Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

En hållbar ungdomspolitik? Jonas Larsson-Thörnberg

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "En hållbar ungdomspolitik? Jonas Larsson-Thörnberg"— Presentationens avskrift:

1 En hållbar ungdomspolitik? Jonas Larsson-Thörnberg
Ungdomsstyrelsen

2 Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet
Kontor i Stockholm ca 70 anställda Tre verksamhetsområden: - Internationellt - Organisationsstöd Nationell och kommunal ungdomspolitik

3 Övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken
Alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd, och Alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande Ungdomspolitikens huvudområden Utbildning och lärande Arbete och försörjning Hälsa och utsatthet Inflytande och representation Kultur och fritid

4 Hur är det att vara ung idag? Vem är ung idag?
Vad tänker du? Hur är det att vara ung idag? Vem är ung idag?

5 Perspektiv och förväntningar
Möjlighetshorisont Förpliktelsen att välja

6 Samtiden och framtiden
Förändrade livsvillkor Global, lokal och medial värld Skilsmässa mellan den ekonomiska makten och politiken Demografin och konjunkturen utmanar Nya relationer, aktiviteter och roller

7 Demografin Gruppen unga växer, fyrtiotalisterna på väg ut från arbetsmarknaden Generationsväxling och arbetskrafts-behov Hotad kompetensöverföring

8 Unga påverkas först Unga påverkas mest Unga återhämtar sig sist
Konjunkturen Unga påverkas först Unga påverkas mest Unga återhämtar sig sist

9 Diskutera! Hur är det att vara ung idag?

10 1.5 millioner unga, år De flesta unga har det bra Stora skillnader inom gruppen unga Ungas ekonomi och boende oroar Mätt, men ensammare, otryggare och ängsligare än någonsin

11 Ungas värderingar 80 procent ser ljust på framtiden
70 procent är nöjd med sin hälsa 70 procent vill resa innan de fyller 35 år 70 procent planerar högskoleutbildning 60 procent kan tänka sig att bli företagare men samtidigt ser vi …..

12 Ungdomsstyrelsen har sett:
Ungas etablering sker i många sektorer Organisering av ungdomsfrågor sker i stuprör Unga har många problem Unga vet inte vart de ska vända sig Insatserna tar lång tid och samma insatser upprepas Det ideella engagemanget tar många former

13 Tendenser i ungas väg etablering i samhället
Förhöjd etableringsålder Jojo-etablering Många unga står utanför studier och arbete

14 Unga är en resurs Den mest välutbildade generationen Unga vill arbeta
Åldersheterogen arbetskraft berikar Ungas värderingar är mer jämställda, mindre främlingsfientliga och mindre homofoba Att investera i unga lönar sig i längden

15 Vägen till innanförskap
Samverka och samorganisera Utbildning, utbildning, utbildning!!! Se över regelverken – t ex korta avbrott Praktik, prao och sommarjobb ger resultat Utarbeta individuella handlingsplaner Det ideella engagemanget gör skillnad

16 Trender och framtid Integration, jämställdhet, demokrati och folkrörelsefrågor, en del av ungdomspolitiken Ideella organisationers ökade betydelse Näringslivets ökade intresse för social sammanhållning - ”Alla ska med” Ungas ”dolda” livsvillkor i fokus

17 Hur ser framtiden ut, vilka utmaningar står ungdomspolitiken inför?
Diskutera! Hur ser framtiden ut, vilka utmaningar står ungdomspolitiken inför?

18 Ungdomspolitikens utmaningar
Ungdomar är lika och olika Begränsade styrmöjligheter (reglerad-oreglerad verksamhet) Det mesta som påverkar våra liv har blivit globalt, medan politiken förblivit nationell

19 Utmaningar och möjligheter
Mångfalden och polariseringen Individualiseringen Unga som resurs i kombination med vuxna förebilder och vuxen närvaro Friheten och möjlighetshorisonten

20 Vad är viktigt? Att skapa välfärd och framtidstro, med unga som resurs! Att skapa samhörighet i ett pluralistiskt samhälle Att bli någon och tillhöra något

21 Vad krävs för att få en hållbar lokal ungdomspolitik?
Diskutera! Vad krävs för att få en hållbar lokal ungdomspolitik?

22 Vad krävs? Långsiktighet Uthållighet Mod

23 Vad göra? Utgå från det lokala- sno idéer globalt
Och återigen, använd unga som en resurs Kunskap

24 Lupp - lokal uppföljning av ungdomspolitiken

25 Konceptet Årlig inbjudan Uppfylla vissa kriterier:
- Politisk förankring att genomföra Lupp - Vilja att utveckla ungdomspolitiken - Resurser att satsa på projektet Kunskapsstöd från Ungdomsstyrelsen Kommunen genomför enkät, analyserar, skriver rapport och utvecklar sin ungdomspolitik Anledningen till att vi frågar efter detta i ansökan är att vi inte vill att man bara gör en enkät och tar upp elevers och lärares tid i onödan, utan vi vill att kommunen har tänkt igenom vad man ksa göra med resultatet och hur man ska utveckla sin ungdomspolitik.

26 Andel av Sveriges 290 kommuner Utveckling
Lupp har funnits sedan 2003, men då mer som ett pilotprojekt för vissa inbjudan kommuner, men sedan 2005 har alla kommuner erbjudit att genomföra Lupp. Så här har utvecklingen sett ut sedan starten var rekordår och förra året var det också många kommuner, detta då några regioner deltog! Ca hälften av alla kommuner, 48 %, har gjort Lupp nu. Totalt 138 kommuner.

27 Syftet med Lupp Effektiv ungdomspolitik - sektorsövergripande
Verktyg för att få kunskap om unga Datainsamling till Ungdomsstyrelsen Syftet med Lupp är att det ska leda till en sektorsövergripande och effektiv U.P. Meningen är alltså att U.P i kommunen ska gå på tvären, som hängrännan, och inte vara det där ensamma stupröret. Sen handlar Lupp om att kommunen ska få kunskap om hur deras ungdomar har det, vad de tycker, vad de skulle vilja ha mer av, att ge ungdomar en röst gentemot politiken. Förut var det mycket höftande om vad ungdomar vill ha och hur de mår. Och sist med inte minst så kan US använda materialet till olika rapporter.

28 politik, samhälle och inflytande
Områden i enkäten fritid skola politik, samhälle och inflytande trygghet hälsa arbete framtid Då kommer vi in på själva Lupp-enkäten. Enkäten innehåller alla dessa områden. Det gör att den är bred, men den går inte så djup. Men eftersom den är så bred ger den en översiktsbild av hur ungdomar har det i kommunen. Många som använder den ger jmf material

29 Tre ålderskategorier - tre enkäter
skolår 7-9 gymnasiet 19-25 år Det finns tre enkäter Några val som ska göras: Vilka åldersgrupper- Ska man göra hela högstadiet, gymn etc eller ska man välja ut en klass? Lite olika frågor eftersom livsvillkoren ser olika ut. Kommunen besluta själv vilka enkäter man ska göra Sen ska man också besluta om man ska göra webbaserad eller pappersenkät, men det kommer vi in på mer i morgon.

30 Goda exempel Mora kommun Borås Stad Region Dalarna Region Kalmar
Region Gävleborg

31 Tack! Frågor? www.ungdomsstyrelsen.se


Ladda ner ppt "En hållbar ungdomspolitik? Jonas Larsson-Thörnberg"

Liknande presentationer


Google-annonser