberedande bibliotekarieutbildningen … ger sämre utsikter till relevant arbete än genomsnittet bland humanistiska utbildningar.”

23 Övrigt Portföljmodellem Bidrag till folk- och länsbibliotek utvecklingsbidrag till läns- och regionbibliotek samt lånecentraler och depåbibliotek stöd till insatser som ska främja tillgången till biblioteksservice vid folkbibliotek för vuxenstuderande

24 Övrigt Litteraturstödet Det statliga litteraturstödet, liksom stödet till kulturtidskrifter, bör ingå som en del i ett allmänt stöd för kulturpolitiska insatser inom hela litteratur- och biblioteksområdet. Vid bedömningen av ansökningar för litteraturstöd ska hänsyn tas till – förutom kvalitet – utgivarens ekonomiska förutsättningar i det enskilda fallet. Kriterier och riktlinjer för ett allmänt stöd inom litteratur- och biblioteksområdet formuleras i en ny förordning. Stödet bör fördelas centralt av den föreslagna myndigheten för konstarterna.

25 Inte ABM-myndighet Biblioteksmyndighet Kungl. Biblioteket till kulturdepartementet Mer pengar

26 Mer info http://www.regionorebro.se/blam eny/kultur/kulturutredningen