Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Miljömål och uppföljning Luftdagen 13 november 2014

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Miljömål och uppföljning Luftdagen 13 november 2014"— Presentationens avskrift:

1 Miljömål och uppföljning Luftdagen 13 november 2014
Annika Andersson Miljömål och uppföljning av miljökvalitetsmålet Frisk Luft kopplat till hälsa.

2 Sveriges miljömål Riksdagsbeslut ”vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta” styr miljöarbetet i Sverige visar vägen till ett hållbart samhälle Läsa mer! Sveriges riksdag har satt upp 16 miljökvalitetsmål Hållbar samhällsutveckling – ett motto på ett miljötillstånd som ska eftersträvas Miljömålen är tänkta att styra miljöarbetet och visa vägen till ett hållbart samhälle. LÄS MER PÅ….

3 Frisk luft ”Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur,
växter och kulturvärden inte skadas” Bensen Bens(a)pyren Butadien Formaldehyd Partiklar (PM2.5) Partiklar (PM10) Marknära ozon Ozonindex Kvävedioxid Korrosion Till miljökvalitetsmålet FRISK LUFT finns ett antal preciseringar som ska förtydliga och beskriva det miljötillstånd som ska uppnås. 10 preciseringar anger halter satt med hänsyn till; känsliga grupper i samhället och riktvärden för skydd mot sjukdomar riktvärden för påverkan på växter, djur, material och kulturföremål.

4 Tre etappmål för utsläpp av luftföroreningar
Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa Begränsningar av utsläpp av luftföroreningar från sjöfarten Luftföroreningar från småskalig vedeldning Det finns även tre etappmål fastställda som utgår utifrån ett EU:direktiv (takdirektivet) (SO2, NOx, NH3, NMVOC samt på G med uppdaterat direktiv där PM2.5 och Black Carbon läggs till), om ytterligare begränsningar av nationella utsläpp av luftföroreningar. Minskade utsläpp av SO2, NO och partiklar från fartygstrafiken 2016 Vedeldning med omoderna pannor skapar betydande miljöproblem genom utsläpp av organiska kolföreningar och partiklar. Boverkets översyn av byggreglerna, BBR, visar på möjligheter att skärpa gränsvärdena för utsläpp från småskalig vedeldning. Osäkert är dock vad som kommer att beslutas inom EU:s arbete med ekodesigndirektivet. Om det blir en skärpning på nationell nivå kommer förhoppningsvis kraven på nya vedpannor att bidra till minskade utsläpp av luftföroreningar som bens(a)pyren, sotpartiklar och metan. Naturvårdsverket följer upp etappmålen. Sverige klarar redan idag delar av etappmålen. Mycket kommer från utlandet , utsläppen har minskat men behöver fortsätta.

5 Andra miljömål relaterat till luftföroreningar
Begränsad miljöpåverkan Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Levande skogar God bebyggd miljö Luftfrågorna är gränsöverskridande och berör flertalet andra miljömål.

6 Miljömålsprecisering
Miljökvalitetsnorm Miljömålsprecisering Ämne Gränsvärde Medelvärde period Tillåtna överskridanden per år gränsvärde Bensen 5 µg/m3 1 µg/m3 1 år Bens(a)pyren 0,1 µg/m3 Butadien - 0,2 µg/m3 1 är Formaldehyd 10 µg/m3 1 timme Kvävedioxid 90 µg/m3 60 µg/m3 40µg/m3 30 µg/m3 1 dygn 175 timmar 7 dygn 50 µg/m3 70 µg/m3 Marknära ozon 120 µg/m3 8 timmar 80 µg/m3 Ozonindex µg/m3 Som AOT40-värde under perioden 1 maj-31 juli µg/m3 1 timme beräknat som AOT40-värde under perioden april - september PM 2,5 25 µg/m3 PM 10 35 dygn 15 µg/m3 svaveldioxid 200 µg/m3 100 µg/m3 20 µg/m3 1 okt – 31 mars Arsenik 6 ng/m3 Kadmium 5 ng/m3 Nickel 20 ng/m3 Bly 0,5 µg/m3 Till hjälp för att följa upp luftkvaliteten - gällande MKN samt uppsatta miljömålspreciseringar. MKN är lagstadgade men det är inte miljömålen. Grå text är norm för skydd av växtlighet, övrig svart text är norm för skydd av människors hälsa. Exponeringsindex AOT40 uttrycks i mikrogram per kubikmeter luft för en viss tidsperiod och avser värde för summerade överskridanden av en viss halt ozon.

7 Andra gränsvärden och vägledningar
IMM (Institution vid Karolinska institutet) Ett stort delprogram om luftföroreningar och hälsoeffekter. Rekommenderar lågrisknivåer. WHO tar fram bl. a ”air quality guidelines”……………. Institutionen vid Karolinska institutet (IMM) är ett nationellt expertorgan som bedriver forskning och gör riskbedömning hur bl. a miljö påverkar människors hälsa. Världshälsoorganisationen WHO har tagit fram vägledning om luftkvalitet utifrån ett hälsoperspektiv- partiklar, ozon, kvävedioxider, svaveldioxider, kolmonoxid, tungmetaller, bensen och bens(a)pyren

8 Datavärd för luft Data och statistik kan hämtas från databasen via länkar: Halter i luft Halter i nederbörd Metaller i mossa Stationssammanställning Stationsregister för mätningar i bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet ansvarar för datavärdskapet för luft i Sverige. Tar årligen emot, sammanställer och tillgängliggör luftdata från kommuner och länsstyrelser, bland annat resultatet av kommunernas kontroll av miljökvalitetsnormerna för luft. Halter i luft - (Bensen, Försurande och övergödande ämnen, Kolmonoxid, Kvicksilver, Kvävedioxid, Ozon, PM10, PM2,5, PAH, POP, Sot, Svaveldioxid, Tungmetaller) Halter i nederbörd - (Försurande och övergödande ämnen, Kvicksilver, POP, Tungmetaller)

9 Fler datakällor Krondroppsnätet (http://krondroppsnatet.ivl.se/)
Ozonmätnätet ( Urbanmätnätet ( Företagens egna mätningar (SMP) Mätningar och rapporter i kommuner utöver det som rapporteras till datavärden Airviro (emissionsdatabas) ett webbaserat system för luftkvalitet. Kalmar läns Luftvårdsförbund samordnar mätningar som rör Krondropp och urbanmätningar. Länsstyrelsen medverkar i ozonmätnätet Airviro är ett webbaseratsystem för övervakning av luftmiljön på nationell, regional och urban nivå. Verktyg för att bestämma luftföroreningarnas ursprung i syfte att vidta korrekta åtgärder för att minska effekterna av dålig luftkvalitet.

10 Miljöövervakning av luft i länet
Delprogram Uppföljning Finansiär kommentar Försurande och övergödande ämnen i luft och nederbörd Nationellt NV Norra Kvill Krondroppsnätet Nationellt och regionalt NV (1) och KLF (3) Deposition, markvattenkemi och lufthalter 4 platser Marknära ozon Ozonmätnätet i Södra Sverige Regionalt Lst Ottenby och Simpevarp ev. fler punkter på gång 2015 Metaller i mossa NV KLF Vart 5:e år Kvicksilver i insjöfisk KLF Vart 10:e år Urbanmätnätet, uppföljning av MKN Tätortsmätningar i Kalmar och Västervik Förtätning av miljöhälsoenkäten Nationellt och regionalt (HÄMI) Alla Länsstyrelser tar fram regionala miljöövervakningsprogram. 10 delprogram. Jag ansvarar för Luft och hälsorelaterad miljöövervakning. Programmen revideras vart 5:e år. Pågår nu! De regionala programmen ska förtäta den nationella miljöövervakningen. Exempelvis är Krondroppsnätverket en regional miljöövervakning där vi har 4 mätstationer och den nationella övervakningen är Norra Kvill. Även övervakningen av marknära ozon sker både på nationell och regional nivå. Nästan all miljöövervakning som rör luft samordnas genom Kalmar läns Luftvårdsförbund.

11 Ozonmätnätet i södra Sverige
Mätstationerna delas in i zoner. I Kalmar län mäts marknära ozon på tre lokaler, varav 1 nationell. Resultat finns hos datavärden IVL samt rapporter på Länsstyrelsens hemsida. klimat/tillstandet-i-miljon/luft/ Ett exempel på regional förtätning är ett för södra Sverige ett gemensamt mätprogram för mätning av marknära ozon i bakgrundsmiljö. Mätningar har pågått sedan 2009. Mätstationerna delas in i olika subzoner kustnära, höglänt och lågläntzoner…. Mätningarna i länet genomförs på två platser, Simpevarp och Ottenby

12 Förtätning av miljöhälsoenkäten
Genomförs vart fjärde år Varannan gång till vuxna och varannan gång till barn. Nästa enkät skickas ut år 2015 och riktas till vuxna. Förtätning av den nationella miljöhälsoenkäten är ett annat regionalt exempel på förtätning. Folkhälsomyndigheten tar vart 4:e år fram en nationell miljöhälsoenkät för att beskriva vilken betydelse olika miljöfaktorer har för befolkningens hälsa. Länen får möjlighet att förtäta denna enkät ända ner på kommunnivå. AMM Linköping ombesörjer utskick och insamling av enkätsvar samt sammanställer den regionala rapporten. Landstinget och Länsstyrelsen bidrar med medel. Kalmar län har förtätat enkäten vid de tidigare tillfällena 2005, 2009 och 2013.

13 Uppnår vi målen för Frisk luft?
Indikatorer Allergiker/astmatiker och luftföroreningar Bensen i luft Besvär av bilavgaser Besvär av vedeldningsrök Energianvändning Kollektivtrafik – omfattning Kvävedioxid i luft Kvävedioxidutsläpp Körsträcka med bil Marknära ozon i luft Partiklar i luft Påverkan på runinskifter Resor med kollektivtrafik Svaveldioxid i luft Svaveldioxidutsläpp Utsläpp av flyktiga organiska ämnen Utsläpp av partiklar PM2,5 Kalmar län har förhållandevis bra luft jämfört med resten av Sverige Fortsatta åtgärder är nödvändiga, både nationellt och internationellt Hot för hälsan är marknära ozon Uppnås miljökvalitetmålet Frisk Luft? Varje år gör Länsstyrelsen en bedömning av miljömålen. Till hjälp finns det kopplat ett antal indikatorer i bedömningen om miljömålet nås till Några av dem kan direkt kopplas till Luftvårdsförbundets mätningar partiklar, VOC, kvävedioxid. Konstaterar att länet har bra luft i förhållande till resten av riket. Fortsatta mätningar behövs för övervakningen. Viktigt med hållbar stadsplanering! Marknära ozon - Utsläppen har minskat men det långsiktiga målet till skydd för hälsan överskrids fortfarande.

14 Bensen i luft 0–1 mikrogram/m3 1–2 mikrogram/m3 2–3 mikrogram/m3
Bensen är en indikator för trafik och bildas vid tomgångskörning och vid kallstarter, småskalig vedeldning, cigarettrök, snöskotrar och fritidsbåtar. Den största källan till bensenutsläpp är biltrafiken eftersom bensinen innehåller bensen. Bensen är ett flyktigt aromatiskt kolväte som är cancerframkallande. I starkt trafikerade gator kan halterna vara omkring dubbelt så höga. Under har kommunerna i länet mätt Bensen i gaturum. Halterna ligger på mellan 0,5 – 1 mikrogram/kbm luft. MKN 5 mikrogram Miljömål 1 mikrogram

15 Besvär av bilavgaser < 2 % 2–4 % 6–8 % > 8 %
En annan indikator som kopplas till hälsa är Besvär av bilavgaser. Siffrorna är taga ur den MHE som genomfördes 2007, vilket är en undersökning över upplevda besvär, inte faktiska mätningar. Om det ändrats sedan 2007 återstår att se resultaten för MHE 2015.

16 Besvär av vedeldningsrök
0–2 % 2–3 % 3–4 % 4 –5 % 5 %– Vedeldning med omoderna pannor skapar betydande miljöproblem genom utsläpp av organiska kolföreningar (PAH) och partiklar. I Kalmar län besväras ca 5 procent av vedeldningsrök, vilket är dubbelt så mycket som landets genomsnitt. Boverkets översyn av byggreglerna visar på möjligheter att skärpa gränsvärden för utsläpp från småskalig vedeldning, men osäkert i dagläget om det blir skärpning på nationell nivå. Ett annat sätt att minska utsläppen kan vara att kommuner ges möjlighet till lokala föreskrifter om utsläppskrav eller motsvarande. Det återstår att se vad kommande enkätundersökning 2015 visar!

17 Partikelhalter år 2011 0 - 5 mikrogram/m3 5 - 10 mikrogram/m3
Bild inte representativ då delar av Sveriges län fattas. Vet inte varför bilden inte är heltäckande. MKN för PM10 (partikelstorlekar på 10 mikrogram) är 40 mikrogram per kalenderår. Miljömålet ligger p 15 Länet ligger som högst på Helen kommer att prata mer om partiklars hälsopåverkan under sitt föredrag.

18 Marknära ozon i luft Hälsopåverkan
Under episoder med höga halter kan människor drabbas av irritation i andningsvägarna. Exponeringen kan även bidra till en ökad dödlighet. Marknära ozon kan även ge skador på växtlighet. Marknära ozon är ett gränsöverskridande problem då det är långlivat i luften och hinner därmed färdas långa sträckor. Trafik- och energisektorn står för stora delar av de svenska utsläppen men utsläpp från små arbetsmaskiner, utombordsmotorer och användning av lösningsmedel bidrar också. BILD Preciseringen Ozonindex visar AOT40 (exponeringsindex för en viss tidsperiod) i kustzonen. Sammantaget kan man säga att miljömålspreciseringen ( mikrometer per kubikmeter luft) överskreds under Däremot överskreds inte MKN (18 000). Felstaplarna representerar standardavvikelsen från medelvärdet. Preciseringen marknära ozon är satt att inte överstiga 70 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett åttatimmarsmedelvärde eller 80 mikrogram per kubikmeter luft räknat som ett timmedelvärde. Nationellt bedöms att utsläppen minskat med 20% men det långsiktiga målet till skydd för hälsan överskrids dock fortfarande. Marknära ozon bildas genom kemiska reaktioner mellan flyktiga organiska ämne och kväveoxider i närvaro av solljus.

19 Vad används data till? Miljömålsuppföljning och MKN
Grund för nationella styrmedel Hjälp vid stadsplanering MKB, grund för villkor för miljöfarlig verksamhet Underlag för recipientkontroll (den som utövar miljöfarlig verksamhet, är skyldig att kontrollera verksamhetens inverkan på miljön) Åtgärdsarbete Mycket av data som samlas in används för miljömålsuppföljning och kontroll att MKN klaras. Kommunerna har en viktig roll när de trafikplanerar, satsar på kollektivtrafik och driver på användningen av renare drivmedel för bilar, lastbilar och bussar.

20 Slutsatser Viktigt med samordnad kontroll
Inget krav på åtgärdsprogram…men bra med långa mätserier för att se trender, fortsätta bevaka luftsituationen i länet. Läsa mer! En styrka är att ha en väl fungerande samordnad kontroll av luften, vilket Kalmar län har. Viktigt med långa mätserier för att se trender, vilket är en viktig del i miljöövervakningen.

21 Tack!


Ladda ner ppt "Miljömål och uppföljning Luftdagen 13 november 2014"

Liknande presentationer


Google-annonser