Formativ matematikundervisning i praktiken

En presentation över ämnet: "Formativ matematikundervisning i praktiken"— Presentationens avskrift:

1 Formativ matematikundervisning i praktiken
Marie Sjöblom MaNv-biennette Malmö

2 Vem är jag? PI Malmö

3 Dagens föreläsning Skolutvecklingsprojekt på tre gymnasieskolor i Malmö Hur gjorde lärarna? Vad lärde lärarna sig? Hur kan ni starta ett liknande projekt på er skola?

4 Formativ bedömning Vilken bok ska vi välja?

5 Vad är formativ bedömning?
”Den bedömning vars viktigaste syfte är att stödja och utveckla elevers lärande.” (Hodgen & Wiliam, 2011, s. 6)

6 Formativ bedömning låter bra, men…
Hur gör jag det i mitt klassrum? Var börjar jag? Passar det här mina elever? Hur ska jag hinna med allt?

7 Samarbete kring utveckling
Skola Lärare

8 Samarbete kring utveckling
Skola Lärare

9 Samarbete kring utveckling
Skola Lärare

10 Projektets upplägg Skolutveckling på vetenskaplig grund.
Lärarna ska utvecklas tillsammans. Utgångspunkt i vad lärarna behöver. Långsiktighet.

11 Projektets upplägg Litteratur Auskultation Provbedömning

12 Syfte och mål Gemensam formulering av ett syfte.
Projektet utgår från lärarnas behov. Att fördjupa arbetet med hur formativt arbetssätt praktiskt kan användas i matematikklassrummet Litteraturdiskussion Inspiration – idéutbyte Utveckla hur summativa prov kan användas formativt i undervisningen

13 Litteraturdiskussion
Grunder för lärande Klassrumsdialog Feedback Själv- och kamratbedömning Konkreta förslag att arbeta utifrån

14 Grunder för lärande Diskussionerna utgick från Hodgen och Wiliams (2011) fem grunder för lärande: Börja där eleven befinner sig. Eleverna måste vara aktiva i processen. Elever måste samtala om sina uppfattningar i matematik. Eleverna måste förstå syftet med det som ska läras. Feedback ska visa elever hur man kan förbättra sig.

15 Vad provade lärarna? Öka tiden till tre sekunder innan någon elev får svara på frågan. Askew & Wiliam, s Tobin, mer än 5 sekunder negativt!

16 Vad provade lärarna? EPA-övningar Enskilt Par Alla

17 Vad provade lärarna? Låta alla elever vara aktiva under genomgången genom att skriva svar på white-boards.

18 Vad provade lärarna? Låta elever själva konstruera prov-uppgifter.
Låta elever själva göra svårare uppgifter.

19 Vad provade lärarna? Låta eleverna skriva på tavlan i slutet på lektionen vad syftet var med lektionen.

20 Auskultationer Lärarna gjorde tillsammans ett lektionsunderlag som skulle användas vid auskultationerna. Auskultationer gjordes i grupper om tre lärare per grupp. Efter varje auskultation samlades lärarna och diskuterade på ett positivt, konstruktivt sätt vad som hänt under lektionen.

21 Lektionsunderlag Lektionsunderlaget utgick från Hodgen och Wiliams (2011) fem grunder för lärande: Börja där eleven befinner sig. Eleverna måste vara aktiva i processen. Elever måste samtala om sina uppfattningar i matematik. Eleverna måste förstå syftet med det som ska läras. Feedback ska visa elever hur man kan förbättra sig.

22 Börja där eleven befinner sig
Hur kan man ha en genomgång i en klass där det finns 30 elever och börja där alla eleverna befinner sig?

23 Exempelfrågor: Börja där eleven befinner sig
Finns det någon uppvärmning? Anknyts det till tidigare lektioner? Hur kopplas genomgången till elevernas tidigare kunskaper? Hur nivåanpassas genomgång/uppgifter? Hur väl passar nivån på genomgången majoriteten av eleverna? Hur undersöker läraren vilka svårigheter eleverna har? (Organisatoriska frågor till skolledningen)

24 Elevkommunikation Hur kan vi undersöka om eleverna är aktiva?
Hur kan vi undersöka om eleverna samtalar om sina uppfattningar i matematik?

25 Handuppräckning Diskussioner kring handuppräckning
I diskussionerna utgick vi bl.a. från följande klipp (Tid: och :21)

26 Hur blev resultatet? Lektionsunderlaget blev olika på skolorna, för lärarna hade olika behov. Vidare fick varje lärare enskilt välja vad de besökande lärare skulle titta på.

27 Vad lärde lärarna sig av auskultationerna?
Jag är duktig på… Frågan: Hur tänker du nu? Hjälp kring hur man når eleverna Hur används tiden under lektionen?

28 Provkonstruktion Hur använder vi summativa prov i formativ undervisning?

29 Fortlöpande bedömning
Vad ska bedömning under terminens gång syfta till?

30 Fortlöpande bedömning
”Eleverna ska vara införstådda med när och hur läraren tänker följa upp deras kunskaper och vad som fokuseras vid olika tillfällen. Likaså bör eleverna uppmärksammas på att bedömningarna ända fram till att kursbetyg sätts är till för att stödja deras kunskapsutveckling” (Skolverket, 2012, s. 16)

31 Fortlöpande bedömning
”Det betyg som sätts ska spegla den kvalitet som eleven har på sitt kunnande vid avslutad kurs. Det finns därför skäl att noga överväga vilken roll bedömningar gjorda tidigt under kursen ska ha.” (Skolverket, 2012, s. 23)

32 Bedömning i grundskolan
Vad ska bedömning under terminens gång syfta till?

33 Fortlöpande bedömning
”Det är därför viktigt att eleverna är införstådda med när och hur läraren tänker följa upp deras kunskaper och vad som fokuseras vid olika tillfällen. Det är viktigt att eleverna upplever att bedömningarna ända fram till att slutbetyg sätts är till för att stödja deras kunskapsutveckling.” (Skolverket, 2011, s. 25)

34 Fortlöpande bedömning
”Enligt läroplanen ska läraren inför betygssättningen göra en allsidig bedömning av elevernas kunskaper och jämföra dessa med de krav som anges i kunskapskraven.” ”Huvudregeln är, enligt 3 kap. 16 § skollagen (2010:800), att betyg beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tid då betyg ska sättas.” (Skolverket, 2011, s. 26)

35 Före provet Mer arbete med bedömningsanvisningar. Läxförhör/diagnos
Låta elever identifiera lätta respektive svåra frågor och konstruera egna uppgifter. provet Före Konstruktion Efter

36 Exempel: uppgiftskonstruktion
Vad kan vi få ut för matematik från ekvationen x2=9 ? provet Före Konstruktion Efter

37 Provkonstruktion Att konstruera prov tillsammans med kollegor.
Diskussion kring förmågor. Hur kan vi använda provet för den fortsatta undervisningen? provet Före Konstruktion Efter

38 Efter provet Matriser efter prov för att identifiera vad både läraren och eleverna behöver arbeta vidare med. Nya typer av provgenomgångar. Att jobba vidare med provet. provet Före Konstruktion Efter

39 Utvärdering Positivt med formativ bedömning med inriktning mot matematikämnet. Auskultationerna har varit väldigt givande Ännu fler auskultationer hade varit bättre. Långsiktighet – inte bara en föreläsning, utan ett projekt som pågår under längre tid. Det har dock funnits utmaningar…

40 Utmaningar Nu gör vi ju matematiklyftet… Vad krävs av lärarna?
Om öppenhet i diskussionerna Vad vill vi göra med vår tid?

41 Om ni vill starta ett liknande projekt
När passar det bäst i tid? Utgå från lärarnas behov. Ett bra arbete kräver tid. Stödstrukturer. Hur gör vi rektor involverad? Hur gör vi detta schematekniskt? Kostnads- effektivt

42 Formativ bedömning i praktiken
Små steg. Kollegialt lärande.

43 Mina teorier Jag kan bara bli bättre om jag vågar se.
Nya vägar öppnar nya möjligheter.

44 Tack för att ni lyssnade!
Marie Sjöblom Pedagogisk Inspiration Malmö

45 Referenser Hodgen, J. & Wiliam, D. (2011). (Översättning av Margareta Oscarsson). Mathematics inside the black box. Bedömning för lärande i matematikklassrummet. Stockholm: Stockholms universitets förlag. Skolverket (2012). Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Stockholm: Fritzes. Texten finns som pdf på Skolverkets hemsida:

46 Referenser Skolverket (2011). Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen. Stockholm: Fritzes. Texten finns som pdf på Skolverkets hemsida: