IED-Statusrapporter Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-09.

En presentation över ämnet: "IED-Statusrapporter Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-09."— Presentationens avskrift:

1 IED-Statusrapporter Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

2 Vad är en statusrapport?
Vad är en statusrapport? Ett dokument som beskriver föroreningstillståndet i mark och grundvatten och Innehåller tillräcklig information så att en jämförande utredning kan göras vid nedläggningen av verksamheten Ett verktyg för att avgöra om efterbehandlingsåtgärder behöver vidtas vid verksamhetens nedläggning Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

3 Statusrapport - Utredningar i Sverige dag
Statusrapport - Utredningar i Sverige dag Tillvägagångssättet med att ta fram statusrapporter liknar vedertagna metoder Krav på noggrannhet och redovisning - höga vid framtagandet av en statusrapport Man behöver även förutse risken för framtida förorening samt av vilka ämnen Omfattar endast mark och grundvatten på anläggningsområdet Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

4 Hur tar man fram en statusrapport?
Hur tar man fram en statusrapport? Steg 1-3: Identifiera relevanta farliga ämnen- utreda om statusrapport krävs Steg 4-7: Utredning och undersökning av anläggningsområdet Steg 8: Upprätta själva dokumentet – vilka uppgifter som ska ingå Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

5 Steg 1: Identifiering av farliga ämnen som för närvarande används, produceras eller släpps ut vid anläggningen Ta fram en lista över alla de farliga ämnen som hanteras inom anläggningsområdet Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

6 Farliga ämnen Utifrån förarbetena till miljöbalkens industriutsläppsbestämmelser (prop. 2012/13:35): För att skapa ett enkelt regelverk bör miljöbalkens innebörd av ”förorening” – som inbegriper de föroreningar som direktivet tar sikte på – användas även för de nya bestämmelserna om ansvar vid nedläggning. Det bedöms att en ökad detaljeringsgrad inte är nödvändig för att direktivet ska anses genomfört i svensk rätt.”  När man läser i kommissionens riktlinjer om statusrapporter ska man, med hänvisning till det ovan anförda, i möjligaste mån jämställa begreppet ”farliga ämnen” med begreppet ”förorening” som det definieras i 10 kap. miljöbalken.  Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

7 Steg 2: Identifiera ämnen som har potential att orsaka förorening i mark och grundvatten Utifrån listan som upprättades i steg 1, fastställs den potentiella föroreningsrisken för varje farligt ämne – inneboende egenskaper Ämnen som inte bedöms kunna förorena undantas från det fortsatta arbetet Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

8 Steg 3: Bedömning av den platsspecifika föroreningsrisken
Steg 3: Bedömning av den platsspecifika föroreningsrisken För varje ämne från steg 2 - föroreningsrisken utifrån nuvarande förutsättningar/verksamhet Ämnen som inte riskerar att förorena undantas det fortsatta arbetet De ämnen som man går vidare med från steg 3 - s.k. relevanta farliga ämnen Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

9 Steg 4: Områdeshistorik
Steg 4: Områdeshistorik Avgör vilka av de relevanta farliga ämnena som redan kan finnas i mark och grundvatten Sammanfaller områden som kan vara förorenade med potentiella framtida utsläppspunkter? Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

10 Steg 5: Förhållandena på platsen
Steg 5: Förhållandena på platsen En bedömning av var i mark eller grundvatten farliga ämnen kan påträffas efter utsläpp Sammanställning av information om förhållandena på platsen Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

11 Steg 6: Konceptuell platsmodell
Steg 6: Konceptuell platsmodell Beskriver föroreningskällor, spridningsvägar och de objekt som kan exponeras för föroreningen Beskriver platsen, omfattning av historisk förorening och potentiella framtida utsläpp Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

12 Steg 7: Miljöteknisk undersökning
Steg 7: Miljöteknisk undersökning Otillräcklig information - miljöteknisk undersökning Provtagningsstrategi: slumpmässig, riktad eller båda. Höga krav på att resultatet speglar den faktiska föroreningssituationen Vägledningar för miljötekniska undersökningar: och Svenska Geotekniska föreningen Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

13 Litteraturtips NV:s rapport nr 4310 och 4311 Vägledning för miljötekniska undersökningar (strategi resp fältarbete) NV:s rapport nr 4667 Rätt datakvalitet- Vägledning i kvalitetssäkring vid miljötekniska undersökningar SGF:s rapport nr 1:2004 Fälthandbok- miljötekniska undersökningar (el senaste utgåva) Hållbar sanering rapport nr 5888 Provtagningsstrategier för förorenad jord Hållbar sanering rapport nr 5932 Metodik för statistisk utvärdering av miljötekniska undersökningar i jord NV:s rapport nr 4918 Metodik för inventering av förorenade områden – bedömningsgrunder för miljökvalitet – vägledning för insamling av underlagsdata Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

14 Steg 8: Upprättandet av statusrapporten
I statusrapporten ska föroreningstillståndet i mark och grundvatten framgå Statusrapporten i sig bör ge en korrekt och tydlig beskrivning av vilka uppgifter som har använts för att fastställa tillståndet i marken och grundvatten Underlaget från steg 1-7 ska framgå Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

15 Ansvarsbestämmelserna och skäligheten enligt 10 kap MB
Gäller fortfarande! Mer långtgående krav Möjligheterna utifrån nuvarande lagstiftning inskränks inte. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency