Lite skolhistorik?.

En presentation över ämnet: "Lite skolhistorik?."— Presentationens avskrift:

1 Lite skolhistorik?

2 Skolkommissionen 1946 Synen på de gamla skolan:
” Då skolan hade att fostra blivande ämbetsmän, kom man så småningom att lägga allt större vikt vid bestämda kunskapskrav, vid enhetliga kursplaner, vid kunskapskontroll genom examina och vid likformighet ifråga om metoder och prov. I och med att skolans frihet på detta sätt begränsades, försvårades experiment med nya undervisningsmetoder och organisationsformer. Traditionalism kom att känneteckna hela skolväsendet.”

3 Som ett övergripande mål för skolan skrev man vidare:
”Skolans främsta uppgift blir att fostra demokratiska människor. Den enskilde elevens individualitet och personliga förutsättningar bör i skolan inte endast uppmärksammas och respekteras utan vara själva utgångspunkten för uppläggningen av fostran och undervisning.”

4 Till eftertanke "Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad han gör, men först och främst måste jag förstå det han förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vill mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa honom. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa någon.” - Søren Kirkegaard

5 Lpo 94 En likvärdig utbildning
Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.

6 Lpfö 98 Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.

7 Grundskola för bildning kapitel 2:
”Att se kunskapen som en relation mellan människan och världen innebär att kunskap ses som uttryck för människans (elevens) förhållande till världen snarare än som något ’i sig’ som skall ’läras in’. Elevens kunnande kommer till uttryck som särskilda sätt att erfara världen. Samtidigt bestämmer det sammanhang eller ’kunskapslandskap’ man befinner sig i vilka erfarenheter som går att göra och därigenom vilket kunnande som kan utvecklas. Med en sådan utgångspunkt kan man se planeringen av skolarbetet som att organisera elevernas erfarande”.

8 Grundskola för bildning kapitel 6:
”Det är den lokala nivåns uppgift att knyta samman de nationellt gemensamma kunskapsmålen med dagsaktuella frågor liksom frågor om framtiden med utgångspunkt i ett tänkande om elevens kunskapsutveckling. De nya styrdokumenten förutsätter att en sådan diskussion förs lokalt”.

9 Grundskola för bildning kapitel 7:
”Det är inte självklart vad som är de bästa sätten att organisera arbetet i skolan på. Det är därför viktigt att, istället för att lägga energin på alltför mycket av målformuleringar och listor på krav, ta sig tid till grundliga och djupa samtal om målen och hur utvecklingen av olika kvaliteter i elevernas kunnande kan främjas och knytas till olika innehåll.

10 ”Genom att gemensamt reflektera över den konkreta verksamhet som man deltar i, kan man formulera de professionella överväganden som motiverar denna verksamhet. Därigenom får man ett gemensamt språk för att tala om verksamheten vilket underlättar då man skall motivera och förklara för elever och föräldrar. Det kan också hända att om man försöker förklara varför verksamheten ser ut som den gör så kommer man på ett och annat som kanske skulle behöva förändras”.

11 Det är åtminstone tre typer av samtal som behövs som del i utvecklingen av den professionella tolkningsbasen: 1 Samtal om innebörden i målen och grunderna för bedömning av elevernas kunskaper 2 reflektera över den verksamhet som pågår 3 formulera visioner

12 Hur blev det?

13 NU-03 Avslutande kommentar:
Under ett intensivt decennium skulle drygt tio reformer implementeras inom skolans område. Det var bl.a. kommunaliseringen av skolan, fyra nya läroplaner, nytt betygssystem, en valfrihetsreform, en ny skolform, en ny lärarutbildning. När reformerna skulle implementeras handlade samtalet ofta om organisation och administration. Samtalet om vad allt det nya skulle gå ut på, vad det egentligen handlar om, hanns inte med.

14 Mikael Alexandersson:
”Skall skolan utvecklas måste man ständigt pröva och ompröva både sig själv och villkoren för skolans verksamhet. Det innebär ett möte mellan yttre förväntningar och inre behov att få utvecklas i sin profession. I detta spänningsförhållande återfinns dessutom en dubbeltydighet; att å ena sidan utveckla skolan genom ökad standardisering med mer av mätning och å andra sidan utveckla skolan utifrån det skolunika med ökad kommunikation som konsekvens. Hur hanterar man detta korsdrag?”

15 Hur få till en utveckling inifrån…….. utifrån??

16 En skola för mästerkockar eller näringsfysiolger?